Obligatorisk på filmer man måste se-listan

Mandomsprovet

Genre: Dramakomedi
Format: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Studio S, 2021
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 2.35:1
FILMEN

Är det någon film som verkligen gjort sig förtjänt av en klassikerstämpel så är det "Mandomsprovet" ("The Graduate", 1967). Den var omåttligt populär när den kom och var den film som spelade in mest pengar i USA 1967 med 104,9 miljoner dollar. Omräknat till dagens värde blir det 815 miljoner vilket skulle placera den på plats 23 genom tiderna. Ekonomi och spekulativ matematik åsido, "Mandomsprovet" är en bra film oavsett och den här specialutgåvan är digitalt restaurerad till knivskarp perfektion. Det kommer faktiskt lite textinformation först för cineasterna som redogör för vilka källor som använts för att snygga till filmen.

Många känner till filmen men har kanske inte sett den. Den har vissa inslag som trängt igenom till den övriga populärkulturen i form av referenser och parodier. I och med det var jag faktiskt lite osäker på om jag hade sett den i sin helhet tidigare. Men det har jag även om det var väldigt länge sedan.

Dustin Hoffman spelar Benjamin Braddock som precis gått klart college och inte har den minsta susning om vad han ska göra med sitt liv. Hans föräldrar är stolta över honom och vill visa upp honom för sin vänkrets, men Benjamin vill bara dra sig undan och försvinna. Det är då Mrs. Robinson (Anne Bancraft) kliver in i hans liv. In i hans pojkrum om man ska vara exakt. Hon ber Benjamin om skjuts hem från hans homecoming-fest och den veliga Benjamin vet inte hur man säger nej. Det hela leder så småningom till att Mrs. Robinson står spritt språngande naken framför honom och säger att om han vill ha henne, så får han henne.

I panik åker han hem, men tanken har väckts och snart inleder han en hemlig relation med den äldre kvinnan. Hans föräldrar har förstås ingen aning om vad Benjamin gör om kvällarna men föreslår att han ska dejta Robinsonparets dotter Elaine (Katharine Ross). Detta är ingen idé som landar speciellt bra hos Mrs, Robinson och Benjamin gör sitt bästa för att dejten ska bli usel, men i stället blir han blixtförälskad i den jämnåriga flickan. Hur ska hantera det och hur länge kan hemligheten förbli en hemlighet?

Generellt sett håller filmen fortfarande. Den är stundtals lite skruvat udda och lätt absurd, men har också en allvarlig botten om en sökande ung man vid en brytpunkt i livet. Jag fascineras av de smarta klipplösningarna i ett montage som återger Benjamins dagar och nätter. En vit skjorta eller en svart bakgrund är det som tar från en miljö till en annan. Mycket tjusigt gjort.

Emellanåt känns det som hela sekvenser ur narrativet har försvunnit. Vi går från A till B blixtsnabbt och det gäller inte bara från en scen till en annan, utan även i scenerna. Ett exempel är Benjamin och Elaines dejt som inleds med att han kör sin bil jättesnabbt och vårdslöst och sedan mer eller mindre drar in henne på en stripklubb där hon förnedras av en tuttviftande strippa. Resultatet blir det förväntade (i och med att Benjamin ansträngt sig för att göra dejten extra dålig): Elaine flyr gråtande. Helt plötsligt kysser Benjamin henne och så vänder allt till det bättre. En liknande sekvens där Elaine byter attityd på en sekund kommer senare i filmen och det känns som slarvig exposition än något naturligt.

Just detta känns som något som inte skulle överlevt om filmen hade gjorts i dag, men samtidigt är en sådan detalj något som sätter sin prägel på filmen. Med det sagt tycker jag att "Mandomsprovet" är obligatorisk tittning. En riktigt klassiker.


EXTRAMATERIALET

Den som har ett par timmar till övers (plus ytterligare fyra om man dessutom ska avverka de dubbla kommentarspåren) har diverse smått och gott att titta på här plockat från ett antal olika tidigare källor. Äldst är det material som kommer från filmens 25-årsjubileum, 1992, då det tydligen gjordes en VHS (!) med extramaterial och en letterboxutgåva av filmen för första gången. Det mesta av detta är samlat i "The Graduate At 25" som ska vara en bakomfilm på runt 22 minuter. Här är den det dubbla då någon sorts märklig sammanfattningsversion av den samma och annat extramaterial från VHS-utgåvan editerats in innan den långa dokumentären. Det var inte helt genialt gjort då jag inte förstår att det jag ser är någon sorts pressversion som helt sonika förstör upplevelsen av den efterföljande bakomfilmen. Tips: Spola fram 20 minuter eller så innan ni tittar...

Vidare finns det lite material från 40-årsjubileumet, bland annat en dokumentär där aktuella filmskapare från 2007 pratar om filmens betydelse. Vi får även en del separata intervjuer med bokens författare, filmens manusförfattare och producenten Lawrence Turman. Den sistnämnda intervjun verkar vara betydligt färskare än allt annat material då Turman är oerhört gammal i klippet. Han är en av de få personer som figurerar i allt extramaterial oavsett period och vi ser honom mer eller mindre åldras i bild. Han är i dagsläget bara några år från 100 och lever fortfarande. Jag hittar dock ingen information om när denna intervju gjordes, men jag misstänker att den gjordes i samband med 50-årsjubileumet då en Criterion-utgåva kom, även om denna intervju inte är med på den.

Bland det mest udda inslagen på skivan är en intervju med en tysk professor som pratar om musikens roll i filmen. Det här känns helt lyft från någon helt annanstans, men har förstås en liten funktion i helheten.

Lite trailers rundar av paketet. Mycket att titta på alltså, men det blir snabbt samma typ av information och berättelser som återges. Trist nog är extramaterialet inte textat, förutom intervjun med tyskan som har engelska undertexter.


TRE SAKER

1. Nog för skådespelare ofta är duktiga på att gestalta olika åldrar, men det är ganska omgående svårt att acceptera Dustin Hoffman som 21-åring i filmen när han var 30 i verkligheten, speciellt som Anne Bancroft enligt en replik i filmen ska vara "dubbelt så gammal" , men var knappt sex år äldre än Hoffman under inspelningen. Hon ligger visserligen närmare sin filmiska ålder, men de påstådda åldersskillnaden mellan karaktärerna är svår att köpa, speciellt om man även tar med Benjamins föräldrar och Elaine. Alla dessa är inte jättelångt ifrån varandra i verklig ålder.

2. Simon & Garfunkels karriär fick en skjuts av soundtracket. Ursprungligen hade regissören Mike Nichols använt "The Sound of Silence" som temporär musik för att hitta tempot i klippningen, men lät låten vara kvar. Paul Simon skrev två låtar exklusivt för filmen, som inte togs med. "Mrs. Robinson" var en låt inte skriven för filmen som egentligen hette "Mrs. Roosevelt" men Mike Nichols pressande fram ett namnbyte.

3. Av sju Oscarsnomineringar blev det bara en vinst. Mike Nichols vann bästa regissör.


Arkiv
ANDERS JAKOBSON (2021-08-10)