Anders Jakobsons blogg
fritidstittning: ted lassoPostad: 2026-06-08 14:01:47
Det finns så många tv-serier som jag har missat och som det bär emot lite att se ikapp för att det blir rätt många avsnitt när man räknar samman osedda säsonger. Tidigare i våras, när jag såg "Rooster", tog jag ett beslut om att - i fall möjligheten fanns - se ikapp ”Ted Lasso” (på Apple TV) under sommaren.
Nu har sommaren knappt börjat och jag är i kapp. På två veckor har jag sett samtliga 34 avsnitt fördelade över tre säsonger. Ingen bedrift i sig men under alla omständigheter ett härligt fritidstittande.
Den första säsongen älskade jag. Allt var perfekt. Men redan till andra säsongen noterade jag en förändring. Jag var inte lika golvad även om jag fortfarande njöt av avsnitten. Skillnaden från första säsongen var att fler karaktärer än titelns Ted Lasso fick ta plats och avsnitten blev längre och längre. Första säsongens avsnitt var strax över en halvtimme. I den andra går de sakta men säkert upp mot 45 minuter och i den tredje ligger snittet närmare 60 minuter och det längsta avsnittet är nästan 75! Det är en ganska påfallande förändring.
Premissen är att Rebecca Welton (Hannah Waddingham) har tagit över fotbollsklubben AFC Richmond i Premier league efter att ha skilt sig från sin otrogne man, tillika klubbens tidigare ägare, Rupert Mannion (Anthony Head) och har beslutat sig för att köra klubben i botten för att hämnas. Därför anställer hon en helt oerfaren amerikansk huvudtränare. Ted Lasso (Jason Sudeikis) kommer till London med sin assisterande tränare Beard (Brendan Hunt) och möts av tvivel och glåpord från spelare, fans och media men Lasso är en obotlig optimist som möter allt med glädje och så sakteliga får det effekt och han får alla på sin sida, inklusive Rebecca som inser att hat bara är destruktivt.
Det är verkligen udda att se en karaktär som är så otroligt positiv och godhjärtad men det ska dyka upp lite mörker i muntergöken efter att hans fru ansöker om skilsmässa och panikattacker blir en del av Lassos vardag. Serien har givetvis en massa andra karaktärer också från början och dessa får som sagt ta större plats ju längre serien går vilket inte är negativt på något sätt men just första säsongen känns så otroligt Lasso-fokuserad.
I den tredje säsongen dyker det upp en spelare som helt uppenbart är inspirerad av vår egen Zlatan både till utseende och attityd, även om han är väldigt uppskruvad. Men kul!
Jag är absolut såld efter tre säsonger och blev lite gråtmild under finalen av säsong 3 som verkligen kändes som slutet men i augusti drar den fjärde säsongen igång och då kommer jag att följa den veckovis!
anders jakobson
Föregående inlägg:
Oscarsvinnare i arkivet
Oscarsvinnare i arkivet
Nästa inlägg:
Det finns inget senare inlägg.
Det finns inget senare inlägg.
