Beväpnad med bisvärmar och glaskulor

FILMEN

Superhjältefilm, actionkomedi eller en spoof? Ingetdera - kanadensiska "Defendor" klassas som ett drama även om den möjligen gränsar till en dramakomedi. Det "hårda" omslaget och den lite komiska looken på Defendor (Woody Harrelson) gör att det är lite svårt att få ihop det hela. Jag kan tänka mig att många kommer att välja den här filmen i videobutiken för att sedan bli smått besviken när det inte är en tokrolig actionkomedi om en klantig superhjälte.

Defendor heter egentligen Arthur Poppington och är inte helt vid sina fulla sinnens bruk. Som barn blev han lämnad av sin prostituerade mamma och fick sedan lära sig att hon dött av en drogöverdos. Som vuxen, och gravt påverkad av serietidningar, har han antagit personan Defendor för att rensa bort skäpet i samhället. Speciellt är han inriktad på knarkhandlare och i synnerhet letar han efter någon han kallar Industrikaptenen som är den han anser mördade hans mamma.

Saken är den att Arthur bara är en helt vanlig människa som inte har några superkrafter eller egentligen är speciellt bra på att vara en superhjälte. Han har i och för sig en stor fantasi där han på bästa Cajsa Warg-manér tagit vad han har och gjort det till vapen. Glaskulor, till exempel, eller bisvärmar.

Hans väg korsas med den prostituerade Kat (Kat Dennings) som menar att hon vet vem den beryktade Industrikaptenen är, vilket gör att Defendor hamnar mitt i en pågående polisbevakning där en mycket suspekt polis (Elias Koteas) kommer i hans väg.

Filmen berättas i många lager där vi bland annat har en ramhistoria där en psykolog (Sandra Oh) utreder Arthur efter att han åkt fast. Det klipps även in ljud från ett livesänt radioprogram där dj:n pratar om hur staden förfallit och där Defendors insatser tas upp och får stöd från allmänheten. Hjälten blir en hjälte till slut.

Som jag skrev i inledningen är det lite svårt att få grepp om filmen. Å ena sidan önskar jag att den hade varit lite mer tokrolig, men å andra sidan gillar jag den för vad den är - tragisk och inspirerande. Samtidigt önskar jag att den hade varit lite bättre. Det är något som saknas i helheten som jag inte riktigt kan sätta fingret på. Skådespelarinsatserna är bra, så det är inte det.

Jag vill kalla filmen för intressant i och med att den skildrar hur civilkurage triggas igång av en psykologisk störning.


EXTRAMATERIALET

Det är alltid lite märkligt att se bloopers i filmer som inte direkt kan kategoriseras som roliga, men sådana finns här, samt ett antal bortklippta scener.

Filmen gås sedan igenom i fem minidokumentärer med en sammanlagd speltid på nästan en timme, från idéerna till filmen till den slutliga redigeringen, med stopp i manuset, skådespelarna och regissören. En matig titt på filmen som fyller sin funktion: den ger ett mervärde.

För ytterligare fördjupning finns det ett kommentarspår.


TRE SAKER

1. Defendor/Arthurs bakgrundshistoria är inte helt olik Rorschachs i "Watchmen".

2. Skönt att se den tunga Clark Johnson i rollen som poliskapten, en skådespelare med en enorm pondus och en duktig regissör.

3. Filmen är skriven av Peter Stebbings, född 1971, en skådespelare med ett femtiotal roller på meritlistan. Filmen är även hans regidebut.


ANDERS JAKOBSON (2010-04-23)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Din mailadress:
Din kompis mailadress:
Spamskydd:
7x5 =

20 senaste recensionerna i kategorin drama
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Drama
Format: DVD
Region: 2
Antal skivor: 1
Utkomstår: 2010
Bolag: Sony
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.35:1
Extramaterial:
Kommentarspår, Borttagna scener, Misslyckade tagningar, Minidokumentärer
Fler recensioner i med skådespelarna i filmen:
Köp filmen hos:
Delning:
NIO TIPS FRÅN JUNI
12 SENASTE
KRIGSFILMERNA