Filmatisering med en irriterande B-känsla
FILMENDet borde inte vara okänt för någon trogen läsare av DVDKritik.se att jag är ett stort Stephen King-fan, men det ska poängteras att det böcker framför rörliga adaptioner som gäller i mitt fall. Mellan varven tycker jag att filmatiseringarna är ett nödvändigt ont, men samtidigt är det alltid intressant att se hur skaparna tolkat berättelserna. Allt som oftast är det med justeringar till sitt eget medium vilken kan anses vara nödvändigt av berättarmässiga skäl och onödigt ofta är det med överdrivet fria tyglar som gör filmatiseringarna till omtolkningar av Kings texter. Som Stephen King-fan är det bara att tugga i sig detta. De riktigt bra filmatiseringarna som gör sina justeringar med väldig respekt för grundmaterialet är få, men de finns där. "The Institute" är inte riktigt en sådan.
Romanen, som förstås heter "Institutet" på svenska, kom 2019 och jag läste den då utan att riktigt känna mig engagerad av berättelsen. Jag tyckte inte illa om den men det blev mest en bok i raden som lästes och sedan hamnade i hyllan. En av anledningarna var att King skrev om barn med speciella förmågor, något som han gjorde tidigt i sin karriär i böcker som "Carrie", "Varsel" och "Eldfödd" och det kändes lite som ett ämne som var gjort. Nu var det kanske lite annorlunda paketerat i "Institutet", men ändå.
Historien handlar om det unga geniet Luke Ellis (Joe Freeman) som en dag vaknar upp i sitt pojkrum men inte i sina föräldrars hus utan i ett institut där det finns andra ungdomar som hamnat där lika oväntat som han. Det visar sig att alla ungdomar har olika förmågor, telepati eller telekinesi, som utvecklas och förfinas av Institutets personal. De menar att ungdomarna gör något gott men snart ska Luke och hans nya vänner förstå att så inte är fallet och börja planera för en sorts revolt.
Parallellt har en före detta polis Tim Jamieson (Ben Barnes) tagit anställning som nattvaktare i den lilla stad som ligger i anslutning till Institutet. Han börjar fundera på vad som egentligen pågår där för de officiella förklaringarna är inte trovärdiga och ju mer han engagerar sig, ju större fara utsätter han sig för. Institutet har nämligen ett finger i spelet överallt.
Säsongen består av åtta avsnitt och precis innan finalavsnittet visades blev det känt att serien ska göras i en andra säsong, vilket betyder att den då lämnar Kings förlaga helt och hållet vilket känns besvärligt för en sådan som jag. Det ska sägas att den första säsongen förhåller sig förhållandevis väl till förlagan även om del ganska ordentliga justeringar har gjorts. Jag känner ändå igen mig, om man säger så.
Vad jag också känner är väldigt splittrade känslor för serien. Det som jag inte kan komma runt är att den känns lite B. Det är något i dess utseende och då tänker jag inte enbart på Institutets väldigt kulissiga look eller det överdrivna användandet av färgfilter eller de mellan varven ganska usla specialeffekterna utan på helheten. Det känns mycket väl att det inte är någon av de större tv-bolagen som gjort serien (HBO Max är bara distributör i Sverige och några andra territorier). Detta spiller över till skådespelarna som inte heller är i toppklass. Vissa är besvärande undermåliga men lyckligtvis tycker jag att Joe Freeman gör en bra insats i huvudrollen. Det största namnet är annars Mary-Louise Parker som spelar Institutets chef Ms. Sigsby, men karaktären har blivit en sociopat med självskadebeteende och inte den genuint onda figur hon var i romanen.
Jag hade ändå rätt bra förhoppningar på serien utifrån de första bilderna och klippen men med facit i handen blir den sammanfattande känslan just B och det stör och irriterar mig. Samtidigt var romanen ingen personlig favorit så att filmatiseringen blev så där gör mig förstås inte speciellt mycket och även om jag ganska precis skrev att det var besvärligt att det blir en säsong till så känns det ändå som att en sådan kan göra lite nytta då det finns en hel del kring mytologin i serien som inte besvaras och vem vet, kanske får producenterna King att bidra med material?
Romanen, som förstås heter "Institutet" på svenska, kom 2019 och jag läste den då utan att riktigt känna mig engagerad av berättelsen. Jag tyckte inte illa om den men det blev mest en bok i raden som lästes och sedan hamnade i hyllan. En av anledningarna var att King skrev om barn med speciella förmågor, något som han gjorde tidigt i sin karriär i böcker som "Carrie", "Varsel" och "Eldfödd" och det kändes lite som ett ämne som var gjort. Nu var det kanske lite annorlunda paketerat i "Institutet", men ändå.
Historien handlar om det unga geniet Luke Ellis (Joe Freeman) som en dag vaknar upp i sitt pojkrum men inte i sina föräldrars hus utan i ett institut där det finns andra ungdomar som hamnat där lika oväntat som han. Det visar sig att alla ungdomar har olika förmågor, telepati eller telekinesi, som utvecklas och förfinas av Institutets personal. De menar att ungdomarna gör något gott men snart ska Luke och hans nya vänner förstå att så inte är fallet och börja planera för en sorts revolt.
Parallellt har en före detta polis Tim Jamieson (Ben Barnes) tagit anställning som nattvaktare i den lilla stad som ligger i anslutning till Institutet. Han börjar fundera på vad som egentligen pågår där för de officiella förklaringarna är inte trovärdiga och ju mer han engagerar sig, ju större fara utsätter han sig för. Institutet har nämligen ett finger i spelet överallt.
Säsongen består av åtta avsnitt och precis innan finalavsnittet visades blev det känt att serien ska göras i en andra säsong, vilket betyder att den då lämnar Kings förlaga helt och hållet vilket känns besvärligt för en sådan som jag. Det ska sägas att den första säsongen förhåller sig förhållandevis väl till förlagan även om del ganska ordentliga justeringar har gjorts. Jag känner ändå igen mig, om man säger så.
Vad jag också känner är väldigt splittrade känslor för serien. Det som jag inte kan komma runt är att den känns lite B. Det är något i dess utseende och då tänker jag inte enbart på Institutets väldigt kulissiga look eller det överdrivna användandet av färgfilter eller de mellan varven ganska usla specialeffekterna utan på helheten. Det känns mycket väl att det inte är någon av de större tv-bolagen som gjort serien (HBO Max är bara distributör i Sverige och några andra territorier). Detta spiller över till skådespelarna som inte heller är i toppklass. Vissa är besvärande undermåliga men lyckligtvis tycker jag att Joe Freeman gör en bra insats i huvudrollen. Det största namnet är annars Mary-Louise Parker som spelar Institutets chef Ms. Sigsby, men karaktären har blivit en sociopat med självskadebeteende och inte den genuint onda figur hon var i romanen.
Jag hade ändå rätt bra förhoppningar på serien utifrån de första bilderna och klippen men med facit i handen blir den sammanfattande känslan just B och det stör och irriterar mig. Samtidigt var romanen ingen personlig favorit så att filmatiseringen blev så där gör mig förstås inte speciellt mycket och även om jag ganska precis skrev att det var besvärligt att det blir en säsong till så känns det ändå som att en sådan kan göra lite nytta då det finns en hel del kring mytologin i serien som inte besvaras och vem vet, kanske får producenterna King att bidra med material?
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. I romanen är barnen/ungdomarna avsevärt yngre än vad de blev i serien. Detta gör mig inte så mycket även om det också innebär att vissa av dem känns mer som unga vuxna än barn.
2. Robert Joy spelar Dr. Hendricks som testar ungdomarna förmåga. Han har tyvärr fått ett utseende i serien som gör honom till rena skämtet. Han ser ut som Johan Ulveson med en tunn tangorabatt och jag har väldigt svårt att inte tänka på någon "Lorry"-sketch så fort Dr. Hendricks är i rutan...
3. Serien är delvis inspelad på samma platser som serien "From".
2. Robert Joy spelar Dr. Hendricks som testar ungdomarna förmåga. Han har tyvärr fått ett utseende i serien som gör honom till rena skämtet. Han ser ut som Johan Ulveson med en tunn tangorabatt och jag har väldigt svårt att inte tänka på någon "Lorry"-sketch så fort Dr. Hendricks är i rutan...
3. Serien är delvis inspelad på samma platser som serien "From".
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA










































































































































