Skrämmande och obehagligt
FILMEN"Obsession" är en av årets skräcksnackisar. Filmen är långfilmsdebut för Curry Barker som tidigare gjort kortfilmer och grejer för YouTube. Den här karriärsvägen är numera inte speciellt ovanlig och det är tydligt att de som har talang, idéer och kreativitet kring filmskapande kommer att nå fram genom bruset.
Filmen handlar om nervösa romantikern Bear (Michael Johnston) som vill uttrycka sina riktiga känslor för kompisen Nikki (Inde Navarrette), men inte riktigt vågar säga sanningen då risken att bli nobbad är större än chansen till att känslorna besvaras. Bear köper en liten önskegren i en krimskramsbutik. Planen är att den ska bli en en present till Nikki, men det slutar med att Bear använder den själv och önskar att Nikki ska älska honom mer än någon annan människa i världen. Vilket också sker - omedelbart. Bear noterar förändringen i Nikkis beteende och bemöter den med både förvirring, glädje och oro. Han har fått det han ville, men på vilket sätt?
Efter det är Nikki som igen på Bear. Hon är kärleksfull och klängig men också svartsjuk och oberäknelig. Då och då är det som om gamla Nikki bryter igenom, vilket bara gör situationen ännu märkligare för Bear. Allt är inte frid och fröjd, och blir bara värre när Nikki plötsligt blir farlig för alla som står i vägen för deras kärlek, inklusive Bear.
Det här är en film som blir allt ruskigare ju längre den pågår. Jag har ganska ofta problem med nya skräckfilmer för att de missar det obehagliga för att i stället fokusera på det osmakliga. "Obsession" gör inte det misstaget.
Den absolut största behållningen med filmen är Inde Navarrettes insats. Jag antar att den är resultatet av talang och tydlig regi från Curry Barker för nog har man sett karaktärer som varit besatta och fixerade förut men sällan skildrat på ett så obehagligt och udda vis som här. Den stora skillnaden är att det här finns en sorts inre konflikt, likt vid att vara demoniskt besatt eller möjligtvis att ha multipla personligheter. Resultatet blir ett skrämmande skådespel tills det blir brutalt och våldsamt. En konsekvens är att Michael Johnston hamnar ett par nivåer under Navarrette i kvalitet. Även om han matchar henne i vissa partier är det ändå en obalans. Man kan också vända det till att Navarrette är otroligt bra och gör den totalt minnesvärd insats.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att snacket varit befogat. En av årets bästa skräckfilmer, helt klart.
Filmen handlar om nervösa romantikern Bear (Michael Johnston) som vill uttrycka sina riktiga känslor för kompisen Nikki (Inde Navarrette), men inte riktigt vågar säga sanningen då risken att bli nobbad är större än chansen till att känslorna besvaras. Bear köper en liten önskegren i en krimskramsbutik. Planen är att den ska bli en en present till Nikki, men det slutar med att Bear använder den själv och önskar att Nikki ska älska honom mer än någon annan människa i världen. Vilket också sker - omedelbart. Bear noterar förändringen i Nikkis beteende och bemöter den med både förvirring, glädje och oro. Han har fått det han ville, men på vilket sätt?
Efter det är Nikki som igen på Bear. Hon är kärleksfull och klängig men också svartsjuk och oberäknelig. Då och då är det som om gamla Nikki bryter igenom, vilket bara gör situationen ännu märkligare för Bear. Allt är inte frid och fröjd, och blir bara värre när Nikki plötsligt blir farlig för alla som står i vägen för deras kärlek, inklusive Bear.
Det här är en film som blir allt ruskigare ju längre den pågår. Jag har ganska ofta problem med nya skräckfilmer för att de missar det obehagliga för att i stället fokusera på det osmakliga. "Obsession" gör inte det misstaget.
Den absolut största behållningen med filmen är Inde Navarrettes insats. Jag antar att den är resultatet av talang och tydlig regi från Curry Barker för nog har man sett karaktärer som varit besatta och fixerade förut men sällan skildrat på ett så obehagligt och udda vis som här. Den stora skillnaden är att det här finns en sorts inre konflikt, likt vid att vara demoniskt besatt eller möjligtvis att ha multipla personligheter. Resultatet blir ett skrämmande skådespel tills det blir brutalt och våldsamt. En konsekvens är att Michael Johnston hamnar ett par nivåer under Navarrette i kvalitet. Även om han matchar henne i vissa partier är det ändå en obalans. Man kan också vända det till att Navarrette är otroligt bra och gör den totalt minnesvärd insats.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att snacket varit befogat. En av årets bästa skräckfilmer, helt klart.
EXTRAMATERIALET
En bakomfilm på runt 20 minuter ger en bra överblick över filmens tillkomst från både skaparen Curry Barkers håll och skådespelarnas håll. Ett lagom komplement och om man vill fördjupa sig finns det även ett kommentarspår med Barker att slå på.
TRE SAKER
1. Enligt uppgifter kostade filmen 750 000 dollar att spela in och den genererade 514 miljoner dollar tillbaka. Rätt bra avkastning!
2. Bear, Nikki och deras två kompisar Ian (Cooper Tomlinson) och Sarah (Megan Lawless) jobbar i en musikaffär som råkar vara samma som figurerade i "Wayne's World" (1992).
3. Det känns som Inde Navarrette bara kommer att avancera efter detta. Ett bevis på detta är att hon nu kommer att gå in i Marvels filmuniversum som Rogue i den kommande "X-Men"-rebooten.
2. Bear, Nikki och deras två kompisar Ian (Cooper Tomlinson) och Sarah (Megan Lawless) jobbar i en musikaffär som råkar vara samma som figurerade i "Wayne's World" (1992).
3. Det känns som Inde Navarrette bara kommer att avancera efter detta. Ett bevis på detta är att hon nu kommer att gå in i Marvels filmuniversum som Rogue i den kommande "X-Men"-rebooten.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
