Kul och välspelat, men med problem
FILMENHämnd är temat i denna skildring av en våldsam kärleksrelation i New Yorks undre värld. Bra dialog, story och skådespeleri sölas till viss del ner av konstiga karaktärsmotivationer och en halvdan upplösning.
Kat (Milla "Resident Evil" Jovovich) är ihop med en riktigt tuff snubbe. Big Al (Angus Macfadyen) heter han, och är den typen som går omkring med en pava sprit i en papperspåse och sitt namn tryckt på läderjackans rygg. Han är ett fyllo och en våldsam ligist, vilket Kat tycker är rätt häftigt tills han börjar spöa henne i berusat tillstånd. När hans svartsjuka inte tillåter henne att lämna honom börjar hon fundera på en plan för att bli av med honom, och till sin hjälp har hon två gamla kompisar och en kvinnlig socialarbetare med märklig yrkesuppfattning.
Vi kan ta det dåliga först. Hela storyn snurrar runt vilken fantastisk kvinna Kat är och hur samtliga karaktärer, även kvinnliga, faller för henne som älgar i jakttider. Men detta är så gott som omöjligt att köpa. Filmen lyckas aldrig etablera varför Kat skulle vara ett sånt jävla kap i sina vänners ögon. Hon framstår bara som ett underordnat våp och dessutom ser hon rätt sjaskig ut. Många av "Calibre 45"s karaktärmotivationer fallerar sålunda.
Dessutom är det meningen att vi ska tycka synd som fan om Kat, som helt oskyldigt blir misshandlad av sin kille. Newsflash: om man väljer att dejta en grovt kriminell våldsman och mördare, och är helt tillfreds med detta faktum, så ska man inte förvånad komma och gnälla den dag man själv får på truten så det heter duga. Punkt slut.
Därmed inte sagt att filmen, trots sitt i grunden allvarliga tema, inte är kul ändå. Macfadyens karaktär är sina obehagliga sidor till trots en väldigt rolig kille och spelas med pondus och värme. Han begår förstås ett stort antal moraliskt tvivelaktiga handlingar, och transformeras efter halva filmen till ett degenererat svin, men tack vare den fina gestaltningen anar man ändå att det finns en människa bakom psykopatblicken. Macfadyen och Jovovich har också en bra kemi i sina gemensamma scener, utan vilken filmen skulle vara en total katastrof.
Även Stephen Dorff och Aisha Tyler gör bra ifrån sig i biroller, och hela historien har ett skönt flöde som underhåller och intresserar mig ända fram till det tyvärr antiklimaktiska slutet.
Slutet involverar en sorts kupp mot Al från Kats sida, och utan att avslöja för mycket kan jag säga att allt går lite väl enkelt. Hon grundlurar honom så totalt att det inte blir spännande för fem öre. Planen inbegriper även en karaktär vars motivation är så otippad och svår att förstå att jag bara sitter och gapar över hur filmskaparna trott att de ska komma undan med detta. Nåja, även om upplösningen är en besvikelse, är filmen som helhet underhållande och innehåller bra spel från samtliga inblandade.
Kat (Milla "Resident Evil" Jovovich) är ihop med en riktigt tuff snubbe. Big Al (Angus Macfadyen) heter han, och är den typen som går omkring med en pava sprit i en papperspåse och sitt namn tryckt på läderjackans rygg. Han är ett fyllo och en våldsam ligist, vilket Kat tycker är rätt häftigt tills han börjar spöa henne i berusat tillstånd. När hans svartsjuka inte tillåter henne att lämna honom börjar hon fundera på en plan för att bli av med honom, och till sin hjälp har hon två gamla kompisar och en kvinnlig socialarbetare med märklig yrkesuppfattning.
Vi kan ta det dåliga först. Hela storyn snurrar runt vilken fantastisk kvinna Kat är och hur samtliga karaktärer, även kvinnliga, faller för henne som älgar i jakttider. Men detta är så gott som omöjligt att köpa. Filmen lyckas aldrig etablera varför Kat skulle vara ett sånt jävla kap i sina vänners ögon. Hon framstår bara som ett underordnat våp och dessutom ser hon rätt sjaskig ut. Många av "Calibre 45"s karaktärmotivationer fallerar sålunda.
Dessutom är det meningen att vi ska tycka synd som fan om Kat, som helt oskyldigt blir misshandlad av sin kille. Newsflash: om man väljer att dejta en grovt kriminell våldsman och mördare, och är helt tillfreds med detta faktum, så ska man inte förvånad komma och gnälla den dag man själv får på truten så det heter duga. Punkt slut.
Därmed inte sagt att filmen, trots sitt i grunden allvarliga tema, inte är kul ändå. Macfadyens karaktär är sina obehagliga sidor till trots en väldigt rolig kille och spelas med pondus och värme. Han begår förstås ett stort antal moraliskt tvivelaktiga handlingar, och transformeras efter halva filmen till ett degenererat svin, men tack vare den fina gestaltningen anar man ändå att det finns en människa bakom psykopatblicken. Macfadyen och Jovovich har också en bra kemi i sina gemensamma scener, utan vilken filmen skulle vara en total katastrof.
Även Stephen Dorff och Aisha Tyler gör bra ifrån sig i biroller, och hela historien har ett skönt flöde som underhåller och intresserar mig ända fram till det tyvärr antiklimaktiska slutet.
Slutet involverar en sorts kupp mot Al från Kats sida, och utan att avslöja för mycket kan jag säga att allt går lite väl enkelt. Hon grundlurar honom så totalt att det inte blir spännande för fem öre. Planen inbegriper även en karaktär vars motivation är så otippad och svår att förstå att jag bara sitter och gapar över hur filmskaparna trott att de ska komma undan med detta. Nåja, även om upplösningen är en besvikelse, är filmen som helhet underhållande och innehåller bra spel från samtliga inblandade.
EXTRAMATERIALET
Finns inget.
TRE SAKER
1. Regissören är debuterande Gary Lennon, som även skrivit manus.
2. Filmen bryter ständigt den fjärde väggen och låter karaktärer tala rätt in i kameran. Man använder sig till detta syfte till och med av personer som inte har något alls med storyn att göra, som exempelvis Big Als mamma.
3. Dvd-omslaget, som verkar utlova något slags "Matrix"-liknande actionhistoria är helt ute och cyklar, då detta är ett drama som totalt saknar actionsekvenser.
2. Filmen bryter ständigt den fjärde väggen och låter karaktärer tala rätt in i kameran. Man använder sig till detta syfte till och med av personer som inte har något alls med storyn att göra, som exempelvis Big Als mamma.
3. Dvd-omslaget, som verkar utlova något slags "Matrix"-liknande actionhistoria är helt ute och cyklar, då detta är ett drama som totalt saknar actionsekvenser.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Angus Macfadyen (6)
Angus Macfadyen (6)
