Inspirerande inblick i mästarens skapande

Mysteriet Picasso

Genre: Dokumentär
Format: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Njutafilms, 2011
Ljud: Dolby digital 2.0
Bild: 4:3
FILMEN

Precis som jag lärt mig allt jag vet om Vilda Västern genom att plöja igenom otaliga "Lucky Luke"-album så kommer det mesta jag vet om Picasso från Hasse och Tages "Picassos äventyr". Även om det är en komedi och med all säkerhet en väldigt fri tolkning av mästarkonstnärens liv så är jag övertygad om att det finns viss sanning i den.

Hur som helst så behöver man ingen kunskap om Picasso för att se "Mysteriet Picasso" som nämligen är en unik inblick i hur hans tavlor växer till liv.

Filmen gjordes 1956. Pablo Picasso var då 75 år och hade mindre än 20 år kvar i livet och ett helt liv som konstnär bakom sig. Han jobbar till synes snabbt och helt improviserat. Vissa bilder börjar med en gestalt i ena hörnet medan andra med raka streck som utvecklas till avancerade mönster och sedan i ett litet kick förändras till människor och djur. Det är ibland helt förbluffande hur "ingenting" blir någonting.

De flesta bilderna ser vi hur de målas streck för streck, medan andra växer fram stötvis. Till en början handlar det uteslutande om bläckmålningar men sedan tillkommer olika tekniker. På några minuter växer en avancerad oljemålning fram - som tog fem timmar att göra. Picasso gör även teckningar med kol och jobbar med pappersbitar. Att teknikerna växlas gör att filmen bibehåller mitt intresse hela vägen. Det är både imponerande och inspirerande att se Picasso arbeta.

I inledningen av filmen berättar en röst om hur en konstnär arbetar och säger "Ljuset /.../ föds allteftersom det skapas av konstnären, paradoxalt nog genom att fylla på med svart". Detta är något som Picasso verkligen visar, på gott och ont. Några av de första tavlorna tycker jag han förstör genom att dundra på med svart så att knappt något finns kvar av originalet. I vissa fall blir det ett helt annat resultat och bilden lyfts fram. Många gånger tror jag att han är färdig, men det finns uppenbarligen mer att göra med bilderna. Mot slutet av filmen ser vi hur Picasso "misslyckas" med en tavla som målas, målas över, görs om, kompletteras med papper, skalas tillbaka tills han nästan givit upp, börjar om och stannar i något som inte alls ser ut som vad det en gång var. "Nu när jag ser var jag är tar jag en ny duk och börjar om", säger Picasso och målar en variant av det vi just sett.

Filmen är betydligt mer fascinerande än vad jag hade föreställt mig och är man det minsta konstintresserad eller har konstnärsambitioner så är filmen väldigt värd att se.


EXTRAMATERIALET

Inget.


TRE SAKER

1. Speciella transparenta dukar togs fram där Picasso kunde måla på ena sidan och kameran filma den andra så man bara ser hur färgstrecken dyker upp. Det betyder också att alla bilder vi ser är spegelvända - om de nu inte vänt bilden i efterhand.

2. Under större delen av filmen ser vi bara duken och hur bilden växer fram, ackompanjerat av jobbig musik (jag tryckte på "Mute" och lyssnade på egen musik i stället), men vid två tillfällen bryts detta av och visar Picasso i bild. Båda tillfällena känns inte alls dokumentära utan ganska uppenbart "skrivna" där han i det första fallet får fem minuter på sig att göra en ny tavla innan filmrullen tar slut och i den andra tar lite sats för att skapa oljemålningen.

3. Jag undrar vad som hände med de 15-20 tavlor som skapades under filmens gång. Det måste vara konst till ett värde av flera miljoner som målas framför våra ögon.


Arkiv
ANDERS JAKOBSON (2011-09-29)