Klassisk spionthriller i modern stil
FILMENDet är svårt att inte tänka på filmen "Black Swan" när man börjar se på "Red Sparrow". Båda har en färg och en fågel i titeln, och handlar om en ung kvinna som dansar balett. Men här slutar likheterna. Jennifer Lawrence ("The Hunger Games") spelar Dominika Egorova, stjärna i Bolsjojbaletten i Moskva. Visst får man ibland finna sig i att slemmiga politiker vill klämma en i baken ibland, men fördelarna som huvudroll i baletten ger låter henne ta hand om sin sjuka mor. En kväll när ridåerna går upp så missbedömer hennes danspartner ett hopp, och hennes brutna ben avslutar snabbt karriären.
Ingen plats i baletten betyder ingen lägenhet, inga pengar och ingen hjälp till mamma. Som tur är kommer farbror Ivan och hjälper till genom att låta henne spela lockbete och lura upp tidigare nämnda slemmiga politiker till ett hotellrum, där Ivans lönnmördare väntar. Ivan tycker att Dominika skötte sig alldeles utmärkt, och tar med henne till ryssarnas hemliga spionskola. Där får hon lära sig att blir en "sparrow" som är expert på att förföra och mörda män.
Joel Edgerton ("Zero Dark Thirty") är en CIA-agent som möter sin hemliga ryska kontakt kallad Marble i Gorkijparkens mörker. När en polisbil närmar sig tvingas han dra till sig uppmärksamheten för att inte avslöja Marble, men blåser i stället sin egen identitet för ryssarna. Han flyttas till Budapest varifrån han försöker att återknyta kontakten med Marble. Dominika, som fått i uppdrag att förföra honom för att få fram Marbles identitet, blir dock snabbt avslöjad men får i stället erbjudandet att spionera tillbaka...
Många som såg "Red Sparrow" blev besvikna, troligen för att de väntade sig en actionfylld popcornrulle. I stället har vi här en klassisk spionthriller i modern stil. Visst, om man tittar lite för noga på storyn så håller det kanske inte vattentätt, men det är lagom intrikat och spännande. Ibland blir det definitivt barnförbjudet, och jag gillar att man inte riktigt kan förutse när tempot plötsligt höjs. Skådespelarprestationerna är överlag mycket bra, även om det känns så dumt att alla ryssar pratar engelska med brytning med varandra. Ja, utom Charlotte Rampling som av någon outgrundlig anledning pratar brittisk engelska mitt i allting.
Det är inte helfritt förstås. Ibland stapplar det lite i händelseutvecklingen, och nog är det några minuter för långt, men slutet knyter ihop allt så trevligt att jag förlåter den. Som helhet är jag mycket glad över att se en film som både vågar vara seriös thriller och snudd på skamlös exploitation. Filmen är också oerhört snygg, vilket sällan är något negativt. En rekommendation för dig som vill ha något spännande som är mer än popcorn-pangpang.
Ingen plats i baletten betyder ingen lägenhet, inga pengar och ingen hjälp till mamma. Som tur är kommer farbror Ivan och hjälper till genom att låta henne spela lockbete och lura upp tidigare nämnda slemmiga politiker till ett hotellrum, där Ivans lönnmördare väntar. Ivan tycker att Dominika skötte sig alldeles utmärkt, och tar med henne till ryssarnas hemliga spionskola. Där får hon lära sig att blir en "sparrow" som är expert på att förföra och mörda män.
Joel Edgerton ("Zero Dark Thirty") är en CIA-agent som möter sin hemliga ryska kontakt kallad Marble i Gorkijparkens mörker. När en polisbil närmar sig tvingas han dra till sig uppmärksamheten för att inte avslöja Marble, men blåser i stället sin egen identitet för ryssarna. Han flyttas till Budapest varifrån han försöker att återknyta kontakten med Marble. Dominika, som fått i uppdrag att förföra honom för att få fram Marbles identitet, blir dock snabbt avslöjad men får i stället erbjudandet att spionera tillbaka...
Många som såg "Red Sparrow" blev besvikna, troligen för att de väntade sig en actionfylld popcornrulle. I stället har vi här en klassisk spionthriller i modern stil. Visst, om man tittar lite för noga på storyn så håller det kanske inte vattentätt, men det är lagom intrikat och spännande. Ibland blir det definitivt barnförbjudet, och jag gillar att man inte riktigt kan förutse när tempot plötsligt höjs. Skådespelarprestationerna är överlag mycket bra, även om det känns så dumt att alla ryssar pratar engelska med brytning med varandra. Ja, utom Charlotte Rampling som av någon outgrundlig anledning pratar brittisk engelska mitt i allting.
Det är inte helfritt förstås. Ibland stapplar det lite i händelseutvecklingen, och nog är det några minuter för långt, men slutet knyter ihop allt så trevligt att jag förlåter den. Som helhet är jag mycket glad över att se en film som både vågar vara seriös thriller och snudd på skamlös exploitation. Filmen är också oerhört snygg, vilket sällan är något negativt. En rekommendation för dig som vill ha något spännande som är mer än popcorn-pangpang.
EXTRAMATERIALET
Sex featuretter på nästan 70 minuter berättar allt du behöver veta om filmens uppkomst och inspelning. Tolv minuter bortklippta scener varierar mellan menlöst och intressant, och slutligen finns ett kommentarsspår med Francis Lawrence.
TRE SAKER
1. Regissören Francis Lawrence gjorde tidigare "Hunger Games"-serien tillsammans med Jennifer Lawrence (de är inte släkt), och uppenbarligen gillar de varann och jobbar bra ihop eftersom de ville samarbeta igen.
2. Isabella Boylston är Lawrences balett-dublett och har dansat balett sedan hon var sju år. Hon blev imponerad av Lawrence som lärde sig att "låtsas" dansa så pass bra att man i filmen oftast faktiskt visar henne dansa, utom i avståndsklipp samt närbilder på benen.
3. De säger att de bästa specialeffekterna är de man inte märker. I England censurerades en av scenerna bland annat genom att man körde ett klipp utan det datoranimerade blodet. När jag inser att blodet var fejkat, så slås jag verkligen av känslan att jag inte kan lita på någonting jag ser längre.
2. Isabella Boylston är Lawrences balett-dublett och har dansat balett sedan hon var sju år. Hon blev imponerad av Lawrence som lärde sig att "låtsas" dansa så pass bra att man i filmen oftast faktiskt visar henne dansa, utom i avståndsklipp samt närbilder på benen.
3. De säger att de bästa specialeffekterna är de man inte märker. I England censurerades en av scenerna bland annat genom att man körde ett klipp utan det datoranimerade blodet. När jag inser att blodet var fejkat, så slås jag verkligen av känslan att jag inte kan lita på någonting jag ser längre.
HENRIK ANDERSSON (2018-08-30)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
