Kanske årets bästa svenska tv

FILMEN

För några år sedan gjorde Josephine Bornebusch dokumentärserien "Bornebusch i tv-fabriken" där hon reste runt och pratade med representanter från den internationella tv-världen. Det framgick tydligt att Josephine älskade tv och tv-serier, vilket inte är så väldigt svårt att förstå eftersom att det är i den världen hon rört sig i serier som "Rederiet", "Playa del Sol", "Välkommen hem", "Welcome to Sweden" och givetvis "Solsidan".

Därför är det heller inte svårt att förstå att hon nu, 20 år efter "Rederiet", producerat sin egen tv-serie. Josephine står för idé, manus och regi och spelar dessutom en av huvudrollerna. Det är med andra ord verkligen hennes serie. Det är också fullt logiskt att hon plockat inspiration från de kvalitetsserier hon själv konsumerar och därmed landat i en serie som känns väldigt annorlunda för att vara svensk. Vi är snarare i någon sorts amerikansk halvindievärld där filmskapare som Jason Reitman, Diablo Cody och Noah Baumbach känns som närmare referenser än Josephines svenska serier.

Detta är förstås långt ifrån något negativt utan snarare extremt positivt, speciellt för mig som gillar den här typen av dramakomedi där skratt och tårar varvas och karaktärerna känns väldigt levande, trots att några faktiskt är döda.

Vi följer en familj om tre personer som på olika vis kämpar med kärleken. Inledningsvis är de fyra. Kersti (Ia Langhammer) råkade för två år sedan ut för en bilolycka som tog hennes ben, humör och livsglädje. Hennes man Sten (Johan Ulveson) har kämpat på under dessa nya förutsättningar och offrat mycket på köpet. Till deras 40-åriga bröllopsdag tänker han överraska henne dyrt med en romantisk lyxresa till Kanarieöarna. Men lagom till att barnen lämnat familjemiddagen och han ska plocka fram överraskningen somnar Kersti in och han har förlorat sin levnadskamrat.

Barnen är Clara (Josephine Bornebusch), överläkare på en fertilitetsklinik som ser vänner och patienter möta kärleken och skörda dess frukter medan hon själv är en ensam och singel, och Aron (Gustav Lindh), student med ett passionerat förhållande med dj:n Elsa (Dilan Gwyn) vars gemensamma framtidsplaner ständigt är i rullning. Kerstis död drabbar Aron hårdast medan Clara pragmatiskt ser det som en boja som släppt runt pappa Stens ben och han kan få börja leva igen. Därför uppmuntrar hon pappan att åka iväg på den där lyxresan själv. Han har ju redan snålat in på avbokningsskyddet så varför inte åka?

Väl där hamnar Sten mellan sorgen och ensamheten och nya känslor som väcks till liv när han lär känna den varma och vänliga Anita (Görel Crona), men hur snabbt kan man egentligen gå vidare? Parallellt träffar Clara modellen Peter (Sverrir Gudnason) på ett oväntat och dråpligt vis som sätter igång ett virrvarr av känslor inom henne. Förtjänar hon kärleken? Och Aron lutar sig allt mer mot bästa kompisen Jenny (Sofia Karemyr) när relationen med Elsa börjar falla isär.

Jag återkommer till att "Älska mig" inte känns som någon annan svensk serie. Jag gillar verkligen den där halvindiekänslan, från musikvalet (mycket deppig singer/songwriter) till valet att inleda varje avsnitt med en rak bild framifrån (Wes Anderson-vinkeln!). Allting känns alltså väldigt osvenskt, men kombinerat med betydligt mer svenska inslag och framför allt en naturlig och avslappnad dialog blir "Älska mig" en väldigt bra tv-serie.

Skådespeleriet finns det verkligen inget att klaga på. Från de minsta birollerna till huvudrollerna är det finfin leverans och karaktärerna får utrymme att växa och utvecklas under seriens gång. Jag gillar framför allt att se Gustav Lindh i ett sådant här sammanhang. Tidigare tycker jag att hans karaktärer ofta är av det mer osympatiska slaget, men för mig är detta hans stora genombrott.

En väldigt bra tv-serie och helt klart en av 2019 års stora höjdpunkter.


EXTRAMATERIALET

Inget.


TRE SAKER

1. Säsongen rymmer sex avsnitt och en andra säsong med lika många avsnitt till kommer hösten 2020 enligt planen just nu.

2. Eva Fritjofson gör en fantastiskt realistisk och obehaglig roll som Ulla, en vän till Kersti och Sten, som lägger sig i något fruktansvärt och säger plumpa saker i all välmening. Otroligt bra på alla sätt.

3. I två mindre roller hittar vi Henrik Schyffert och Shebly Niavarani där den sistnämnda spelar en usel Tinder-dejt Clara har i början av serien, men som ska visa sig ha en liten poäng trots allt.


ANDERS JAKOBSON (2019-11-12)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Din mailadress:
Din kompis mailadress:
Spamskydd:
7x5 =

20 senaste recensionerna i kategorin dramakomedi
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Dramakomedi, TV-serie
Format: Streamat
Utkomstår: 2019
Bolag: Viaplay
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 2.35:1
Köp filmen hos:
Delning:
RECENSERAT DENNA DAG (6/12):
Alla recensioner från denna dag
NIO TIPS FRÅN NOVEMBER
12 SENASTE
MUSIKUTGÅVORNA