Världens roligaste dockfilm

Team America: World Police

Genre: Komedi
Format: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Paramount, 2005
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.35:1
FILMEN

Jag har aldrig varit något större fan av "South Park" och när jag hörde att seriens skapare Trey Parker och Matt Stone skulle göra en dockfilm kan jag inte påstå att jag blev speciellt upphetsad. Men av en händelse köpte jag "Team America: World Police"-DVD:n då den såldes till ett bra pris. Jag såg den och skrattade, jag såg den igen och skrattade ännu mer och jag såg den en tredje gång och så vidare.

Nu, ett par tittar senare innehåller filmen fortfarande en massa sekvenser och skämt som jag än idag skrattar högt åt. Det är tämligen unikt för en komedi, men så är "Team America: World Police" ingen vanlig komedi.

Det är den ultimata parodin på patriotiska amerikanska actionfilmer av Jerry Bruckheim och Michael Bay. Den senare får en riktig känga för praktfiaskot "Pearl Harbor" i en av filmens många underhållande sånger, men det är Bruckheim som satt standarden för filmen.

Det hela inleds i Paris (med en fruktansvärt smart scen där en docka har en egen docka vilket lurar oss att kvaliteten på filmen är riktigt kass, men sen zoomar kameran ut...) med att världspoliserna och terroristbekämparna Team America rycker ut och skjuter ihjäl lite terrorister. Att de i samband med det lyckas ödelägga både Eiffeltornet, Triumfbågen och Louvren tänker de inte så mycket på.

Men så skjuter en halvdöd terrorist ihjäl en i teamet och Team America drabbas av ett stort nederlag. Deras ledare Spottswoode letar rätt på musikalstjärnan Gary Johnston och erbjuder honom en plats i teamet. De behöver nämligen en skådespelare som kan infiltrera terroristerna så de kan komma över de massförstörelsevapen de har. Gary "valmorfiseras" till en terrorist och åker till Kairo med resten av teamet, där de givetvis ödelägger samtliga pyramider, sfinxen och templet i Abu Simbel samtidigt som de sköter sitt uppdrag.

Men insatsen är till föga nytta för de har jagat fel terrorister. En bomb briserar och ödelägger Panamakanalen och det visar sig vara Nordkoreas Kim Jong-Il som ligger bakom det hela. Gary tappar sugen och lämnar teamet, men när resten av Team America hamnar i Kim Jong-Ils våld måste han rycka in igen - på allvar.

Låter väl som vilken actionfilm som helst? Men Parker och Stone har analyserat sönder hela genren och plockat fram alla klichéer som finns för att överdriva det fåniga i dem. Och i kombination med alla underhållande skämt har de verkligen lyckats få till en film som är både originell och vansinnigt rolig på samma gång.

De är också modigt hur de vågat vara så kritiska mot USA:s överlägsenhet genom att skapa alla miljöer utifrån hur amerikaner tror att de är. Till exempel att Eiffeltornet, Triumfbågen och Louvren alla är på samma plats. Det roligaste är dock hur de refererar till hur långt från USA vi är när vi är i Paris, Kairo, Panama eller Nordkorea. Ett subtilt litet skämt som är lika roligt varje gång.

Filmen innehåller en annan kritiskt passning också, och det är hur amerikanska skådespelare ska blanda sig i världsliga ting. En organisation kallad Film Actors Guild (F.A.G.) ledda av Alec Baldwin rycker in och kritiserar Team America och ställer sig sedan på Kim Jong-Ils sida (utan att veta hans fullständiga plan). Janeane Garofolo-dockan utrycker det bäst:

"As actors, it is our responsibility to read the newspapers, and then say what we read on television like it's our own opinion.

En mängd skådespelare figurerar i filmen för att förr eller senare bli söndersplattrade av Team America. Min favorit är Matt Damon, vars docka fick ett sådant dumt utseende att han bara kan säga sitt eget namn med efterbliven röst, något jag skrattat hur mycket som helst åt.

Filmen är även väldigt fräck i tonen. Den avslutas med ett smått märkligt brandtal som är så vulgärt att jag inte kan återge det i text, och det vulgära fortsätter i en explicit och avancerad sexscen mellan två dockor. I samma veva kan man också nämna den mest fantastiska spyscen som fångats på film sedan Monty Pythons "Meningen med livet".

"Team America: World Police" är hur man än vrider och vänder på det en riktig favoritfilm, omöjlig att inte skratta rejält åt.


EXTRAMATERIALET

Efter en liten introduktion av Trey Parker och Matt Stone där de redogör lite för de ursprungliga tankarna kring filmen kastas vi in i en mängd minidokumentärer om hur filmen gjordes. En "play all"-funktion hade suttit fint här, men strunt i det.

Vi får ta del av hur kulisserna byggdes, hur dockorna designades, hur de sköttes, hur actionsekvenserna filmades och hur i princip allt sprängdes i bitar. Hur man än vrider och vänder på det så ligger det vansinnigt mycket jobb bakom filmen, speciellt som man undvikit att använda datorgjorda effekter. Mycket imponerande.

Vi får i samband med detta även en liten special om filmens skurk Kim Jong-Il. Vidare ett par testfilmningar och ett lass med bortklippta och förlängda scener (inte "förkortade" som det felaktigt står på omslaget!) och ett par animerade storyboards och biotrailers.

Saknar faktiskt ett kommentarspår, det hade verkligen suttit fint på den här utgåvan.


TRE SAKER

1. Jag nämnde som hastigast att filmen innehåller många låtar. De flesta av dem är rena pastischer på klassiska 80-talsactionfilmslåtar utförda med samma fingertoppskänsla som resten av filmens passningar och parodier. Undantaget är en oväntad ballad som Kim Jong-Il sjunger. Min favorit är dock "Montage" vars text är så enormt rolig.

2. FN-svensken Hans Blix figurerar i filmen. Det går inte så bra för honom...

3. Man måste verkligen belysa hur välgjord filmen är, speciellt kulisserna. De icke-amerikanska monumenten och Mount Rushmore, där Team America har sin bas, är verkligen perfekt gjorda.


Arkiv
ANDERS JAKOBSON (2007-11-03)