Bra men lite fattig biografi

Tolkien

Genre: Drama
Format: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: FOX, 2019
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 2.35:1
FILMEN

Det uttalas "Tol-keen", efternamnet på John Roland Reuel Tolkien, tidernas kanske mest kända fantasyförfattare. Anledningen till att jag ens tar upp det är att det vid ett tillfälle i filmen görs en grej av uttalet. Här i Sverige har det flesta säkert uttalat namnet som det stavas. Så har i alla fall jag gjort det.

Den här biografifilmen avhandlar Tolkiens ungdoms- och studenttid, första världskrigets skyttegravshelvete och tiden som Oxfordprofessor fram till öppningsmeningen på "Bilbo/Hobbiten". Ett ganska rejält penseldrag kan man tycka, men samtidigt kanske lite enkelt. Om man som jag lagt alla de där många timmarna på extramaterialet till "Sagan om ringen"- och "Hobbit"-trilogierna blir informationen i denna film inga direkta nyheter. En recensent på amerikanska The Atlantic tyckte att "Tolkien" sammanfattningsvis inte var något mer än man kan läsa på Wikipedia. Hårt, men lite sant.

Men jag får ändå ut mycket av "Tolkien". Den finska regissören Dome Karukoski får in många referenser till sekvenser och scener som berättats av Tolkien själv i hans böcker och det tydligt att han skrev utifrån egna upplevelser och det är ännu mer tydligt att filmskaparna velat trycka referenserna i tittarens ansikten. Inte mig emot. Jag småler när tonårs-Tolkien gömmer sig från några lekkamrater precis som Hobbitarna i "Sagan om ringen" gömde sig från en Ringvålnad, eller när den hierarkiskt lägre stående soldat Tolkien släpar med sig i skyttegravarna förstås heter Sam och gör allt för sin ledarfigur.

Eller för att inte tala om när Tolkien och tre skolkamrater bildar brödraskapet T.C.B.S. (Tea Club, Barrovian Society) som speglas på så många vis i hans författarskap. Den här delen av filmen ger klara "Döda poeters sällskap"-vibbar där skolungdomar förkovrar sig i kultur och drömmer om att göra skillnad. Den associationen gör susen för jag dras direkt in i vänskapsskildringen.

I större delen av filmen är det Nicholas Hoult som gestaltar Tolkien. Den yngre upplagan spelas av Harry Gilby och båda gör ett fint jobb. Värd att också lyfta fram är Lily Collins som spelar Edith, en lite äldre flicka som bor i samma hem där Tolkien och hans yngre bror flyttar in efter att de blivit föräldralösa, och som med tiden blir en väldigt viktig person för Tolkien - inte minst som hans fru. Kemin är fin mellan dem.

"Tolkien" är en bra biografifilm om än lite fattig på överraskningar.


EXTRAMATERIALET

Det finns kommentarspår till både filmen och den handfulla samling med bortklippta scener som ligger med. "First look"-titten på filmen är renodlat promotionmaterial och är frikostig med citat från de inblandade. Dessutom finns ett bildgalleri att titta på.


TRE SAKER

1. Den kroniskt sura Tolkien-familjen är på inget vis inblandad i filmen och står inte bakom innehållet eller något annat. Lustigt nog finns det en skådespelare i filmen som heter Kallum Tolkien. Jag anar ett visst släktskap.

2. En kul detalj är att Lily Collins provspelade för alven Tauriel som Evangeline Lilly gjorde i "Hobbit"-filmerna. Ännu roligare nu att hon spelar den verkliga person som inspirerade Tolkien till att hitta på alverna.

3. I en scen pratar Tolkien om att han ska skapa ett nytt, mer melodiskt språk. Han tar ordet "cellar door" som ett exempel på det mest melodiska ord han vet. När han och Edith spinner vidare säger hon det om och om igen med ett lågt tonfall, precis så som alverna pratar i Peter Jacksons filmer. "Cellar door" skulle kunna vara förlagan till alvnamnet Celeborn. Det låter snarlikt i alla fall.


Arkiv
ANDERS JAKOBSON (2019-11-28)