Med ordet som vapen

Dom över död man

Genre: Drama
Format: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Nordisk film, 2013
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Full frame 1.78:1
FILMEN

När Jan Troell gör film blir det stort, viktigt och mänskligt. Den senaste i raden är "Dom över död man" som berättar historien om den högst verkliga Torgny Segerstedt (Jesper Christensen) som med välformulerade artiklar kritiserade Hitler och nazismen innan och under andra världskriget. Segerstedt var chefredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och till en början bemöts hans engagemang med applåder. Självaste Hermann Göring skrev ett hotfullt brev som en protest på Segerstedts "smutsiga utlåtanden", vilket tidningen såg som en seger.

Men i takt med att nazismen växte sig starkare och Segerstedts kritik allt skarpare, växte även oron för konsekvenser. Både regeringen och kungahuset avrådde Segerstedt från att fortsätta med sin kritik och hot från svenska nationalsocialister blev allt mer frekventa. Men Segerstedt stod fast vid sin åsikt och rätten att få hävda den.

Troells vinkel in i den här historien går dock via kvinnorna runt Segerstedt. Han har ett inte alls hemligt förhållande med Maja Forssman (Pernilla August), fru till advokaten Axel Forssman (Björn Granath) i tidningens styrelse. Som ett resultat av detta är Segerstedts fru Puste (Ulla Skoog) förstörd av bristen på kärlek i deras äktenskap, vilket spiller ut över hela familjen som anklagar Maja för att ha förändrat allting. En annan kvinna runt Segerstedt är hans egen mor, som dock enbart figurerar som ett spöke som besöker honom när han är i olika kval.

Med andra ord är det lite fantasi med i historien för Segerstedts mor är inte det enda spöket som figurerar i filmen. Detta stilgrepp följer Troells sätt att berätta filmen genom symbolik och metaforer. Till exempel finns en scen där en karaktär släcker ett antal lampor, en efter en i en stor sal tills det blir helt mörkt, och i nästa scen förstår man att karaktären dött. Snyggt gjort.

Jag står och vacklar lite när filmen är över. Det svartvita fotot, om än väldigt tjusigt, och den 30-/40-talsdoftande stilen blir lite av ett hinder för storyn i mina ögon. Det är ett berättartekniskt stilval som kanske är helt korrekt för historien, men samtidigt något som jag upplever aningens pretentiöst. Å andra sidan är historien bra och intressant, och Segerstedt en person vars historia är värd att dokumenteras på ett sådant här sätt. Det är dock ingen perfekt människa och det privata intrycket jag får utifrån filmen är att han var lite av ett svin, vilket Jesper Christensen gestaltar bra. Han och många andra gör bra insatser, vilket självklart inte är förvånande på något sätt.

Jag tror att jag skulle ta in filmen på ett annat sätt vid en andra tittning, för den här gången var det lite för lång startsträcka in i stilen för att jag skulle sjunka in i filmen och historien. Jag känner på något sätt att filmen förmodligen är bättre än vad jag tycker just nu.


EXTRAMATERIALET

Bakomfilmen är en 40 minuter lång historia signerad Jan Troells dotter Yohanna som även gör en av birollerna i filmen. Här ger hon en flugan-på-väggen-dokumentation varvat med intervjuer med de medverkande.

Det blir en ganska intim och personlig bakomfilm, speciellt som Yohanna gjort den helt ur sin egen synvinkel och blir därför både en kärleksförklaring till sin far som filmskapare och till hela processen. Man har sett liknande bakomfilmer tidigare, men det finns ändå alltid något att ta med sig från dessa dokumentationer. Ett bra komplement till filmen.


TRE SAKER

1. Jan Troell, född 1931, säger att han minns 30- och 40-talet som svartvita, vilket förklarar varför han valde att presentera filmen i svartvitt. Tack vare att digitala kameror användes blev det ingen kostsam process att gå över till svartvitt.

2. I bakomfilmen får man vid ett tillfälle se hur en liten skara statister i militärkläder framstår som en hel parad med hjälp av ett mycket enkelt och uppenbarligen väl fungerande praktiskt trick.

3. Trots ganska många nomineringar blev det bara en Guldbagge och den gick till Ulla Skoog för bästa kvinnliga biroll. Lite mer otippat belönades Skoog även vid Chicago International Film Festival med motiveringen "For showing, with great subtlety and skill, the depth, complexity and humanity of a seemingly "ordinary" human-being." Troell fick sedan ett pris för bästa regi vid Montréal World Film Festival.


Arkiv
ANDERS JAKOBSON (2013-05-16)