Lager av misär i bra men bekant film

FILMEN

Om man hårddrar lite så finns det två tydliga falanger inom dramagenren: den-olyckliga-unga-mannen-falangen ("Numb", "Miraklet med Henry Poole", "Lonesome Jim" och "Elizabethtown") och den-trasiga-familjen-falangen ("The Squid and the Whale", "Margot at the Wedding" och "Det är nåt som inte stämmer").

"Fireflies in the Garden" är som en blandning av dessa falanger. I fokus står Michael (Ryan Reynolds) som vuxit upp till en framgångsrik författare. Historien berättas ur två tidsperspektiv omvartannat. I nutid och för 15-20 år sedan och det är i dåtiden som själva grunden till familjens bristningar läggs. Här etableras patriarken Charles (Willem Dafoe) enorma dominans i familjen. Den unge Michael (Cayden Boyd) utsätts för hårda regler och smärtsamma straff som sakta bygger upp ett hat mot pappan och en betydligt större kärlek till mamma Lisa (Julia Roberts) och ett förtroende till den bara några år äldre mostern Jane (Hayden Panettiere).

I nutid ska alla återförenas i det gamla familjehemmet som numera bebos av Jane (nu spelad av Emily Watson) och hennes familj. Men redan innan återföreningen är komplett drabbas familjen av en stor tragedi, som skapar nya lager av misär, och i bagaget har Michael med sig sin nyskrivna, men ej ännu utgivna självbiografiska roman som kan skapa ännu mer misär i den redan sårade familjen.

Ryan Reynolds börjar etablera sig som en riktig favorit hos mig med ett brett register, även om det i denna film är den mer melankoliska gestalten som kommer fram i denna film. Det är intressant hur karaktären Michael förändras från det nervösa och rädda barnet som Cayden Boyd gör mycket bra till den unga man Reynolds gör som blivit stark av sina upplevelser.

Egentligen kan jag överösa hela ensemblen med beröm, från veteranen Willem Dafoe som gör en obehaglig typ på det sätt bara han kan göra till unga Chase Ellison som spelar Janes son som drar på sig oerhörda mängder ångest efter den stora tragedin, och får ett beteende som liknar det Michael hade som ung, vilket gör att den vuxna Michael engagerar sig lite extra.

Filmen ger tittaren väldigt mycket. Den har det långsamma och försiktiga berättandet som sådana här filmer brukar ha, och den har även de lager av misär som sådana här filmer också brukar ha. Egentligen är den här filmen ungefär som sådana här filmer brukar vara, men jag gillar den väldigt mycket. Fint ensembleskådespel och en bra story och precis rätt ton i berättandet.


EXTRAMATERIALET

Ingenting.


TRE SAKER

1. "Matrix"-bekanta Carrie-Anne Moss spelar Michaels separerade fru som ansluter till återföreningen i samband med en begravning. Återföreningen får det att hetta till lite extra mellan Michael och frun vilket leder till ett välbekant säng-mot-vägg-bankande som givetvis händer i ett ganska känsligt läge, vilket leder till en av filmens få komiska scener.

2. I filmen får man lära sig ett annorlunda sätt att fiska på, vilket inte känns helt djurvänligt.

3. Filmens originallängd när den visades på festivaler var 120 minuter, det vill säga ungefär en halvtimme än den är på den svenska DVD:n. Dessvärre verkar inte den längre versionen finnas tillgänglig och ej heller innehåller denna utgåva några bortklippta scener.


ANDERS JAKOBSON (2009-05-17)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
20 senaste recensionerna i kategorin drama
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Drama
Format: DVD
Region: 2
Antal skivor: 1
Utkomstår: 2009
Bolag: Nordisk film
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.40:1
Fler recensioner i med skådespelarna i filmen:
RECENSERAT DENNA DAG (19/4):
Alla recensioner från denna dag
NIO TIPS FRÅN FEBRUARI/MARS
12 SENASTE
DRAMAKOMEDIERNA