Uppföljare som inte är som originalet...
Quarantine 2: Terminal
Genre: SkräckFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Sony, 2011
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
"Quarantine 2: Terminal" är föga överraskande uppföljaren till "Quarantine" som i sin tur är en remake av filmen "Rec". När det gäller originalfilmerna så är "Rec" och "Quarantine" i stort sett samma film men när det kommer till uppföljarna har "Rec 2" och "Quarantine 2: Terminal" absolut inget gemensamt. Här har man valt att gå åt helt olika håll.
I "Quarantine 2: Terminal" får vi följa ett gäng människor som ska flyga från Los Angeles med ett mindre plan. Det är kanske ett 20-tal passagerare och besättningsmän på planet. Ganska snart efter att planet lyft börjar en av passagerarna må dåligt och till en början tror flygvärdinnorna att han bara druckit för mycket. Det ska dock visa sig att han är allt annat än full.
Snart löper han amok och piloterna får order om att genast nödlanda på en närbelägen flygplats. När planet landar och passagerarna tror att mardrömmen är över inser de dock att den just börjat. Terminalen där de landat är nu satt i karantän och myndigheterna har inga planer på att låta dem lämna den levande.
"Quarantine 2: Terminal" är definitivt inte den bästa filmen jag sett men den duger. Den fyller sitt syfte och även om zombierna inte är zombies utan smittade personer så, okej, jag kan köpa det. Filmen underhåller och även om storyn är rätt tunn och slutet lite väl upplagt för ytterligare en uppföljare så underhåller den under de 83 minuter man ser den. Dessutom slår den originalets uppföljare "Rec 2" med hästlängder.
Det enda som jag blev riktigt besviken på är att tiden planet var är i luften var alldeles för kort. Jag hade sett framför mig lite hur en zombieepidemi bryter ut på ett stort passagerarplan, uppe i luften, där folk inte har någonstans att ta vägen. Hur skulle de reagera då? Det skulle bli en bra film.
I "Quarantine 2: Terminal" får vi följa ett gäng människor som ska flyga från Los Angeles med ett mindre plan. Det är kanske ett 20-tal passagerare och besättningsmän på planet. Ganska snart efter att planet lyft börjar en av passagerarna må dåligt och till en början tror flygvärdinnorna att han bara druckit för mycket. Det ska dock visa sig att han är allt annat än full.
Snart löper han amok och piloterna får order om att genast nödlanda på en närbelägen flygplats. När planet landar och passagerarna tror att mardrömmen är över inser de dock att den just börjat. Terminalen där de landat är nu satt i karantän och myndigheterna har inga planer på att låta dem lämna den levande.
"Quarantine 2: Terminal" är definitivt inte den bästa filmen jag sett men den duger. Den fyller sitt syfte och även om zombierna inte är zombies utan smittade personer så, okej, jag kan köpa det. Filmen underhåller och även om storyn är rätt tunn och slutet lite väl upplagt för ytterligare en uppföljare så underhåller den under de 83 minuter man ser den. Dessutom slår den originalets uppföljare "Rec 2" med hästlängder.
Det enda som jag blev riktigt besviken på är att tiden planet var är i luften var alldeles för kort. Jag hade sett framför mig lite hur en zombieepidemi bryter ut på ett stort passagerarplan, uppe i luften, där folk inte har någonstans att ta vägen. Hur skulle de reagera då? Det skulle bli en bra film.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Det framgår inte om det hus man nämner här är samma som var platsen för första filmen.
2. Det värsta jag vet i filmer är folk som säger "Jag går inte utan dig! Jag lämnar dig inte!" till folk de vet kommer förvandlas till zombies och försöka döda dem inom några minuter. Det finns tyvärr en sådan scen här.
3. Som sagt öppnar man, om än på ett ganska så klumpigt sätt, upp för en tredje film. Dock verkar det som om man inte riktigt tänkt på det från början vilket resulterat i att den sista scenen känns väldigt inkastad...
2. Det värsta jag vet i filmer är folk som säger "Jag går inte utan dig! Jag lämnar dig inte!" till folk de vet kommer förvandlas till zombies och försöka döda dem inom några minuter. Det finns tyvärr en sådan scen här.
3. Som sagt öppnar man, om än på ett ganska så klumpigt sätt, upp för en tredje film. Dock verkar det som om man inte riktigt tänkt på det från början vilket resulterat i att den sista scenen känns väldigt inkastad...
HANS-ÅKE LILJA (2011-08-30)