Ojämn men ändå fylld av roliga klassiker

Tornado - En tittarstorm

Genre: Humor, TV-serie
Format: DVD, region 2, 2 skivor
Bolag: Pan Vision, 2009
Ljud: Dolby digital 2.0
Bild: 4:3
FILMEN

1992 fick Galenskaparna After Shave (GAS) förtroendet att göra ytterligare en serialiserad produktion för tv. Efter "Macken" och "En himla många program" fortsatte man lite i den senares stuk med korta inslag – sketcher, monologer, tv-programsparodier och sånger – som bands ihop av fackellöpare som förde den olympiska elden från en plats till en annan.

Även om sport inte är ett tema för serien är det kanske sportinslagen man minns bäst. Här finns klassiker som "Tyngdlyftarspelen", "Hoppa bort" och "Curling-PS", samtliga med på YouTube-samlingen, men även "Hunddressyr-GM" och "Luftkrocketgalan i Püwersburg" som kan sorteras under samma fack. Den sistnämnda är ett bra exempel på de sketcher som har stopmotionanimerade skämt som punchline, som reklamfilmerna för "Tornado snabbkräm" och "Tornado gräsklippare".

Precis som i "En himla många program" ingår reklamavbrott, men samtliga är för Tornado som kan vara vilken produkt som helst: baseballmössa, schampokam, jeans, nässpray, rakhyvel eller varför inte getmat? Två reklamfilmer sticker ut lite extra, "Tornado telefonsvarare" och "Tornado rumpajumpare" som är parodier på TV-shop-reklamer som gjordes vid den här tiden, den sistnämnda med en parodi på Ola Ström och Per Dunsö karaktärer Gösta och Hjördis som man av någon outgrundlig anledning tyckte var roliga förr i tiden.

En grej som kändes ny i sammanhanget var användandet av make-up som komplement till alla galna kläder, frisyrer och rekvisita som GAS använt sig av tidigare. I sketcher som "Mattaffären" och "Hattaffären" har vissa ensemblemedlemmar fått förstärkta ansiktsdrag med proteser och make-up. Båda sketcherna är dessutom exempel på Claes Erikssons egenskap att skriva manus som snärjer in sig i förväxlingar och komplikationer, så som även "Den piffiga restaurangen" och "I krubbdjursaffären".

Ytterligare en ny grej är långa sekvenser gjorda i en tagning, ofta med monologkaraktär. Det börjar redan i första avsnittet med sketchen "Bröderna Tejp" som går in i Claes Erikssons genomgång av "Sällsynta djur". Att hålla igång en sådan lång och komplicerad text är mycket skickligt gjort (extra plus för kläderna och för meningen "Moster Junos permanentkaffe"). Två andra exempel är de mer versbetonade "Russinpoesi" och "Tjusningen med cyklandet". Värst av alla är dock Jan Rippes otroligt komplicerade walk and talk i "Den sjusitsiga familjen Hjelm". Även om texten i sig har slutat vara rolig för mig vid det här laget så kan jag inte fatta hur man lär sig en sådan text. GAS många timmar på teaterscener har gjort sitt för minnet, det är klart.

Vad är då roligast bland dessa nästan fem timmar humor fördelade på 10 avsnitt? Jo, "Mor i skutan", som framförs på ett slags dialektaltförvridet sätt där man ändå fattar vad som åsyftas även om orden är direkt fel. Ett mycket välskrivet nummer. Jag gillar även inledningen på sketchen "Fornmuseét" där Claes Eriksson – i kraftig make-up – hakar upp sig på Chicago... Sen, så klart, seriens sista sketch - "Perry Mason on Ice". En fullständigt vansinnig idé, som jag inte alls fattar hur de fått ihop, men det är otroligt roligt.

I sin helhet känns dock "Tornado" rätt ojämn och i sak sämre än "En himla många program", men samtidigt finns det väldigt mycket roligt här.


EXTRAMATERIALET

Som extramaterial finns halvtimmeslånga filmen "Tornadodetaljer" (visserligen särskrivet som "Tornado detaljer" både på omslaget och filmen) där vi får ett collage av GAS egna dokumentering av projektet. Till skillnad från liknande bakomfilmer på andra GAS-produktioner bryts det inte av med anekdoter av medlemmarna utan allt är ihopbakat i en smet med textskyltar som guidning.

Här får vi bland annat se att Standard Hjelms fem minuter långa introduktion av "Den sjusitsiga familjen Hjelm" (i en tagning) tog 48 tagningar att göra, varav Jan Rippe kom igenom hela ett tiotal gånger. Helt vansinnigt. Vi får även se hur inspelningen av reklamfilmen "Tornado gräsklippare" gick till.

En rolig inblick i hur det går till bakom kameran med GAS.


TRE SAKER

1. Än idag kan jag skratt åt Claes Erikssons voice-over till seriens titelskylt: "I väntan på nästa OS... Tornado - en tittarstorm", skriket för full hals så att rösten spricker.

2. Det är lite lätt att sätta Kerstin Granlund, ensemblens enda kvinna, i skuggan i och med att hon sällan spelar huvudrollerna i sketcherna, men Granlund är mycket skicklig på att – med till synes små medel – gestalta vilken kvinna som helst.

3. Det är förhållandevis väldigt få sånger med i serien, men en som jag gillar extra mycket är "Ronny är klar", speciellt tack vare Anders Erikssons menlösa utseende i sketchen.


Arkiv
ANDERS JAKOBSON (2009-02-18)