Djupfryst fars från förr

Nordpolaren

Genre: Komedi
Format: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Studio S, 2008
Ljud: Dolby digital 2.0
Bild: Widescreen 1:2.35
FILMEN

Det är tidigt 70-tal och en fransk-dansk expedition spränger lite i isen uppe vid Nordpolen. I en krater hittas en helt bevarad manskropp och spillbitar från ett franskt skepp som förliste 1905.

Det visar sig att kroppen inte är död. Det förklaras av att vid förlisningen dränktes kroppen i glycerin och kunde snabbt frysa in i isen och bevaras. Forskare tinar upp kroppen och identifierar den. Det visar sig att "ismannen" har släktingar i livet. Han är farfar till Hubert de Tartas (Louis de Funès) fru Edmée. Detta kunde inte komma mer olämpligt för Hubert som är på väg att gifta in sin son Didier i den rika Crépin-Jaujard-familjen.

Efter en hel del rabalder där ismannen tillfälligt vaknar upp och identifierar sitt barnbarn som "mamma" beslutar forskarna att det är bäst om han får acklimatisera sig i familjens vård. Dock måste alla agera som det är 1905 igen och Hubert tvingas göra om sitt moderna hem så det ser ut som vid sekelskiftet igen. Själv får han klä sig i ett rejält lösskägg för att spela ismannens pappa, men det går inget vidare eftersom pappan sviktit familjen och därefter kastas ut illa kvickt.

Hubert får då spela sig själv i 1900-talstappning och uppvakta sin egen fru. Ismannen, Paul, är även han en kvinnokarl som stöter på allt och alla, inte minst Didiers kommande fru. Hubert ledsnar och beslutar sig för att berätta sanningen en gång för alla, oavsett konsekvenserna.

Louis de Funès spelar som vanligt på gränsen till sammanbrott. Det är väl få skådespelare som är så enormt rasande under så lång tid i en film. Han skriker och fräser och viftar vilt omkring sig för att få uppmärksamhet. En typisk roll för fransmannen alltså.

Men det här är inte någon av hans bättre filmer, i alla fall inte av de jag har sett. Det kan bero till stor del på att efter en timme och en kvart är filmen över och man har liksom inte riktigt haft tid att utveckla historien i någon större grad.

En kort fars alltså, med några få skratt.


EXTRAMATERIALET

Här finns lite smått och gott som trivia om filmen, foton och en biografi om Louis de Funès, samt en hel radda trailers. Inget märkvärdigt, men trevligt ändå.


TRE SAKER

1. En rolig scen är när Hubert ska förklara för Paul hur hans "fru" dog. I panik klämmer Hubert ur sig att hon knall och fall bara exploderade.

2. Titeln till den här filmen bryter av från formen "Den/det stora..." som övriga de Funès-filmer har. Vad skulle man kunna dra till med? "Den stora ismannen"?

3. Pappan i Crépin-Jaujard-familjen ser EXAKT ut som Phil Leotardo i "The Sopranos". Samma täta, vita hår och kolsvarta ögonbryn. Jag får nästan gnugga mig i ögonen för att inse att det inte är samma skådespelare.


Arkiv
ANDERS JAKOBSON (2008-01-16)