Från data- till pang-pang-thriller trist nog

Blackhat

Genre: Thriller
Format: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Universal, 2015
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 2.40:1
FILMEN

Inte ens en stabil filmskapare som Michael Mann kan få till det jämt. "Blackhat" är ett tydligt och faktiskt pinsamt exempel på det. Utgångsläget för filmen är i och för sig lite knepigt. Den skildrar cyberterrorism och av alla kriminella varianter är sådant som involverar datorer det minst filmvänliga. Vad mer kan man göra än att filma folk som knapprar på sina tangentbord? Jo, man kan zooma in långt i trådarna och skildra hur farlig kod "färdas" som en lysande punkt i ett nät av fiberoptik... Eh?

Tangentknapprandet fungerar bättre. De kodsnuttar som syns på skärmarna är så vitt jag har förstått lite mer relevanta och korrekta än vad de brukar vara, och det är stundtals hyfsat spännande. Men att enbart vara en datathriller räcker inte för "Blackhat" utan successivt går den över till att bli en vanlig pang-pang- och blodthriller och en alldeles för utdragen och seg sådan. Känslan jag får påminner om mindre bra tv-thrillers från min uppväxt.

En hacker orsakar en härdsmälta i Kina och driver sedan upp sojapriserna på börsen. FBI väljer att samarbeta med en kinesisk expert, Chen (Leehom Wang), som upptäcker något speciellt i den kod som orsakat attackerna. Han har nämligen skrivit den en gång i tiden, tillsammans med den numera fängslade hackern Hathaway (Chris Hemsworth). Chen menar att enda sättet att stoppa terroristen är att ta hjälp av Hathaway. Tillsammans med Chens syster (Wei Tang) inleds en jakt på den skyldige som tar dem från ett land till ett annat och ju närmare de kommer, ju farligare blir situationen.

Det här låter kanske som en spännande thriller, men så är det inte riktigt. Filmen klockar in på 130 minuter ungefär och är minst en halvtimme för lång. Historien kunde ha tajtats till men frågan är om det hade hjälpt. Chris Hemsworth som jag i vanliga fall gillar passar inte alls som hacker, men å andra sidan är hackern inte en vanlig hacker utan en typisk mördartyp som kan slåss och dräpa precis som vilken generisk actionhjälte som helst. Det haltar och det blir aldrig bra, spännande eller för den delen trovärdigt. Temat för filmen är inte så dumt, men Mann får inte till det.


EXTRAMATERIALET

Tre featuretter i olika längder kompletterar filmen. Den första handlar om temat för filmen och gräver ned sig lite i "cyberhotet" med hjälp av riktiga hackers och andra experter. Den andra tar oss med till Hong Kong och Malaysia och andra platser i Asien där delar av filmen spelades in. Är det något som är bra med filmen så är det användandet av riktiga platser. Det kan man faktiskt inte ta ifrån den. Den sista featuretten handlar om realismen i storyn och karaktärerna, och inleds lite olyckligt med ett klipp från filmen där det pratas om IP-adresser när vi tittare tydligt ser en URL... Så var det med den realismen... Men så är det ju, några småmissar får man ta.

Allt som allt runt 40 minuter extramaterial av det mer "seriösa" slaget.


TRE SAKER

1. Titeln syftar på ett uttryck på hackers som begår brott för egen vinning. Uttrycket refererar gamla westerns där skurkarna ofta hade svarta hattar.

2. Filmen floppade på amerikanska biografer vilket ledde till att den släpptes direkt på hemmaformat i ett antal länder. Inget bra betyg.

3. I en scen ber Hathaway om en Android-telefon specifikt för att använda sig av en app som letar efter bluetoothsignaler. Problemet är att appen som används, Wipry, endast finns till iPhone... Klantigt!


Arkiv
ANDERS JAKOBSON (2015-06-26)