Smårolig men inte så mycket mer

Fading Gigolo

Genre: Komedi
Format: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: SF, 2014
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.85:1
FILMEN

Även om John Turturro alltid kommer att vara The Jesus för mig så har han haft en lång karriär som sträcker sig utanför de många insatserna framför kameran. Hans CV rymmer även ett antal jobb bakom den, och då syftar jag inte på hans insats som koreograf i "Passione" 2010 eller den som klippare i tv-filmen "Nick the Doorman" 2012, utan de manus- och regijobb han har bakom sig. Ett av dessa är "Fading Gigolo" där Turturro även delar huvudrollen med Woody Allen.

Nu är det väldigt svårt att inte se "Fading Gigolo" som en Woody Allensk film även om den i sig egentligen inte alls känns som den skulle vara signerad Allen, men det finns ändå några beröringspunkter och gemensamma nämnare, och i och med att Allen spelar en babblig figur känns det naturligt att man gör kopplingen.

Allen spelar Murray, ägaren till ett antikvariat som gått i arv genom generationer. Dessvärre går verksamheten inte runt längre och allt måste packas ihop. Turturro spelar Fioravante som får ihop sin lön genom att göra diverse hantverksjobb och göra blomsterarrangemang. När han hjälper Murray att packa ihop böckerna berättar Murray att hans hudläkare (Sharon Stone) visat intresse för en trekant och frågat om han vet någon som kan ställa upp. Murray tycker att Fioravante med sina naturliga talang för att charma kvinnor ska göra det - mot betalning givetvis, som de kan dela på. Motvilligt går Fioravante med på det hela och inom kort har de en ny verksamhet tillsammans som ger snabba pengar.

Ryktet sprider sig samtidigt som Murray hittar nya kunder på alla möjliga olika vis. En han försöker engagera är en judisk änka (Vanessa Paradise) som är svårövertalad men som efter att ha fått en helt osexuell massage av gigolon känner att något väckts inom henne. Och Fioravante känner även han att det hänt något som gör att han får svårt att prestera under de betalda jobben. Men samtidigt börjar det judiska områdets patrullerande väktare Dovi (Liev Schreiber) ana oråd och vill gå till botten med det hela genom att sätta hårt mot hårt mot den han tror är hjärnan bakom allt: Murray.

Filmen är lite smårolig men egentligen inte så mycket mer. Det är en trevlig historia även om gigolobiten kanske är lite förlegad och fånig, fast den bestående känslan blir att filmen åtminstone underhåller för stunden. Både Allen, Turturro och Paradise gör stabila insatser och relationen mellan de två sistnämndas karaktärer utvecklar sig till en ganska söt, om än lätt förbjuden historia.

Ändå känner jag att Turturro gjort en film med hjärtat och inte utifrån något bekräftelsebehov. Det får jag en starkt positiv känsla av.


EXTRAMATERIALET

Inget.


TRE SAKER

1. Woody Allen och John Turturro delar frisör och det var så Allen fick nys om filmen. Han bidrog sedan - enligt Turturros önskan - med råd och förslag till förändringar i manuset.

2. Det här är första gången på 13 år som Allen gör en roll i en film han inte skrivit själv.

3. Den patrullerande polisliknande organisation som Liev Schreibers karaktär tillhör kallas Shomrim och finns i vissa judiska områden i USA och England.


Arkiv
ANDERS JAKOBSON (2014-10-04)