Tjorvig och trög omtolkning 20+ år senare
FILMENDet finns en period i Disneys produktion av animerade långfilmer som jag helt har missat. Jag kan inte exakt säga över vilka år denna period sträcker sig utan att skärskåda utgivningsschemat, men jag vet att "Lilo & Stitch" från 2002 är en av de filmer jag inte sett när den kom eller heller valt att se efter det. Något ungefärligt hum om filmen har jag men jag kan inga detaljer och har heller inte några emotionella band till historien.
När jag nu läser lite vittnesmål från de som sett den gamla versionen och den nya så är det många negativa röster som tycker att Disney har missat poängen lite i sin liveactionversion och även om jag inte har någon erfarenhet av den första filmen så kan jag förstå det. Den här versionen lyckas inte alls gripa tag i mig. Det kan ha en viss betydelse att jag såg filmen tillsammans med en liten herre i rätt målgrupp för den och då blev tvungen att välja svenskt tal. Efteråt gav han omdömet "ganska dålig" och jag förstår varför. Det är inte jättelätt för en liten svensk kille att förstå kultur och traditioner från Hawaii bara så där. Jag tror att han hellre hade sett en film med bara Stitch i stället.
Den blåa figuren Stitch är inte bara en utomjording utan ett experiment som bedöms ha gått fel. Den Galaktiska federationen anser att Dr. Jumba Jookibas Experiment 626 är så illa att han ska straffas och att 626 ska förvisas. Men den näst intill oförstörbara och ständigt lärande - om än destruktivt drivna - 626 rymmer, stjäl ett rymdskepp och sätter i väg mot jorden. Sladdriga jordexperten Agent Pleakley erbjuder sig frivilligt att resa efter honom och även Jumba följer med som den enda som potentiellt kan ta fast 626.
Det är på en Hawaiiansk ö som 626 kraschlandar. Här träffar vi syskonen Lilo och Nani. Lilo är sex år gammal och Nani är vuxen. De har förlorat sina föräldrar och lever osäkra liv. Lilo saknar vänner och Nani har svårt att få balans mellan sitt eget liv, jobb och uppfostran. Socialen knackar på dörren och ställer krav som känns orimliga. Vad man inte behöver då är ett svårkontrollerat husdjur, för 626 har omhändertagits och placerats på ett djurhem. Där lyckas han klura ut att något som heter hundar kan adopteras och därmed hamna i säkerhet. Alltså spelar han hund och blir adopterad av Lilo. Hon har önskat sig en trogen vän och hon fick Stitch.
Samtidigt som paret röjer runt är Jumba och Peakley på plats i människoutseende och dessutom har CIA noterat konstigheter så det är flera som letar efter Stitch samtidigt som Nani kämpar för att få allting att fungera.
Som i så många andra Disneyhistorier är det FAMILJEN som står i fokus i "Lilo & Stitch" men på något vis blir det tjorvigt och trögt. Just detta är något som de med erfarenhet av båda filmerna påpekat som en brist i denna nya version. Jag tycker att det är lite tjorvigt och trögt överlag så jag kan inte påstå att denna version gjort mig till ett fan av karaktärerna.
De kritiska rösterna menar att Disney bort sluta med att göra liveaction av sina animerade filmer och det ligger kanske något i det. En succé blir inte omedelbart en ny succé i ett annat utförande.
När jag nu läser lite vittnesmål från de som sett den gamla versionen och den nya så är det många negativa röster som tycker att Disney har missat poängen lite i sin liveactionversion och även om jag inte har någon erfarenhet av den första filmen så kan jag förstå det. Den här versionen lyckas inte alls gripa tag i mig. Det kan ha en viss betydelse att jag såg filmen tillsammans med en liten herre i rätt målgrupp för den och då blev tvungen att välja svenskt tal. Efteråt gav han omdömet "ganska dålig" och jag förstår varför. Det är inte jättelätt för en liten svensk kille att förstå kultur och traditioner från Hawaii bara så där. Jag tror att han hellre hade sett en film med bara Stitch i stället.
Den blåa figuren Stitch är inte bara en utomjording utan ett experiment som bedöms ha gått fel. Den Galaktiska federationen anser att Dr. Jumba Jookibas Experiment 626 är så illa att han ska straffas och att 626 ska förvisas. Men den näst intill oförstörbara och ständigt lärande - om än destruktivt drivna - 626 rymmer, stjäl ett rymdskepp och sätter i väg mot jorden. Sladdriga jordexperten Agent Pleakley erbjuder sig frivilligt att resa efter honom och även Jumba följer med som den enda som potentiellt kan ta fast 626.
Det är på en Hawaiiansk ö som 626 kraschlandar. Här träffar vi syskonen Lilo och Nani. Lilo är sex år gammal och Nani är vuxen. De har förlorat sina föräldrar och lever osäkra liv. Lilo saknar vänner och Nani har svårt att få balans mellan sitt eget liv, jobb och uppfostran. Socialen knackar på dörren och ställer krav som känns orimliga. Vad man inte behöver då är ett svårkontrollerat husdjur, för 626 har omhändertagits och placerats på ett djurhem. Där lyckas han klura ut att något som heter hundar kan adopteras och därmed hamna i säkerhet. Alltså spelar han hund och blir adopterad av Lilo. Hon har önskat sig en trogen vän och hon fick Stitch.
Samtidigt som paret röjer runt är Jumba och Peakley på plats i människoutseende och dessutom har CIA noterat konstigheter så det är flera som letar efter Stitch samtidigt som Nani kämpar för att få allting att fungera.
Som i så många andra Disneyhistorier är det FAMILJEN som står i fokus i "Lilo & Stitch" men på något vis blir det tjorvigt och trögt. Just detta är något som de med erfarenhet av båda filmerna påpekat som en brist i denna nya version. Jag tycker att det är lite tjorvigt och trögt överlag så jag kan inte påstå att denna version gjort mig till ett fan av karaktärerna.
De kritiska rösterna menar att Disney bort sluta med att göra liveaction av sina animerade filmer och det ligger kanske något i det. En succé blir inte omedelbart en ny succé i ett annat utförande.
EXTRAMATERIALET
Två kortare bakomfilmer ligger med där den kortare av dem bland annat fokuserar på det som jag personligen tycker är viktigt när det finns förlagor - nämligen att jämföra dem. Och nog är det så att vissa scener och sekvenser verkligt återskapats till den nya filmen med den animerade filmen som mall. Jag gillar det.
När det gäller båda bakomfilmerna så domineras dem av Hawaii och det återkommande Ohana, familj, som nästan står mig upp i halsen efter ett tag.
Lite bloopers, ännu mindre borttaget material och några Stitch-scener med kommentarer av Stitch ligger också med.
När det gäller båda bakomfilmerna så domineras dem av Hawaii och det återkommande Ohana, familj, som nästan står mig upp i halsen efter ett tag.
Lite bloopers, ännu mindre borttaget material och några Stitch-scener med kommentarer av Stitch ligger också med.
TRE SAKER
1. Några av röstskådespelarna som var med i första filmen är med även här om än i andra roller. Undantaget är Chris Sanders som gör rösten till Stitch. Han regisserade även originalfilmen.
2. Min snart sexåriga sons omdöme "ganska dålig" blev "bra" när han berättade om filmen för sin mamma och efter tittandet har han verkligen slukat den animerade "Lilo & Stitch"-serien på Disney+ så så himla usel verkar den inte ha varit.
3. Dubbat tal är verkligen det snabbaste sättet att försämra en film med 50 procent. Nu hade jag inget val vid denna tittning, men givetvis tittade jag på lite utvalda scener med originalrösterna inför recensionen och genast kändes det mycket bättre.
2. Min snart sexåriga sons omdöme "ganska dålig" blev "bra" när han berättade om filmen för sin mamma och efter tittandet har han verkligen slukat den animerade "Lilo & Stitch"-serien på Disney+ så så himla usel verkar den inte ha varit.
3. Dubbat tal är verkligen det snabbaste sättet att försämra en film med 50 procent. Nu hade jag inget val vid denna tittning, men givetvis tittade jag på lite utvalda scener med originalrösterna inför recensionen och genast kändes det mycket bättre.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
