Katastroffilmernas katastroffilm

FILMEN

Roland Emmerichs sju senaste filmer talar sitt tydliga språk: "Stargate", "Independence Day", "Godzilla", "The Patriot", "Day After Tomorrow", "10,000 BC" och nu "2012". Det är en man som gillar att safta på, minst sagt, och gärna - åtminstone visuellt - förstöra så mycket som möjligt.

Han är den moderna katastroffilmens kung och hans senaste två filmer i genren har baserats på hans eget miljömässiga intresse. I "Day After Tomorrow" så lät han den globala uppvärmningen öka lavinartat och täcka halva jorden i is - i "2012" tar han det hela ett steg värre och skildrar jordens undergång. Har man ett extremt sug efter att se världen bokstavligen talat kollapsa så är "2012" filmen man ska se. Det är effektmässigt Emmerichs starkaste i genren, men storymässigt den klart sämsta.

2009 gör en indisk forskare en upptäckt som indikerar att jordens inre värme ökat lavinartat och informationen hamnar i den amerikanska forskaren Adrian Helmsleys (Chiwetel Ejiofor) händer som direkt tar det presidentens stabschef Carl Anheuser (Oliver Platt) som omedelbart inser allvarligheten i datan och bjuder in Adrian för att informera den humanistiska presidenten Wilson (Danny Glover). Under de kommande åren sker ett hemligt spel bakom kulisserna för att vidta åtgärder den dagen då jorden går under, utifrån en plan som Adrian tagit fram.

Framme i 2012 är allmänheten fortfarande lyckligt ovetande, men när naturkatastroferna kommer allt tätare börjar folk ana oro.

I Emmerichs filmer handlar det mycket om familjer, om hjältepappan som gör det omöjliga, och "2012" är förstås inget undantag. Här representeras han tydligast av Jackson Curtis (John Cusack) som skrivit en scifibok som typ ingen köpt om vad som händer när ett antal människor lämnat jorden för att skapa ett nytt samhälle. Jackson är frånskild och hans son Noah anförtror sig hellre åt mamma Kates (Amanda Peet) nya man Gordon (Thomas McCarthy), medan lillflickan Lily fortfarande ser pappan som en liten hjälte. När han tar med sig barnen till nationalparken Yellowstone blir han varse om att något är galet. Området är avspärrat och innanför avspärrningen finns resterna av en sjö och gott om militär aktivitet. En konspirationskuf spelad av Woody Harrelson informerar om det han vet, och hur osannolikt det än låter börjar Jackson att lägga ihop bitarna och när det väl brakar loss är han redo att skydda sin familj till varje pris som går.

Det finns fler familjeformeringar i filmen. President Wilson har en dotter han skyddar. Adrian vänder sig i ett krisögonblick till sin far, vilket i sin tur får faderns kompis att söka upp sin förlorade son. En svinrik före detta rysk boxare som dyker upp senare i filmen sätter sina odrägliga tvillingsöner fram för allt och ännu senare i filmen gör två kinesiska bröder allting för att rädda sina farföräldrar.

Emmerich spelar ut andra klassiska kort som man sett tidigare - de stora presidentiella brandtalen som ses av "alla" över hela världen, de många nedslagen från kända platser utanför USA som också drabbas när allting kollapsar för att visa att detta inte enbart händer i USA. Med mera och med mera. Egentligen känns det som Emmerich bjuder på samma film som "Independence Day" och "Day After Tomorrow" igen, bara modell större och värre, och även om detta gör mig aningens besviken så är det inte därför jag valt att se filmen, det är ju helt klart för effekternas skull.

Filmen är i dagsläget den näst dyraste som gjorts och det märks. De spektakulära scenerna läggs efter varandra och det bjuds på så mycket raffel att nästan hälften vore nog. Det är en konst att få till en klassisk biljakt, fast mellan en limosin och... ja, världens undergång!


EXTRAMATERIALET

Det alternativa slutet bjuder på ungefär en långtradare fylld med smör och jag är glad att det inte blev det som fick avsluta filmen. Specialeffekterna är långt från klara så jag antar att det valdes bort tidigt.

Bland de 4-5 minuterna med bortklippta scener så finns det inget som man direkt saknar i filmen. En av scenerna är dessutom bortklippt från det alternativa slutet.

Vi får även se en ganska onyanserad hyllning till Roland Emmerich, och vill man höra mer av karlen så finns det så klart ett kommentarspår.

Tycker man att detta är alldeles för snålt tilltaget så finns det betydligt mer extramaterial på blu-ray-utgåvan.


TRE SAKER

1. Roland Emmerich har nu ansett sig som färdig med katastroffilmsgenren, vilket förklarar varför "2012" blev större och värre än allt annat som tidigare gjorts. Ska man avsluta någonting, why not go out with a bang?

2. När jag ser om filmen på DVD känns blue-/greenscreeneffekterna allt tydligare.

3. Med en speltid på närmare 150 minuter är filmen på tok för lång för sitt eget bästa. Det känns som en "extended edition" och den kunde sannolikt ha tajtats till ordentligt.


ANDERS JAKOBSON (2010-03-17)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Din mailadress:
Din kompis mailadress:
Spamskydd:
7x5 =

20 senaste recensionerna i kategorin action
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Action
Format: DVD
Region: 2
Antal skivor: 1
Utkomstår: 2010
Bolag: Sony
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.40:1
Extramaterial:
Kommentarspår med Roland Emmerich och Harals Kloser, Roland Emmerich - Den moderna katastroffilmens mästare, Alternativt slut, Borttagna scener
Fler recensioner i med skådespelarna i filmen:
Köp filmen hos:
Delning:
NIO TIPS FRÅN AUGUSTI
12 SENASTE
DOKUMENTÄRERNA