Den nya kärnfamiljen?
Mum & Dad
Genre: SkräckFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Njutafilms, 2010
Ljud: Stereo
Bild: Anamorfisk widescreen 1.85:1
När Lena missar bussen hem erbjuder hennes arbetskamrat Birdie henne att be hennes pappa skjutsa hem henne. Lena som måste hem tackar ja och begår samtidigt sitt livs största misstag. Vad Lena inte vet är att hennes kollega (de jobbar båda som städare på Heathrow) lurar henne för att Birdies mor och far ska kunna kidnappa henne. De är nämligen komplett galna och det bästa de vet är att tortera människor. De kidnappar dem och kallar dem sen för sina barn. Lena är nu det senaste tillskottet till familjen som redan består av mor och far, Birdie och den stumme Elbie. Båda har de som Lena inlett sin tid i familjen som offer. Nu är de dock så kuvade att de inte törs/kan/vill göra annat än det mor och far kräver.
Med hjälp av psykisk och framförallt fysisk tortyr får mor och far sina "ungar" att göra det de vill och stå ut med den tortyr mor och far utsätter dem för så de själva kan uppleva någon sjuk njutning. Lena inser dock snart att även om hon gör som de säger är det bara en tidsfråga innan de tröttnar på henne och gör sig av med henne på samma sätt som hon ser dem göra sig av med andra "barn". Hennes enda chans är att fly men det ska visa sig lättare sagt än gjort.
Jag gillar "Mum & Dad". Jag gillar upplägget och jag gillar skådespelarinsatserna. Både mor och far spelas briljant av Dido Miles och Perry Benson. De verkar båda sådär galna som de måste vara för att filmen ska funka. Speciellt Miles gör modern väldigt bra och växlar snabbt mellan att vilja trösta sin nya "dotter" och att vilja plåga henne genom att skära i henne med kniv. Benson spelar kanske över lite men samtidigt kräver nästan rollen det. Som Birdie och Lena ser vi Ainsley Howard och Olga Fedori och även de gör sina roller väldigt bra. Howards som dottern som vill göra sin mor och far glada samtidigt som hon är vettskrämd att de nu ska byta ut henne mot sin nya dotter. Fedori å sin sida ser verkligen ut som om hon lider när hennes rollfigur gör det och det kan inte ha varit en helt lätt roll att spela. I rollen som Elbie ser vi Toby Alexander och hans rollfigur är den som är svårast att ta till sig då han inte pratar.
Trots, eller kanske på grund av, dessa bra rolltolkningar är "Mum & Dad" är rätt rå och otäck film. Visst, den är överdriven men som skräckfilm funkar den riktigt bra. Dock är den inte den typ av skräckfilm man hoppar till av utan mer sorten man tycker är obehaglig eller äcklig. I en scen stoppar till exempel Lena in en död mans tänder i sin egen mun för att dölja dem. Inget för den kräsne med andra ord. Men som sagt, jag gillar filmen och den gör det den ska, den får tittaren att känna obehag.
Med hjälp av psykisk och framförallt fysisk tortyr får mor och far sina "ungar" att göra det de vill och stå ut med den tortyr mor och far utsätter dem för så de själva kan uppleva någon sjuk njutning. Lena inser dock snart att även om hon gör som de säger är det bara en tidsfråga innan de tröttnar på henne och gör sig av med henne på samma sätt som hon ser dem göra sig av med andra "barn". Hennes enda chans är att fly men det ska visa sig lättare sagt än gjort.
Jag gillar "Mum & Dad". Jag gillar upplägget och jag gillar skådespelarinsatserna. Både mor och far spelas briljant av Dido Miles och Perry Benson. De verkar båda sådär galna som de måste vara för att filmen ska funka. Speciellt Miles gör modern väldigt bra och växlar snabbt mellan att vilja trösta sin nya "dotter" och att vilja plåga henne genom att skära i henne med kniv. Benson spelar kanske över lite men samtidigt kräver nästan rollen det. Som Birdie och Lena ser vi Ainsley Howard och Olga Fedori och även de gör sina roller väldigt bra. Howards som dottern som vill göra sin mor och far glada samtidigt som hon är vettskrämd att de nu ska byta ut henne mot sin nya dotter. Fedori å sin sida ser verkligen ut som om hon lider när hennes rollfigur gör det och det kan inte ha varit en helt lätt roll att spela. I rollen som Elbie ser vi Toby Alexander och hans rollfigur är den som är svårast att ta till sig då han inte pratar.
Trots, eller kanske på grund av, dessa bra rolltolkningar är "Mum & Dad" är rätt rå och otäck film. Visst, den är överdriven men som skräckfilm funkar den riktigt bra. Dock är den inte den typ av skräckfilm man hoppar till av utan mer sorten man tycker är obehaglig eller äcklig. I en scen stoppar till exempel Lena in en död mans tänder i sin egen mun för att dölja dem. Inget för den kräsne med andra ord. Men som sagt, jag gillar filmen och den gör det den ska, den får tittaren att känna obehag.
EXTRAMATERIALET
Några stillbilder från filmen.
TRE SAKER
1. Det är extra kul att filmen är engelsk.
2. Det känns lite överdrivet att mor och far gjort affär av att stjäla på flygplatsen där far jobbar. Lena sätt att sortera ut stulna saker, som resväskor och liknande, och det är så mycket att det känns lite överdrivet.
3. Det är kul att se så många okända skådespelare göra så bra ifrån sig som här.
2. Det känns lite överdrivet att mor och far gjort affär av att stjäla på flygplatsen där far jobbar. Lena sätt att sortera ut stulna saker, som resväskor och liknande, och det är så mycket att det känns lite överdrivet.
3. Det är kul att se så många okända skådespelare göra så bra ifrån sig som här.
HANS-ÅKE LILJA (2010-07-22)