En man, en bil och en massa telefonsamtal

Locke

Genre: Drama
Format: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: SF, 2014
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.40:1
FILMEN

Microtrenden med enmansshower har nu utökats med "Locke" där Tom Hardy gör den enda rollen som syns i bild. En rad andra skådespelare medverkar med sina röster, men det är alltså Hardy som får dra det tunga lasset och bära upp hela filmen.

Han spelar Ivan Locke, en omtyckt och duktig förman på ett bygge, som upplever sin sämsta kväll i livet. Filmen inleds med ett ögonblick där han på bästa "Sliding Doors"-vis kunde ha ändrat på allting. Han kunde ha svängt vänster och kört hem, men i stället tar han höger och ger sig av mot London. I och med det riskerar han både jobb och äktenskap.

I London ligger nämligen en kvinna på sjukhus redo att föda sitt första barn. Det är Locke som är fadern. Ett snedsteg nio månader tidigare som han måste stå för. Nu måste han berätta för sin fru om vad som hänt och hoppas på förståelse och förlåtelse. Det hände ju bara och den andra kvinnan betyder inget för honom. Nyheten tas givetvis emot på sämsta tänkbara sätt och i en rad telefonsamtal under resans gång försöker Locke fixa det.

Det är inte det enda han försöker fixa. Tidpunkten är nämligen så dålig den kan bli, för det är bara några timmar kvar tills en gigantisk cementplatta ska gjutas på det bygge han basar över. Projektet är historiskt och det viktigaste han någonsin ansvarat för. Nu har han stuckit och dumpar över ansvaret på en kollega som inte alls räknat med att få jobbet slängt i sina armar på så idiotiskt kort varsel. Så Locke försöker fixa det. Telefonsamtal rings, problem löses och nya problem dyker upp.

Det är ungefär hela plotten. Sällan hade jag trott att 84 minuter med en man i en bil som pratar i telefonen skulle vara så magnetiskt gripande som "Locke" faktiskt är. Hur ska det gå egentligen? Kommer Locke att fixa alla problem han skapat åt sig själv genom att svänga höger i stället för vänster? Motivet till hans val kommer fram under filmens gång då han samtalar med ett hjärnspöke som ska vara hans far. Här läggs pusselbitarna ihop och vi får en förklaring till varför Locke tar sitt ansvar och ställer upp för en kvinna han inte bryr sig om och ett barn han inte önskat.

Bildmässigt borde "Locke" vara hopplös. Hur kan man göra något spännande av en man i en bil som pratar i telefonen i 84 minuter? Men det gick - manusförfattaren och regissören Steven Knight har på något magiskt sätt lyckats variera bilderna där det enda vi egentligen ser är interiörerna på en bil och ljuset utifrån när man kör bil på natten.

"Locke" är en utmärkt film. Originell och gripande och mycket sevärd.


EXTRAMATERIALET

Inget.


TRE SAKER

1. Filmen spelades in under åtta nätter. Sex av dessa gick åt till att spela in hela filmen i ett svep två gånger per natt. Tom Hardy satt i bilen och körde medan alla andra skådespelare ringde till bilen från ett hotellrum.

2. Hardy gör med små medel underverk med karaktären. Finliret kommer fram i och med att karaktären är så otroligt samlad. Han höjer inte rösten där andra skulle skrika sig hesa. Han letar efter lösningar i stället för att stirra sig blind på problem. Kombinationen av en välskriven karaktär och en skådespelare som kan ge den liv är helt perfekt i detta fall.

3. Detta är en av få insatser Steven Knight gjort som regissör. Som manusförfattare är han desto flitigare och tidigare i år kunde vi se hans "Closed Circuit".


Arkiv
ANDERS JAKOBSON (2014-09-17)