Sentimentalt epos
FILMENMan ska inte ställa massakrer mot varandra. Ej heller krigsbrott mot krigsbrott. Men det som skedde i Kinas dåvarande huvudstad Nanjing 1937 hör till de värre i krigshistorien. 2-300 000 människor dödades i en meningslös massaker där runt 20 000 barn och kvinnor våldtogs och skändades och där japanska soldater bland annat ska ha tävlat om vem som kan hugga ihjäl flest människor med sitt svärd.
När filmen tar sin början stapplar den alkoholiserade amerikanske begravningsentrepenören John Miller (Christian Bale) fram genom gatorna på väg till stadens katolska kyrka där han har ett jobb att utföra. Tillsammans med en grupp barn och några prostituerade gömmer han sig i kyrkan och ikläder sig rollen som präst för att försöka rädda de övriga undan de japanska soldaterna. Men de samvetslösa japanernas planer tvingar dem till självrannsakan och mycket stora uppoffringar för att de ska ha någon chans att komma ut ur Nanjing med livet i behåll.
Rollen som John Miller gick till Bale efter rekommendation från Steven Spielberg och den passar honom som handen i handsken. Som en egoistisk och nedsupen man på jakt efter snabb tillfredsställelse (alkohol, pengar, sex etc) får Bale chansen att ta ut svängarna, och han gör det med samma känslighet och en tajming som vi hunnit bli bortskämda med vid det här laget.
Men debutanten Ni Ni stjäl en hel del av strålkastarljuset från Bale. Med sin tuffa, charmigt förföriska rolltolkning av horan Yu Mo matchar hon Bale i varje scen de delar. Hon fick pris vid Asiatiska filmgalan i år som bästa nykomling och det var hon väl värd. Övriga skådespelare är fullt adekvata och gör vad de kan med roller som i flera fall inte är särskilt välskrivna.
Som vanligt när det gäller modern kinesisk film och regissören Yimou Zhang (bland annat "Hero" och "Flying daggers") så är fotot oerhört vackert. Det är riktigt snygga och trovärdiga miljöer som visas upp, inte minst den katolska kyrkan där större delen av filmen utspelar sig. Filmen har fått viss kritik på sina håll för att vara pro-kinesisk eller anti-japansk. Och visst, japanerna framställs verkligen inte i någon vacker dager. Men läser man på lite om massakern och det som skedde i Nanjing 1937 så känns filmen på det stora hela trovärdig. Förvänta dig bara inte någon nyanserad bild av japanerna i filmen.
Då är det kanske knepigare med valet av filmens protagonist. Det är definitivt inte första gången i filmhistorien någon använt sig av en vit person för att berätta en historia om färgade människor. Men att det sker i en film som skall spegla en av de mest skakande händelserna i modern kinesisk historia får en att börja undra. Min gissning är att man trodde sig behöva framgångar utomlands då produktionskostnaden är den dyraste hittills för en inhemsk kinesisk film.
"The Flowers of war" är skriven med avsikt att dra i hjärtesträngarna och öppna tårkanalerna och det lyckas den med alldeles utmärkt. Vad den inte gör särskilt väl är att berätta om massakern i Nanjing. Hur negativt eller positivt det är för dig som filmtittare får du försöka komma fram till själv. Som sentimentalt epos fungerar det i alla fall.
När filmen tar sin början stapplar den alkoholiserade amerikanske begravningsentrepenören John Miller (Christian Bale) fram genom gatorna på väg till stadens katolska kyrka där han har ett jobb att utföra. Tillsammans med en grupp barn och några prostituerade gömmer han sig i kyrkan och ikläder sig rollen som präst för att försöka rädda de övriga undan de japanska soldaterna. Men de samvetslösa japanernas planer tvingar dem till självrannsakan och mycket stora uppoffringar för att de ska ha någon chans att komma ut ur Nanjing med livet i behåll.
Rollen som John Miller gick till Bale efter rekommendation från Steven Spielberg och den passar honom som handen i handsken. Som en egoistisk och nedsupen man på jakt efter snabb tillfredsställelse (alkohol, pengar, sex etc) får Bale chansen att ta ut svängarna, och han gör det med samma känslighet och en tajming som vi hunnit bli bortskämda med vid det här laget.
Men debutanten Ni Ni stjäl en hel del av strålkastarljuset från Bale. Med sin tuffa, charmigt förföriska rolltolkning av horan Yu Mo matchar hon Bale i varje scen de delar. Hon fick pris vid Asiatiska filmgalan i år som bästa nykomling och det var hon väl värd. Övriga skådespelare är fullt adekvata och gör vad de kan med roller som i flera fall inte är särskilt välskrivna.
Som vanligt när det gäller modern kinesisk film och regissören Yimou Zhang (bland annat "Hero" och "Flying daggers") så är fotot oerhört vackert. Det är riktigt snygga och trovärdiga miljöer som visas upp, inte minst den katolska kyrkan där större delen av filmen utspelar sig. Filmen har fått viss kritik på sina håll för att vara pro-kinesisk eller anti-japansk. Och visst, japanerna framställs verkligen inte i någon vacker dager. Men läser man på lite om massakern och det som skedde i Nanjing 1937 så känns filmen på det stora hela trovärdig. Förvänta dig bara inte någon nyanserad bild av japanerna i filmen.
Då är det kanske knepigare med valet av filmens protagonist. Det är definitivt inte första gången i filmhistorien någon använt sig av en vit person för att berätta en historia om färgade människor. Men att det sker i en film som skall spegla en av de mest skakande händelserna i modern kinesisk historia får en att börja undra. Min gissning är att man trodde sig behöva framgångar utomlands då produktionskostnaden är den dyraste hittills för en inhemsk kinesisk film.
"The Flowers of war" är skriven med avsikt att dra i hjärtesträngarna och öppna tårkanalerna och det lyckas den med alldeles utmärkt. Vad den inte gör särskilt väl är att berätta om massakern i Nanjing. Hur negativt eller positivt det är för dig som filmtittare får du försöka komma fram till själv. Som sentimentalt epos fungerar det i alla fall.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Endast två personer fick stå till svars för händelserna i Nanjing. General Matsui Iwane dömdes i Tokyoprocessen 1948 till hängning. Generallöjtnant Hisao Tani överlämnades till Kina och dömdes sedermera till döden i Nanjings krigstribunal. De högsta ansvariga befälhavarna, prinsarna Kan'in och Asaka, slapp åtal. Den förstnämnde eftersom han dog 1945, och den sistnämnde eftersom den japanska kejserliga familjen fick full immunitet.
2. Trots att han uppgett att han älskade utmaningen med att spela in en film i Kina på till stor del kinesiska är det är inte säkert att Bale är välkommen tillbaka till Kina igen. Han kom på kant med statsmakten efter att ha försökt att besöka en kinesisk rättighetsaktivist med ett kamerateam från nyhetskanalen CNN i släptåg.
3. 25 år efter sitt framträdande i Steven Spielberg-klassikern "Solens rike" har Christian Bale på sätt och vis gått varvet runt. Spielberg-filmen från 1987 utspelade sig också i Japanockuperat territorium i Kina och hade en ung Christian Bale i huvudrollen.
2. Trots att han uppgett att han älskade utmaningen med att spela in en film i Kina på till stor del kinesiska är det är inte säkert att Bale är välkommen tillbaka till Kina igen. Han kom på kant med statsmakten efter att ha försökt att besöka en kinesisk rättighetsaktivist med ett kamerateam från nyhetskanalen CNN i släptåg.
3. 25 år efter sitt framträdande i Steven Spielberg-klassikern "Solens rike" har Christian Bale på sätt och vis gått varvet runt. Spielberg-filmen från 1987 utspelade sig också i Japanockuperat territorium i Kina och hade en ung Christian Bale i huvudrollen.
THOMAS HELSING (2012-11-04)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Christian Bale (14)
Christian Bale (14)
