Övertydligt och delvis förutsägbart

Cold Heart

Genre: Thriller
Format: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Scanbox, 2007
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
FILMEN

Jag och Joel hade härom dagen en diskussion om hur längden på vissa filmer kan upplevas olika beroende på historien i sig. Ibland kan en väldigt lång film upplevas som betydligt kortare, som exempel tog jag "Yamoto", ett 150-minutersmonster som ändå flyter på rätt bra, medan vissa 90-minutersfilmer verkar hålla på hur länge som helst.

"Cold heart" är ett fint exempel på det. Filmen går framåt i snigelfart trots att det händer en hel del och det generella tempot är fullständigt normalt. Ändå är det nära på en plåga att ta sig genom den erotiskt laddade thrillern.

Psykiatrikern Phil (Jeff Fahey) får ut psykopaten Sean (Josh Holloway) ur fängelset. I inledningen har vi fått se hur Sean bundit och misshandlat en kvinna och det är tydligt att han har problem med kvinnor som vill annat än vad han vill. Nu vill det sig inte bättre än att Sean får jobb - mot Phils vetskap - som assistent till Phils fru Linda (Natassja Kinski).

Privat kämpar Linda med sitt förhållande till Phil. Hon anstränger sig men han är tydligt upptagen med något annat, och när Linda listar ut att han har ett vänsterprassel inleder hon ett laddat förhållande med Sean. Under en gemensam resa går det väldigt hett till, men tillbaka i vardagen kommer hon på andra tankar. Speciellt som Phil verkar ha insett sina brister som äkta man. Så medan hon försöker lappa ihop sitt äktenskap kommer Seans rätta jag fram i ljuset och Linda får det väldigt svårt.

Som ni kanske märkt har ordet "tydligt" dykt upp ett par gånger i texten redan, och denna film är väldigt övertydlig i vad karaktärerna är för några. Det och en delvis förutsägbar plot gör att jag får det väldigt svårt att engagera mig i filmen. Jag skriver "delvis" för mot slutet kommer en twist som har en viss finess och som rätar ut några ologiska frågetecken som annars skulle dominerat denna recension. Upplösningen skapar dock några nya och sammanfattningsvis blir "Cold heart" en ganska platt film.

Skådespeleriet är inget märkvärdigt. Josh Holloway känner de flesta som Sawyer i "Lost" och nog finns det vissa likheter mellan Sawyer och Sean, eller så är Holloways register inte så värst stort. Jeff Fahey har i princip bara ett uttryck i hela filmen och känns lika grå och trist som hans tinningar. Nastassja Kinski som gjort sig ett namn på att vara naken i sina filmen är naken även i "Cold heart" men gör ändå ganska bra ifrån sig, även om det är helt obegripligt hur hon inte kan se igenom Sean när han så övertydligt signalerar att han är en psykopat. Tittaren gör det i alla fall på en gång.


EXTRAMATERIALET

I en kvartslång "Making of" berättar filmmakarna och skådespelare om filmen, och det är lustigt hur olika man kan uppfatta en film. De beskriver den som komplicerad och icke-linjär och att man inte riktigt vet vad som händer. Eh, jo, det gör man helt utan problem. Josh Holloways beskrivning av hur han uppfattar sin karaktär är inte heller något som stämmer överens av den bild man får i filmen. Men det var ju kul att de gillade sin egen film i alla fall.

Utöver detta en trailer och trailers till några andra filmer.


TRE SAKER

1. Regel 23 i handboken till att skapa en psykopat på film: ge honom en manisk egenskap. Sean går och snurrar på ett par metallkulor så fort det blir jobbigt.

2. Jeff Fahey gjorde en gång en av huvudrollerna i "Gräsklipparmannen", en film så vagt baserad på en Stephen King-novell att det blev en rättssak, där King gick vinnande ur striden och filmbolaget fick ta bort hans namn från all marknadsföring.

3. Filmen gjordes redan 2001 och anledningen till att den kommer ut nu antar jag är på grund av Josh Holloways framgång med "Lost". Lustigt nog görs det ingen affär av detta på omslaget.


Arkiv
ANDERS JAKOBSON (2007-10-03)