Indiefilm som når långt med liten budget

Exit Humanity

Genre: Skräck
Format: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Njutafilms, 2012
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.35:1
FILMEN

Ibland kan man inte låta bli att fundera över hur bra en film kunde ha varit. När jag ser "Exit Humanity" tänker jag på det. Det är på inga vis en dålig film, men den kunde varit så mycket bättre med framför allt en större budget, kanske lite tilltajtning av storyn och lite bättre personregi. Nu låter det som jag klagar, men det gör jag inte.

Filmen är en indiefilm som kombinerar zombiegenren med efterkrigstemat, och "kriget" i det här fallet är det amerikanska inbördeskriget. Redan där blir det spännande. En mix jag aldrig stött på tidigare, och bara det är ju värt att jubla lätt över. Alla filmskapare som vågar sig på lite nytänkande inom en relativt mallad genre förtjänar uppmärksamhet. Filmskaparen i fråga är John Geddes som tidigare enbart har en snowboardskräckis (!) i bagaget som regissör och manusförfattare.

Det är uppenbart - och till och med bekräftat, se Tre saker - att filmen gjorts på en begränsad budget, men den är inte lika uppenbart en lågbudgetfilm. Geddes har absolut spenderat slantarna där de gjort nytta och anpassat sin film efter det genom att skala ned proportionerna och berätta delar av filmen på andra sätt (se Tre saker igen).

Storyn går ut på att före detta sydstatssoldaten Edward Young (Mark Gibson) noterat att levande döda spridde sig på slagfälten. Sex år senare har han tvingats skjuta först sin fru och sedan sin son som båda visat sig vara smittade. Han blir en ensam och psykiskt helt förstörd människa som känner sig övergiven och straffad av sin gud. Till slut lämnar han det forna familjehemmet för att sprida sin sons aska på en speciell plats.

På väg dit stöter han på andra överlevande, som Isaac (Adam Seybold) som letar efter sin syster. Systern har blivit kidnappad av några andra ex-soldater som tappat den mesta av sin medmänsklighet och är besatta av att experimentera på de levande döda för att hitta ett botemedel. Edward hjälper Isaac att frita systern, men efterspelet blir komplicerat då systern visar sig vara väldigt speciell. Till slut måste Edward genomgå en smärre förvandling och lämna sin egen mänsklighet bakom sig för att strida mot både levande och levande döda.

Filmer innehåller faktiskt några stora namn som Dee Wallace som spelar en enstöring som vet mer om vad som faktiskt händer än någon annan, och Brian Cox som gör rösten till en ättling till Edward som läser dennes journal som en ramhistoria till och under filmen. Just detta tycker jag känns en smula överflödigt och en typisk grej som hade kunnat tajtats till i helheten.

"Exit Humanity" har någonting. Det är en vemodigt berättad film som lyckas hitta en ny ingång till zombiegenren även om jag kanske inte direkt vill kalla det för en traditionell zombiefilm. Den har någonting, men kunde ha varit så enormt mycket bättre.


EXTRAMATERIALET

Extramaterialet omfattar en tiominuters making-of-film som bekräftar min teori om att pengarna använts på rätt ställe. Det ser ut att ha varit en ganska "tajt" inspelning, och den här fullt godkända filmen bekräftar att stämningen varit bra.

Utöver detta finns två olika kommentarspår, ett med John Geddes och skådespelare och ett med Geddes och producenter. Inte illa.


TRE SAKER

1. Budgeten ska enligt uppgifter vara på 300 000 kanadensiska dollar, vilket inom filmvärlden är ingenting.

2. Delar av filmen berättas genom animationer. Det handlar oftast om ren exposition, till exempel tillbakablickar, som i vanligt filmat utförande hade krävt mycket pengar till scenbyggen, rekvisita, effekter och fler skådespelare. Den här lösningen fungerar i sammanhanget och får filmen att kännas lite som det finns en grafisk roman som grund när det inte gör det. Ändå känner jag hur mycket bättre filmen hade varit om dessa scener faktiskt hade varit gjorda på riktigt.

3. Under delar av filmen blir bilden lite suddig och "dubbel" när folk rör på sig. Känns som en bieffekt av den låga budgeten snarare än en planerad effekt.


Arkiv
ANDERS JAKOBSON (2012-12-29)