Blir detta Robert Redfords sista insats?
FILMENI en intervju gjord i samband med Toronto International Film Festival (TIFF) 2018 sa Robert Redford att rollen som bankrånaren Forrest Tucker i "Den siste gentlemannen" vore ett bra sätt att ta farväl då han ville att hans sista skådespelarinsats skulle vara rolig. Huruvida detta faktiskt blir den i dag 83-årige Redfords sista roll återstår att se. Tittar man på hans IMDB-profil finns det en krediterad roll efter denna, men jag är ganska övertygad om att den insatsen spelades in tidigare.
Filmen inleds med texten "This story, also, is mostly true." vilket är en passning och en fortsättning på "Not that it matters, but most of what follows is true." som inledde klassikern "Butch Cassidy och Sundance Kid" (1969). För den uppmärksamme finns det små passningar till den och andra filmer med Redford här och där under de dryga 90 minuterna så känslan av att detta faktiskt är en bokslut är väldigt närvarande.
Nåväl, denna mestadels sanna historia utspelar sig under det tidiga 80-talet när en rad bankrån förvånar och förvirrar polisen. De drabbade vittnena berättar att den som rånat dem var en äldre man som faktiskt var riktigt trevlig. En gentleman, helt enkelt. Tucker har gäckat polisen i två år sedan han rymde från fängelset San Quentin, en i raden av många spektakulära rymningar. När han håller en låg profil efter ett rån stöter han ihop med Jewel (Sissy Spacek) som han blir så pass förtjust i att han faktiskt berättar sanningen för henne. Men det hindrar honom förstås inte från att utföra fler rån.
Efter sig har han en ung polis, John Hunt (Casey Affleck), som fascineras av gentlemannarånaren och ju mer han får veta om Tucker, ju mer intressant blir han. Men lik förbannat måste rånaren stoppas, gentleman eller ej.
Det är något visst med den gamla sortens rånare. Det finns onekligen en charm i den här typen av filmbrottslingar, och den snabba genomgången av alla gånger Tucker rymt från ungdoms- eller kriminalvården är skönt underhållande. Jag förstår att Redford tilltalades av rollen. Forrest Tucker (mestadels sann, eller inte) var en riktig karaktär och hans historia verkar vara minst sagt något i hästväg.
I filmen har Redford sällskap av Danny Glover och Tom Waits som spelar andra seniorkriminella och man kan även se Elisabeth Moss som Tuckers dotter. Men fokus är på trion Redford, Spacek och Affleck och jag gillar speciellt samspelet mellan veteranerna Redford och Spacek. Deras kärlekshistoria är en söt sak inuti en film som lämpligast beskrivs som charmig.
Filmen inleds med texten "This story, also, is mostly true." vilket är en passning och en fortsättning på "Not that it matters, but most of what follows is true." som inledde klassikern "Butch Cassidy och Sundance Kid" (1969). För den uppmärksamme finns det små passningar till den och andra filmer med Redford här och där under de dryga 90 minuterna så känslan av att detta faktiskt är en bokslut är väldigt närvarande.
Nåväl, denna mestadels sanna historia utspelar sig under det tidiga 80-talet när en rad bankrån förvånar och förvirrar polisen. De drabbade vittnena berättar att den som rånat dem var en äldre man som faktiskt var riktigt trevlig. En gentleman, helt enkelt. Tucker har gäckat polisen i två år sedan han rymde från fängelset San Quentin, en i raden av många spektakulära rymningar. När han håller en låg profil efter ett rån stöter han ihop med Jewel (Sissy Spacek) som han blir så pass förtjust i att han faktiskt berättar sanningen för henne. Men det hindrar honom förstås inte från att utföra fler rån.
Efter sig har han en ung polis, John Hunt (Casey Affleck), som fascineras av gentlemannarånaren och ju mer han får veta om Tucker, ju mer intressant blir han. Men lik förbannat måste rånaren stoppas, gentleman eller ej.
Det är något visst med den gamla sortens rånare. Det finns onekligen en charm i den här typen av filmbrottslingar, och den snabba genomgången av alla gånger Tucker rymt från ungdoms- eller kriminalvården är skönt underhållande. Jag förstår att Redford tilltalades av rollen. Forrest Tucker (mestadels sann, eller inte) var en riktig karaktär och hans historia verkar vara minst sagt något i hästväg.
I filmen har Redford sällskap av Danny Glover och Tom Waits som spelar andra seniorkriminella och man kan även se Elisabeth Moss som Tuckers dotter. Men fokus är på trion Redford, Spacek och Affleck och jag gillar speciellt samspelet mellan veteranerna Redford och Spacek. Deras kärlekshistoria är en söt sak inuti en film som lämpligast beskrivs som charmig.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. På omslaget kan man se vad som ser ut som en tagline - "The Old Man & The Gun" - under titeln. Det är originaltiteln på filmen.
2. Filmen är regisserad av David Lowery som även skrivit manuset efter en New Yorker-artikel av David Grann. Lowery har tidigare bland annat gjort "A Ghost Story" med Casey Affleck i rollen som det lakanförsedda spöket.
3. Robert Redford är grundare till den välkända Sundance Film Festival (1978-) som givetvis döpts efter hans karaktär i "Butch Cassidy och Sundance Kid".
2. Filmen är regisserad av David Lowery som även skrivit manuset efter en New Yorker-artikel av David Grann. Lowery har tidigare bland annat gjort "A Ghost Story" med Casey Affleck i rollen som det lakanförsedda spöket.
3. Robert Redford är grundare till den välkända Sundance Film Festival (1978-) som givetvis döpts efter hans karaktär i "Butch Cassidy och Sundance Kid".
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
