Kraftfullt om familjesorg

The Greatest

Genre: Drama
Format: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Nordisk film, 2010
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.35:1
FILMEN

Det är det värsta som kan drabba oss människor: sorgen. En familjemedlem – en bror, syster, mamma, pappa, hund, mormor, farfar – som lämnar oss, som går från levande till död. Ena stunden levande, andra stunden död, borta. Det ålägger oss minnen om livet vi delat tillsammans och påminner om vår egen dödlighet. Det tar fram det bästa och det värsta hos oss; vad vi nu definierar som vårt eget bästa och värsta. I "Svart katt, vit katt" dör en farfar i förtid och man stuvar undan honom på vinden och kyler ner honom med isblock. I "Fanny och Alexander" innebär en pappas död katastrof för hans barn. I "Efter bröllopet" innebär skräcken för döden att allt ställs på ända i desperata försök att ordna upp efterlivet.

"The Greatest" är en sentimental Hollywood-produkt, där döden och livet är temat. Men i det sentimentala finns skådespelare och en regissör som vill berätta, vill ge tröst.

Alldeles för unga Bennett (Aaron Johnson) körs ihjäl i en vägkorsning i samma andetag som han ska förklara sin kärlek till flickvännen Rose (Carey Mulligan). De har mötts, haft en kort kärleksaffär, och precis nu ska det bli allvar på riktigt.

Pang!

Någon månad efter begravingen dyker Rose upp hemma hos Bennetts föräldrar, på flykt från en alkoholiserad mamma: "Jag är med barn. Det är Bennets barn." Rose hamnar i ett hus där pappan Allen (Pierce Brosnan) är den enda som till synes verkar försöka hålla ihop familjen när lillebrodern Ryan (Johnny Simmons) har fastnat i förnekelse och drogmissbruk och, framförallt, mamman Grace (Susan Sarandon) är så fast i sin sorg att hon verkar vilja förstöra hela familjen. Kan Rose och hennes ofödda barn rädda familjen eller föra den ännu längre ner i avgrunden?

Jag skulle bortse från den här filmen och snabbt glömma den om det inte var för Susan Sarandons magnifika spel. Hennes hjärna kokar sönder av sorgen. Hennes besatthet att utreda sonens sista minuter i livet – och hennes totala isolation från de övriga i familjen – gör att jag inte kan sluta att titta. Regissören och manusförfattaren Shana Feste låter Sarandon gå så långt att det inte ens är viktigt att ett barn föds. Det enda viktiga är om en döende pojke ropade efter sin mamma i dödsögonblicket, om mamman var behövd då, om den sorg en enskild mamma kan känna är större och viktigare än all sorg någon någonsin känt på jorden.


EXTRAMATERIALET

Inget!


TRE SAKER

1. Carey Mulligan stiger högre och högre på stjärnhimlen och har nog många stora roller framöver. Den här filmen är en bagatell, men i "An education", som kom samma år, spelar hon rollen som ung skoltjej på väg mot vuxenlivet med långt större inlevelse.

2. Pierce Brosnan var den som, enligt IMDB, fick Susan Sarandon att medverka i filmen. Kanske handlade hans medverkan om att han själv förlorat sin alldeles för unga fru i cancer 1991 och vet vad det innebär när en familj drabbas av sorg.

3. På tal om döden gör Susan Sarandon, som alltid förvisso, en fin insats i Emmy-belönade HBO-filmen "You don't know Jack", om dödshjälpsläkaren Jack Kevorkian.


Arkiv
TOBIAS JOHANSSON (2010-12-19)