Medelmåttig Vietnam-doldis
Bat 21
Genre: KrigFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Studio S, 2009
Ljud: Dolby Digital 2.0
Bild: Anamorfisk widescreen 1.85:1
Denna Vietnam-historia från 1988 har tills nu helt passerat under min radar. Den berättar den sanna historien om hur en flygöverste Hambleton skjuts ner på fientligt territorium och hur spaningspiloten Clark sedan försöker undsätta honom, rakt på sak och inte utan spänning. Men det är i slutänden inte svårt att förstå varför "Bat 21" aldrig etsat sig fast tillsammans med de klassiska Vietnam-filmerna, då den saknar den tyngd man finner hos exempelvis "Plutonen" eller "Apocalypse Now".
I rollen som Hambleton ser vi Gene Hackman, som inledningsvis verkar lägga an sin sedvanliga no bullshit-approach till gestaltningen. Så småningom visar sig dock rollen vara mer komplex än den först givit sken av - Hambleton har trots ett liv inom det militära aldrig sett ett krig på nära håll, och får ett brutalt uppvaknande när han tvingas bevittna och delta i diverse hemskheter från första parkett. Som högt uppsatt officer blir han ett hett byte för vietcong och den enda livlinan han har är en kommunikationsradio med vilken han kontaktar sina landsmän.
I den tidiga flyghaveriscenen ser filmen relativt B-mässig ut, med långt från övertygande specialeffekter och bristande överlappning mellan studiotagningar och verkliga miljöer. Lyckligtvis blir det bättre så fort Hambleton kraschar i djungeln, ungefär som att regissören Peter Markle var tvungen att gå hands on med naturen för att ge liv åt historien.
Clark, spelad av Danny Glover, snappar upp Hambletons nödrop, och ger sig fanken på att hämta hem gubben. Detta är inget som låter sig göras i en handvändning, och under tiden utvecklar de två en distansrelation som starkt påminner om den mellan John McClane och den svarte polisen i "Die Hard" (som lustigt nog kom samma år som "Bat 21"). Den strandsatta översten klurar ut ett genialiskt kodspråk för att hindra fienden från att spåra honom, som inbiten golfare förmedlar han sin position genom golftermer. Mycket smart, även om jag aldrig riktigt fattade hur de fick det att funka.
Samtidigt hänger en deadline över de båda protagonisterna. Området där översten befinner sig kryllar av nordvietnameser, och jänkarna tänker inom kort bomba hela regionen tillbaka till stenåldern. Clark måste bryta mot både en och två paragrafer för att nå Hambleton i tid. Hela tiden är Hambleton nära räddning, men ändå långt bort, vilket skapar några nervkittlande ögonblick.
"Bat 21" berättar om Vietnam-konflikten ur amerikanernas ögon, men poängterar som de flesta andra filmer inom genren att krig är ett helvete. Så mycket eget tillför den inte, även om jag uppskattar vinkeln med översten som hela sitt liv betraktat kriget från säkerheten på sitt kontor. Filmens största problem är emellertid att den inte kan matcha sina konkurrenter när det kommer till själva krigsskildringen, och känns blek och ospektakulär i jämförelse. För Vietnam-kompletisten är den inte bortkastad tid, men det finns många andra och bättre filmer på samma tema.
I rollen som Hambleton ser vi Gene Hackman, som inledningsvis verkar lägga an sin sedvanliga no bullshit-approach till gestaltningen. Så småningom visar sig dock rollen vara mer komplex än den först givit sken av - Hambleton har trots ett liv inom det militära aldrig sett ett krig på nära håll, och får ett brutalt uppvaknande när han tvingas bevittna och delta i diverse hemskheter från första parkett. Som högt uppsatt officer blir han ett hett byte för vietcong och den enda livlinan han har är en kommunikationsradio med vilken han kontaktar sina landsmän.
I den tidiga flyghaveriscenen ser filmen relativt B-mässig ut, med långt från övertygande specialeffekter och bristande överlappning mellan studiotagningar och verkliga miljöer. Lyckligtvis blir det bättre så fort Hambleton kraschar i djungeln, ungefär som att regissören Peter Markle var tvungen att gå hands on med naturen för att ge liv åt historien.
Clark, spelad av Danny Glover, snappar upp Hambletons nödrop, och ger sig fanken på att hämta hem gubben. Detta är inget som låter sig göras i en handvändning, och under tiden utvecklar de två en distansrelation som starkt påminner om den mellan John McClane och den svarte polisen i "Die Hard" (som lustigt nog kom samma år som "Bat 21"). Den strandsatta översten klurar ut ett genialiskt kodspråk för att hindra fienden från att spåra honom, som inbiten golfare förmedlar han sin position genom golftermer. Mycket smart, även om jag aldrig riktigt fattade hur de fick det att funka.
Samtidigt hänger en deadline över de båda protagonisterna. Området där översten befinner sig kryllar av nordvietnameser, och jänkarna tänker inom kort bomba hela regionen tillbaka till stenåldern. Clark måste bryta mot både en och två paragrafer för att nå Hambleton i tid. Hela tiden är Hambleton nära räddning, men ändå långt bort, vilket skapar några nervkittlande ögonblick.
"Bat 21" berättar om Vietnam-konflikten ur amerikanernas ögon, men poängterar som de flesta andra filmer inom genren att krig är ett helvete. Så mycket eget tillför den inte, även om jag uppskattar vinkeln med översten som hela sitt liv betraktat kriget från säkerheten på sitt kontor. Filmens största problem är emellertid att den inte kan matcha sina konkurrenter när det kommer till själva krigsskildringen, och känns blek och ospektakulär i jämförelse. För Vietnam-kompletisten är den inte bortkastad tid, men det finns många andra och bättre filmer på samma tema.
EXTRAMATERIALET
En originaltrailer.
TRE SAKER
1. "Bat 21" får väl sägas vara från Danny Glovers storhetsperiod, med "Dödligt Vapen", dess uppföljare och "Predator 2" på bara några få år.
2. "Bat 21" känns först som en något mystisk titel, men är det kodnamn som överste Hambleton använder vid radioanrop.
3. Enligt mina efterforskningar är Golfkoderna som används i filmen inte typiska Hollywood-påhitt, utan faktiskt verklighetsgrundade.
2. "Bat 21" känns först som en något mystisk titel, men är det kodnamn som överste Hambleton använder vid radioanrop.
3. Enligt mina efterforskningar är Golfkoderna som används i filmen inte typiska Hollywood-påhitt, utan faktiskt verklighetsgrundade.
JOEL FORNBRANT (2009-06-22)