Stabilt tillägg i franchisen
FILMENSenast jag såg "The Karate Kid" (1984) så landade jag i att den var en nästan perfekt film. En klassiker på alla sätt och vis som 40 år senare lever kvar konceptuellt. Vi har ju den ursprungliga trilogin (1984-1989), fortsättningen "The Next Karate Kid" (1994) med Hilary Swank, parallellrebooten "The Karate Kid" (2010) med Jackie Chan och Jaden Smith och så oväntat utdragna tv-serien "Cobra Kai" (2018–2025) där Ralph Macchio gjorde comeback för första gången sedan 1989.
Det är med andra ord en ganska matig franchise där man skulle kunna se 2010-filmen som lite utstickande men tack vare "Karate Kid: Legends" så knyts alla trådar ihop och blir en enhet.
Det man kan konstatera är att originalfilmen, 2010-filmen och denna film följer ungefär samma mönster - ung kille flyttar med sin mamma någonstans, hamnar i lite trassel, tränas upp av en mentor och tävlar - och vinner. Ja, det är ganska givet hur "Karate Kid: Legends" slutar så det kan inte ens bedömas vara en spoiler! Men även om det är formulärdrivet kan det ändå vara bra, och "Karate Kid: Legends" har vissa utstickande poänger som fungerar fint.
Huvudpersonen Li (Ben Wang) har tränats i kung fu av Mr. Han (Jackie Chan) i Beijing men flyttar med sin mamma (Ming-Na Wen) till New York. Det hela triggas av en familjetragedi som varit svår att komma över. Lis storebror mördades efter en kung fu-seger och mamman har tvingat Li till att aldrig mer fajtas. Väl i New York träffar Li snabbt Mia (Sadie Stanley) som jobbar i pizzabutik med sin pappa, ex-boxaren Victor (Joshua Jackson). Li blir förtjust i Mia som givetvis har en stentuff ex-pojkvän Conor (Aramis Knight) som är kung fu-mästare (ni kan redan ana vart det här barkar).
Innan Li kommer tillbaka till kung fu-fajtandet och tränas av både Han och Daniel LaRusso (Macchio) ska han själv träna upp Victor som är i ekonomiskt trassel och behöver boxas på nytt för att få pengar, något som kanske inte går som det är tänkt, men det är också det som leder till att Li bestämmer sig för att vara med i en fajtingsturnering på New Yorks gator.
I det stora hela inga större överraskningar förutom att filmen fungerar väldigt väl. Den känns naturlig och behöver inte grotta ner sig i en massa extra lull. I och med att Li redan är tränad från första början slipper vi långa partier så som i första filmen - där de givetvis hade en klar funktion - och i stället får vi en kort och koncis film som snudd på överraskar mig. "Karate Kid: Legends" är ingen perfekt film men den är ett stabilt tillägg i en franchise som fortfarande tuffar på.
Det är med andra ord en ganska matig franchise där man skulle kunna se 2010-filmen som lite utstickande men tack vare "Karate Kid: Legends" så knyts alla trådar ihop och blir en enhet.
Det man kan konstatera är att originalfilmen, 2010-filmen och denna film följer ungefär samma mönster - ung kille flyttar med sin mamma någonstans, hamnar i lite trassel, tränas upp av en mentor och tävlar - och vinner. Ja, det är ganska givet hur "Karate Kid: Legends" slutar så det kan inte ens bedömas vara en spoiler! Men även om det är formulärdrivet kan det ändå vara bra, och "Karate Kid: Legends" har vissa utstickande poänger som fungerar fint.
Huvudpersonen Li (Ben Wang) har tränats i kung fu av Mr. Han (Jackie Chan) i Beijing men flyttar med sin mamma (Ming-Na Wen) till New York. Det hela triggas av en familjetragedi som varit svår att komma över. Lis storebror mördades efter en kung fu-seger och mamman har tvingat Li till att aldrig mer fajtas. Väl i New York träffar Li snabbt Mia (Sadie Stanley) som jobbar i pizzabutik med sin pappa, ex-boxaren Victor (Joshua Jackson). Li blir förtjust i Mia som givetvis har en stentuff ex-pojkvän Conor (Aramis Knight) som är kung fu-mästare (ni kan redan ana vart det här barkar).
Innan Li kommer tillbaka till kung fu-fajtandet och tränas av både Han och Daniel LaRusso (Macchio) ska han själv träna upp Victor som är i ekonomiskt trassel och behöver boxas på nytt för att få pengar, något som kanske inte går som det är tänkt, men det är också det som leder till att Li bestämmer sig för att vara med i en fajtingsturnering på New Yorks gator.
I det stora hela inga större överraskningar förutom att filmen fungerar väldigt väl. Den känns naturlig och behöver inte grotta ner sig i en massa extra lull. I och med att Li redan är tränad från första början slipper vi långa partier så som i första filmen - där de givetvis hade en klar funktion - och i stället får vi en kort och koncis film som snudd på överraskar mig. "Karate Kid: Legends" är ingen perfekt film men den är ett stabilt tillägg i en franchise som fortfarande tuffar på.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet består av en handfull featuretter som ömsom brer på med ryggdunkningar och ömsom är intressanta kompletteringar till filmen. Givetvis bottnar allting i att det finns mycket historik att ta av, både som en del av berättelsen och rent filmmässigt. Väl värt att lägga några minuter på.
Blooperspaketet är vad det är, men blocket med bortklippta scener innehåller faktiskt oväntat många sådana, vilket kan förklara den förhållandevis korta speltiden på filmen. Den är drygt 90 minuter lång.
Blooperspaketet är vad det är, men blocket med bortklippta scener innehåller faktiskt oväntat många sådana, vilket kan förklara den förhållandevis korta speltiden på filmen. Den är drygt 90 minuter lång.
TRE SAKER
1. Trivia att placera på "Alfons pappa är 36 år"-kontot: Ralph Macchio var 63 år när filmen hade premiär, tolv år äldre än vad Pat Morita (Mr Miyagi) var när originalfilmen släpptes.
2. Ralph Macchio kämpade för att filmen skulle komma ut först efter att "Cobra Kai" gått klart. Så blev det. Rent tidsmässigt i franchisen ska tre år har gått mellan "Cobra Kai" och filmen även om det i verkligheten bara gick tre månader.
3. Varken Hillary Swanks karaktär eller Jaden Smiths är med i filmen och det är väl tur det. I alla fall när det gäller Smith som ärligt talat verkar vara en högst märklig person.
2. Ralph Macchio kämpade för att filmen skulle komma ut först efter att "Cobra Kai" gått klart. Så blev det. Rent tidsmässigt i franchisen ska tre år har gått mellan "Cobra Kai" och filmen även om det i verkligheten bara gick tre månader.
3. Varken Hillary Swanks karaktär eller Jaden Smiths är med i filmen och det är väl tur det. I alla fall när det gäller Smith som ärligt talat verkar vara en högst märklig person.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA



















































































