Mer än bara två grannar som bråkar
FILMENNär Ulf Malmros gör film för första gången på tio år består rollistan av idel välkända ansikten från hans tidigare produktioner. Det här filmen har dock ett stort undantag och det är Robert Gustafsson som spelar Harry Flodman, byfånen enligt samtliga i en liten värmländsk ort. Han är även numera ensam boende i ett litet torp som hör till en stor gård i vilken Sveriges tidigare statsminister Stefan Carlsson (Kjell Bergkvist) flyttar in tillsammans med sin fru Agneta (Ia Langhammer) för att gå ner i varv och ha lugn och ro. Vilket ska visa sig svårt.
Filmens huvudperson är kanske i själva verket Hanna (Ida Hallquist) som till alldeles innan filmens början varit stor Instagramprofil och influencer men efter att ha gjort bort sig en smula måste gå under radarn hos systern Emma (Tuva Novotny) på den värmländska landsbygden. Emma har en provanställning på kommunen och en av hennes uppgifter är att se till att Stefan Carlsson acklimatisering går smidigt, vilket främst innebär att hålla Harry Flodman borta från honom. Vilket är lättare sagt än gjort. Harrys torp saknar nämligen toalett och badrum och enligt kontrakt har han rätt till att nyttja gårdens faciliteter tre gånger i veckan. Alltså går han in och ut som han vill, vilket Stefan och framför allt Agneta reagerar på.
Därför försöker de bli av med Harry genom att föreslå olika sätt kommunen kan ta hand om honom då han "uppenbart inte klarar av att bo själv". Hanna, som kommer till samhället med nya ögon, ser något annat i Harry. En person som är för snäll för sitt eget bästa, som tror att han är så precis som alla andra pratar om honom och som blir utnyttjad för sina praktiska kunskaper. Hon hjälper Harry, först som boendestödjare och sen som den vän hon blir. Samtidigt eskalerar konflikten mellan Harry och Stefan och utvecklas så småningom till den fejd som titeln påpekar.
Själva fejden sitter ganska långt inne i historien och är heller inte det intressanta. Det ligger i hur ett litet samhället skapar sig en egen - och därmed "sann" - bild av en person. Det ligger också i hur det ytliga kändisskapet är värt så lite jämfört med vanlig medmänsklighet. Även om "Grannfejden" är en rolig film så finns det gott om hjärta, eftertanke och en del gripande sekvenser.
Ulf Malmros har några magplask på meritlistan men också några väldigt höga toppar. Jag tycker att "Grannfejden" ligger där uppe i övre skiktet och skvalpar. Den är rolig där den ska vara det - även om väldigt många repliker känns formulerade som slagfärdiga one-liners ("Influencer är inget yrke, det är en diagnos" med flera) - och den har också ett välbalanserat allvar i berättelsen för att inte bara bli ännu en uppenbar film om två grannar som bråkar. En bra svensk komedi, alltså.
Filmens huvudperson är kanske i själva verket Hanna (Ida Hallquist) som till alldeles innan filmens början varit stor Instagramprofil och influencer men efter att ha gjort bort sig en smula måste gå under radarn hos systern Emma (Tuva Novotny) på den värmländska landsbygden. Emma har en provanställning på kommunen och en av hennes uppgifter är att se till att Stefan Carlsson acklimatisering går smidigt, vilket främst innebär att hålla Harry Flodman borta från honom. Vilket är lättare sagt än gjort. Harrys torp saknar nämligen toalett och badrum och enligt kontrakt har han rätt till att nyttja gårdens faciliteter tre gånger i veckan. Alltså går han in och ut som han vill, vilket Stefan och framför allt Agneta reagerar på.
Därför försöker de bli av med Harry genom att föreslå olika sätt kommunen kan ta hand om honom då han "uppenbart inte klarar av att bo själv". Hanna, som kommer till samhället med nya ögon, ser något annat i Harry. En person som är för snäll för sitt eget bästa, som tror att han är så precis som alla andra pratar om honom och som blir utnyttjad för sina praktiska kunskaper. Hon hjälper Harry, först som boendestödjare och sen som den vän hon blir. Samtidigt eskalerar konflikten mellan Harry och Stefan och utvecklas så småningom till den fejd som titeln påpekar.
Själva fejden sitter ganska långt inne i historien och är heller inte det intressanta. Det ligger i hur ett litet samhället skapar sig en egen - och därmed "sann" - bild av en person. Det ligger också i hur det ytliga kändisskapet är värt så lite jämfört med vanlig medmänsklighet. Även om "Grannfejden" är en rolig film så finns det gott om hjärta, eftertanke och en del gripande sekvenser.
Ulf Malmros har några magplask på meritlistan men också några väldigt höga toppar. Jag tycker att "Grannfejden" ligger där uppe i övre skiktet och skvalpar. Den är rolig där den ska vara det - även om väldigt många repliker känns formulerade som slagfärdiga one-liners ("Influencer är inget yrke, det är en diagnos" med flera) - och den har också ett välbalanserat allvar i berättelsen för att inte bara bli ännu en uppenbar film om två grannar som bråkar. En bra svensk komedi, alltså.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Man kan utgå från att Göran Persson är till viss del förlagan till Stefan Carlsson. Dels det ganska vanliga namnet, dels sekvenserna där Carlsson äter obetalt smågodis i affären och dels uttrycket "kopiösa mängder smör" vilket är ett klassiskt citat från Göran Persson angående ett möte med Helmut Kohl.
2. Tuva Novotnys "Miss Motor"-t-shirt från klassikern "Smala Sussie" kan ses i filmen, men på en annan karaktär spelad av Johanna Bohm Hermansson.
3. Robert Aschberg gör en cameo som flyttgubbe i filmen. Något oväntat.
2. Tuva Novotnys "Miss Motor"-t-shirt från klassikern "Smala Sussie" kan ses i filmen, men på en annan karaktär spelad av Johanna Bohm Hermansson.
3. Robert Aschberg gör en cameo som flyttgubbe i filmen. Något oväntat.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA































































































