Viggo vs ond ande i fängelset

Prison

Genre: Skräck
Format: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Studio S, 2009
Ljud: Dolby digital 2.0
Bild: Widescreen 1.85:1
FILMEN

Denna Renny Harlin-signerade skräckis från 1988 har tidigare varit först totalförbjuden och sedan censurslaktad i Sverige och släpps nu i en specialutgåva för första gången helt oklippt. Visst finns det brutala scener i filmen, men kanske inte med moderna ögon. 21 år har satt sina spår i specialeffekterna och en brinnande, smältande gummigubbe är kanske inte så himla läskigt idag.

Lane Smith (känd som Perry White i "Lois & Clark" och från "V") spelar stenhårda men psykiskt slutkörda fängelsedirektören Sharpe som basar över Creedmore-fängelset när det öppnar på nytt efter 30 års förfall. Då, 1956, var Sharpe vakt och närvarande när Charlie Forsythe grillades i den elektriska stolen. Sedan dess har han hemsökts av panik och mardrömmar.

Att det gamla förfallna fängelset öppnar på nytt gillas inte av alla. Katherine Walker (Chelsea Field, enda kvinnan i filmen) som sitter i fängelsets styrelse hade helst öppnat det nya, mer humana fängelse som planeras att byggas men får ge med sig, och motvilligt se hur kriminalvården blir tvärtemot hennes önskningar. Sharpe ödslar ingen tid, utan ser till att fångarna straffas ordentligt. Han vill ha respekt och tolererar inget tjafs.

Men någonstans i fängelsets hjärta vilar fortfarande Forsythes onda ande och snart släpps han loss och orsakar en rad brutala dödsfall. Fångarna, med Viggo Mortensen i spetsen, får fullt upp att skydda sig från både fängeseorganisationens totala kollaps och ondskans övertag. Samtidigt får vi veta Sharpes hemlighet och varför Forsythe vaknat upp för att hämnas.

På sätt och vis är "Prison" en ganska typisk skräckfilm från 80-talet. Det var väldigt mycket onda andar och spöken som ställde till det, från "Poltergeist" till "Elm Street"-filmerna. Att jag associerar till det sistnämnda kan mycket väl ha att göra med att Renny Harlin gjorde "Terror på Elm Street 4 - Freddys mardröm" samma år som "Prison". Den här filmen har dock inte en lika karismatisk mördare som Freddy Krueger. Forsythe är nämligen osynlig under större delen av filmen, och kanske inte helt imponerande i filmens final.

Lane Smith är dock karismatisk så det räcker. Han utstrålar en svettig panik som han försöker skyla över med någon sorts överdriven hårdhet när allting bara barkar åt helvete. Viggo Mortensen är cool som biltjuven Burke som trots att han gör sin första "volta" inger en hel del respekt hos de andra fångarna och blir lite av en ledarfigur i kaoset. Chelsea Field är också bra, medan resten av skådespelarna gör rätt horribla insatser.

Men "Prison" är ungefär så bra som andra uppgrävda 80-talsskräckisar. Hade jag sett den då hade jag förmodligen myst åt den idag tämligen billiga poängen med historien, men den har inte åldrats med speciellt mycket värdighet. Ingen kalkon och i ärlighetens namn stundtals rätt cool, men i sin helhet inte så skräckinjagande.


EXTRAMATERIALET

Det mest spännande bland extramaterialet är solklart en färsk, specialinspelad intervju med Renny Harlin exklusivt för denna utgåva. Den ser ut att vara inspelad under Cannesfestivalen - det är i alla fall min gissning.

Hur som helst - större delen av det 48 minuter långa samtalet handlar om "Prison", men inledningsvis får vi höra lite hur Harlin som aspirerande filmskapare tog sig till USA urfattig och utan kontakter med den i Finland totalförbjudna "Born American" i bagaget.

Om "Prison" berättar han om den snåla budgeten och hur de fick göra egna specialeffekter, bland annat imitera taggtråd med hjälp av en telefonkabel och han bekräftar även att vissa av vakterna och fångarna var riktiga vakter och fångar från det lokala fängelset.

Allt som allt ett intressant samtal där Harlin håller låda mest hela tiden.

Bland det övriga extramaterialet sticker två videos ut. Det är med ett finskt hair metal-band som heter Wild Force och videorna har ingenting med "Prison" att göra utan är med enbart för att Harlin gjorde dem under ungefär samma tid som filmen. Inga mästerverk direkt, varken låtarna eller videorna.

Resten av extramaterialet är trailers, trivia, gallerier, biografier och sådant småplock.


TRE SAKER

1. Chelsea Field är - eller åtminstone var 1988 - otroligt lik Jennifer Carpenter ("Dexter" och "Quarantine"). De skulle idag utan problem kunna spela mor och dotter, eller kanske till och med systrar utan att det skulle kännas märkligt.

2. När eftertexterna rullar ser jag att Viggo Mortensen även spelar Forsythe under den inledande avrättningsscenen. Jag vet inte om det ska vara någon ledtråd. När Forsythe dyker upp nästa gång spelas han istället av ur-Jason himself, Kane Hodder.

3. Öppningsscenen, där Forsythe förs till den elektriska stolen är fräckt filmad, helt ur Forsythes perspektiv. Även en schysst övergång till nästkommande scen.


Arkiv
ANDERS JAKOBSON (2009-08-27)