Tajt sväng i lätt långtråkig konsert

Jamiroquai - Live in Montreaux

Genre: Musik
Format: DVD, region 0, 1 skivor
Bolag: Playground,
Ljud: DTS 5.1, Dolby surround 5.1
Bild: 16:9
FILMEN

Det var 1993 som Jamiroquai dök upp i min MTV för första gången. Videon "Too young to die" snurrade flitigt och jag sög genast i mig den mycket Stevie Wonder-influerade jazz-funk-discon. Som de flesta andra trodde jag att Jamiroquai var den dansande mannen i indianhuvudbonaden men det var först ganska långt senare jag förstod att Jamiroquai var bandet och mannen hette Jay Kay.

Nu skulle man i och för sig kunna hårddra det och säga att Jay Kay är Jamiroquai för bandet har bytts ut flera gånger och i de sättningar som är med på denna DVD är det bara två utöver Kay som är kvar från 1995 till 2003, och idag ser sättningen ytterligare lite annorlunda ut.

Nåväl, vad vi har att göra med här är en 137 minuter lång spelning från jazzfestivalen i Montreux inspelad 2003. En stor och spektakulär scenshow, visuellt sett - innehållsmässigt inte så ovälvande, presenterad i widescreen med kristallklar bild och ett perfekt liveljud. En uppskattad spelning om man lyssnar på publikens jubel och även bandet verkar ha mycket roligt under den tämligen långa spelningen.

Personligen blir det lite långtråkigt eftersom jag knappast följt bandet slaviskt sedan 1993. Debutplattan finns i samlingen och utöver det har jag hört/sett ett och annat videospår, så låtmässigt är det mesta tämligen främmande. Då och då under spelningens gång tänder det till lite extra (den intensiva finalen med "Love foolosophy" och "Deeper underground" till exempel) men i övrigt är det ganska tydligt att man skulle behövt hört låtarna ett par gånger för att gå igång på dem.

Å andra sidan levererar DVD:n vad jag hade förväntat mig - ett tajt sväng som säkert går ända vägen hem hos de som verkligen är inne på bandet.


EXTRAMATERIALET

Som bonus finns en utdragen version av "Space cowboy" från en tidigare Montreux-spelning från 1995. Här spelar Jamiroquai på en mindre scen, med ett mindre band och en helt klar mer intim känsla. Det här var första gången bandet spelade på festivalen och anledningen till att låten är utdragen är att större delen av den går ut på att röka en fet joint och puffa för (ha!) legalisering av marijuanarökning.

Utgåvan innehåller också en färsk essä om konserten i bookleten.


TRE SAKER

1. Namnet kommer från "jam" i "jam session" och "iroquai" från indianstammen Iroquois. Jay Kays intresse och engagemang för de amerikanska urinvånarna är välkänt och speglas bland annat i hans huvudbonader.

2. Bandet har alltid gjort intressanta och spännande videos, med den prisbelönta "Virtual insanity" som bästa exempel.

3. Drogromantiken, här tydligt exemplifierat i bonusvideon, är det jag tycker sämst om med bandet, och om jag inte minns fel skapade detta visst rabalder vid en spelning på Stockholm Jazzfestival för många år sedan.


Arkiv
ANDERS JAKOBSON (2008-01-02)