Scifi-varianten av Buried

Oxygen

Genre: Science fiction
Format: Streamat
Bolag: Netflix, 2021
Ljud: Dolby Atmos
Bild: 1080p High Definition 2.39:1
FILMEN

"Buried" (2010) var en enmansshow för Ryan Reynolds där han vaknade upp levande begravd i en kista. Snålt om utrymme att röra sig på, sparsam kontakt med omvärlden och framför allt en påtaglig känsla av att inte riktigt veta vad som pågår. Något liknande sker elva år senare i franska Netflix-filmen "Oxygen" där Mélanie Laurent spelar Liz som vaknar upp i en kista utan att veta vad som pågår. Men till skillnad från Reynolds primitiva låda ligger Liz i en högteknologisk kryogenisk kammare där ett medicinskt AI, M.I.L.O. (röst av Mathieu Amalric) samtalar med henne. M.I.L.O. har vissa svar, men inte alla. Vissa för att hon inte ställer frågorna rätt, andra för att hon helt enkelt saknar administrativa rättigheter.

Så småningom börjar små minnesfragment dyka upp som ger Liz en bild av ett liv innan tanken. Ett liv som forskare, kanske doktor, och med en man som hon delade både det privata och det professionella med. Men är det riktiga minnen? När Liz lyckas få lite kontakt med omvärlden rätas inga frågetecken ut, utan snarare dyker fler upp. Är det så att omvärlden ljuger för henne och i så fall varför?

Vad som är betydligt värre är att Liz väckts upp av en anledning. Hennes system har skadats och syrenivån minskar i allt snabbare takt. Vad händer när den når noll?

Jag vill inte berätta för mycket om handlingen, men så mycket kan jag säga att det är en film som lyckas berätta väldigt mycket mer än vad man som tittare tror är möjligt. När det är en timme kvar av filmen ungefär börjar jag känna att det storymässigt inte borde vara så mycket kvar, men så kommer det ny information och berättelsen tas vidare. Jag hinner hitta på både en och två teorier om vad jag tror hänt och vad som kommer att hända, men "Oxygen" överraskar mig gång på gång.

Under de senaste åren har jag i mina recensioner av scifi-filmer applåderat filmerna som skalats ned. Den här slutna rummet-varianten är i princip så nedskalad den kan bli men med vissa fragment av något större som därmed får en riktigt bra effekt i helheten. Alltså är det en film som passar mig väldigt bra. Lite spännande, lite kuslig, lite tänkvärd och snyggt gjord och spelad.


EXTRAMATERIALET

Inget.


TRE SAKER

1. Noomi Rapace är en av filmens producenter, vilket har att göra med att hon en gång i tiden var tänkt att göra huvudrollen, som ersättare för Anne Hathaway. Rollen gick till Mélanie Laurent när Alexandre Aja tog över filmen. Jag kan definitivt föreställa mig både Rapace och Hathaway i huvudrollen.

2. Alexandre Aja har tidigare bland annat gjort "The Hills Have Eyes", "Horns" och "Crawl".

3. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag tycker den franska AI-rösten till M.I.L.O. är bra eller bara konstig. Mycket svår nöt att knäcka.


Arkiv
ANDERS JAKOBSON (2021-05-19)