Sydstatsspagettiwestern à la Tarantino

FILMEN

Quentin Tarantino har under en drygt 20-årig karriär bara fått ut åtta långfilmer som regissör (om man räknar "Kill Bill" som två filmer). Inte så produktivt kanske, men samtidigt har varenda film varit något speciellt. Kvalitet framför kvantitet. Det innebär också att alla filmer har en ganska lång produktionstid. Tarantino nämnde redan 2007 att han planerade att göra en western, det vill säga redan innan "Inglourious Basterds" kom ut.

"Django Unchained" har möjligen ett par beröringspunkter med Tarantinos andra världskrigsfilm. Till att börja med möter vi Christoph Waltz igen i ytterligare en vältalig roll. Här spelar han Dr. King Schultz, en före detta tandläkare som blivit prisjägare. Det är han som köper loss slaven Django (Jamie Foxx) i filmens inledning efter att han fått veta att Django kan identifiera Brittlebröderna, vars skalpar Schultz vill åt. Schultz vill dock inte se Django som en slav utan behandlar honom som en jämlike och lovar att han både ska bli fri och belönad så fort de hittat Brittlebröderna. Det är snabbt avklarat och Django visar upp goda prisjägaregenskaper, så Schultz föreslår att de ska fortsätta att jobba ihop och dela på inkomsterna.

Django har dock en annan önskan som fri man, och det är att hitta sin fru (Kerry Washington) som han separerades från. Hon är numera slav hos plantageägaren Calvin Candie (Leonardo DiCaprio) och för att kunna köpa loss henne måste Django och Schultz spela sina kort rätt och komma upp med en felsäker plan.

En annan beröringspunkt med "Inglourious Basterds" är att Tarantino medvetet ruckar på den historiska sanningen, detta genom att göra en rätt så duktigt blodig spagettiwestern i sydstaterna om slaveriet. Tarantinos mål var att göra en dold kritik till en mörk period i Amerikas historia och lyckas som alltid väl med sin blandning av våld, humor och Tarantino-coolhet, så bra att han fick en Oscar för bästa originalmanus.

Och givetvis lyckas han som vanligt med att få ut något extra av sina skådespelare, här speciellt ur Leonardo DiCaprio som på ett lysande sätt spelar en totalt osympatisk person. Nyblivna Tarantinofavoriten Christoph Waltz, Oscarsbelönad för rollen, är återigen fantastisk och karismatisk, om än lite mer sympatisk än sist och Jamie Foxx sköter sig bra. I en större biroll återfinns den gamla Tarantinofavoriten Samuel L. Jackson i ett utseende som han aldrig haft tidigare spelade en figur det är väldigt svårt att få grepp om.

Filmen är nästan tre timmar lång, och balanserar på gränsen till att kännas lite utdragen, speciellt som upplägget framstår som två separata filmer efter varandra. Jag tycker ändå att den är ett måste för alla Tarantinofans, men i ett större perspektiv inte hans bästa film.


EXTRAMATERIALET

Om man är ute efter bakommaterial som berättar om storyn och hur filmen tekniskt sett gjordes, blir man besviken på vad som bjuds på skivan. I stället får man bakomfilmer om hästar och stunts, kläder och scenbyggen, och det är inte fy skam det heller. Faktum är att det känns lite behjärtansvärt att den här delen av filmskapandet, som i många fall inte alls får något framträdande utrymme i bakomfilmer, får ta plats och hamna i fokus.

Quentin Tarantino själv tar inte heller någon plats utan figurerar bara lite grand i den första bakomfilmen om hästarna och stuntsen. Samtliga bakomfilmer är bra och intressanta och präntar in hur mycket jobb det ligger bakom det man slutligen ser som färdig film.

Det finns även med två promos till en blu-ray-box med Tarantino-filmer och filmens soundtrack.

Jag kan ändå känna att jag saknar lite mer om storyn, men jag är inte besviken på det som ges.


TRE SAKER

1. En liten del av filmen, men som lämnar ett starkt avtryck, är scenerna som involverar "Mandingo fighting". Det är inte historiskt bevisat att plantageägare tvingade sina slavar till gladiatorspel där de bokstavligt talat slog ihjäl varandra, men vidrigt är det i alla fall.

2. Som vanligt har Tarantino plockat inspiration från filmer han gillar. Namnet Django kommer från en gammal spagettiwestern, "Django", där Franco Nero spelade huvudrollen. Nero gör en liten cameo i filmen.

3. Filmen innehåller en del nyskriven musik som låter precis som de gamla spagettiwesternlåtarna, men innehåller även musik med lite mer modernt sound, vilket blir en oväntad kontrast mot tidsandan i bilderna.


ANDERS JAKOBSON (2013-05-22)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Din mailadress:
Din kompis mailadress:
Spamskydd:
7x5 =

Relaterade recensioner (3)
20 senaste recensionerna i kategorin western
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Western
Format: Blu-ray
Region: B
Antal skivor: 1
Utkomstår: 2013
Bolag: Sony
Ljud: DTS-HD 5.1 MA
Bild: 1080p High Definition 2.40:1
Extramaterial:
Re-imagining the Spaghetti Western: The Horses & Stunts of Django Unchained, The Costumes of Sharen Davis, Remembering J. Michael Riva: The Production Design of Django Unchained, 20 Years In The Making: The Tarantino XX Blu-ray(tm) Collection, Django Unchained Soundtrack
Fler recensioner i med skådespelarna i filmen:
Köp filmen hos:
Delning:
NIO TIPS FRÅN OKTOBER
12 SENASTE
BARN- & FAMILJEFILMERNA