Självmedveten och metaorienterad fyra

FILMEN

"The Matrix" var en avgörande film för mig. Den kom i perfekt läge i livet för att jag skulle tilltalas av den filosofiska sci-fi/actionkombinationen. Den kändes modern, fräsch och futuristisk. Den kom sommaren 1999 i en tid då en av tidens stora snackisar var Y2K. Vad skulle hända den där nyårsnatten när 99 blev 00? Skulle alla system och maskiner göra uppror eller upphöra att fungera? Med facit i handen blev Y2K inte den enorma förändring som förutspåtts. Det hände inte speciellt mycket. Men hur som helst låg filmen rätt tiden på något sätt. Jag såg den på en förhandsvisning där några snubbar spelade dataspel på bioduken som förunderhållning och det serverades gratis Jolt-cola i salongen. Perfekt. Och filmen var också perfekt. Den landade helt rätt och påverkade mig till 100 procent.

Sen kom det två uppföljare som jag också såg på bio. Det jag minns speciellt är att en av dem hade den högsta volymen jag någonsin upplevt i en biosalong. Det var bara att stoppa i öronpropparna och försöka njuta genom kriget. Uppföljarna fick ganska mycket skit när det begav sig men jag tyckte att de fungerade i sitt sammanhang och jag har heller inte haft några större problem med dem när jag sett om trilogin, vilket jag har gjort ett par gånger. Däremot är det ju inte speciellt lätt att redogöra för vad som faktiskt händer i "The Matrix"-sagan och det blir heller inte speciellt mycket enklare när denna fjärde film kommer och, som Lana Wachowski själv uttrycker det, "blir en fyrkant runt de tidigare fyrkanterna" - det vill säga den baseras på att "The Matrix"-trilogin är ett existerande dataspel inom filmens värld. Jodå.

Keanu Reeves är åter igen Thomas "Neo" Andersson, nu en åldrad spelprogrammerare som är hjärnan bakom den otroligt framgångsrika speltrilogin The Matrix. Neo har problem att hålla isär fantasi och verklighet och medicineras av sin terapeut (Neil Patrick Harris). Han har även satt ihop ett modalprogram, vilket är sekvensen där Trinity hittar Neo, som går om och om igen. Detta upptäcks av Bugs (Jessica Henwick) som känner igen händelsen och den gamla koden. För henne är Neo en legend och en myt, men nu vet hon att han finns. I modalprogrammet finns även en ny version av Agent Smith, men som i själva verket är Morpheus (Yahya Abdul-Mateen II), som stöter ihop med Bugs och därmed bryter sig fri. Tillsammans hittar de Neo och ger honom det klassiska erbjudandet om det blåa eller det röda pillret för att få honom att välja om han vill vara kvar i The Matrix eller inte.

Som synes är det ganska mycket som repriseras här och det är förstås med flit. Hela filmen är väldigt självmedveten, självironisk och metaorienterad och det blir nästan lite konstigt när allt de vi tidigare sett ska vara ett dataspel. Men som vi lärde oss i originaltrilogin är The Matrix ett system som återskapas gång på gång med nya förutsättningar, och här är nästa varv.

Neo väljer förstås att bli uppväckt och han noterar att kroppen efter Trinity (Carrie-Anne Moss) låg i en annan av maskinernas poddar och i The Matrix har Neo gång på gång träffat en kvinna som heter Tiffany som inte har något minne av att hon varit Trinity tidigare, men Neo vet och måste gör allt han kan för att fria henne. Men den riktiga världen har andra planer och i The Matrix finns farliga rester från förr. Agent Smith (Jonathan Groff) har återuppstått och är minst lika farlig som sist och dessutom finns det någon som drar i trådarna, någon som ligger bakom allting och som har en definitiv plan för hur allting ska rulla på.

När jag hörde talas om att "The Matrix"-serien skulle få en fjärde film hade jag inte riktigt någon klar bild över hur jag trodde att filmen skulle bli. Jag trodde definitivt inte att den skulle bli så här självmedveten och nästan ironiskt meta. På ett sätt fungerar det ju fint, men det är fortfarande lite märkligt. Det är så mycket av Lana Wachowskis och hennes medförfattares egna tankar och värderingar som lyser igenom. Till exempel omvandlas allt tjat som Lana fått genom åren om en fjärde film till motsvarande tjat när dataspelstrilogin i filmen ska få en fjärde del. Sedan stöter Neo på den gamla karaktären The Merovingian (Lambert Wilson) som nu blivit ett hemlöst program. Sist var The Merovingian en elegant lirare och nu är han en arg luffare som kritiserar folks smartphoneblippande och tjänster som Facebook, Netflix och Wikipedia... Lite väl genomskinligt.

Så, "The Matrix" återkomst är inte enbart positiv. Men det mesta är bättre gjort nu, om man ser till det rent visuella. Jag känner mig ändå ganska nöjd med det som bjuds, men kanske hade det varit ännu bättre med en story som inte förminskat originaltrilogin?


EXTRAMATERIALET

Det första extramaterialsinslaget är ett sorts kollage där skådespelarna i den nya filmen försöker berätta vad originaltrilogin handlade om. Inte helt enkelt.

Sen landar vi i en halvtimmeslång titt på den nya filmen som är riktigt bra och givande. Här avhandlas olika teman till den nya storyn och hur återkomsten skiljer sig från de gamla filmerna i allt från attityder till färger och ljussättning.

Vidare finns det ett lass med kortare featuretter som ömsom är nostalgiska till det som varit och positiva till det som gjorts nu. Det är lite trevligt men också lite upprepande även om de individuella temana skiftar.

Slutligen finns det en samling med featuretter som är kronologiska från filmens första scen till den sista med stopp i olika nyckelscener. Denna samling är nästan 50 minuter lång och sammanlagt är vi inte långt ifrån två timmar extramaterial. Mycket att titta på.


TRE SAKER

1. En del kritik som den nya filmen fått är att vissa karaktärer fått nya skådespelare, i synnerhet Morpheus och Agent Smith. Det är vad det är och jag tycker ändå att det har sin logiska förklaring. Sen kan jag absolut inte bortse från att jag tycker att det är oerhört läckert att se Jonathan Groff som den nya Agent Smith. Han är inte alls känd för att göra action så det blev riktigt lyckat.

2. Ganska många skådespelare i framför allt de större birollerna är plockade från Wachowskis "Sense8.

3. Filmen har en helt otroligt onödig och löjlig bonusscen efter eftertexterna. Varför?


ANDERS JAKOBSON (2022-04-04)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Din mailadress:
Din kompis mailadress:
Spamskydd:
7x5 =

20 senaste recensionerna i kategorin action
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Action
Format: Blu-ray
Region: B
Antal skivor: 1
Utkomstår: 2022
Bolag: SF
Ljud: Dolby Atmos
Bild: 1080p High Definition 2.39:1
Extramaterial:
No One Can Be Told What The Matrix Is, Resurrecting The Matrix, Neo x Trinity: Return to the Matrix, Allies + Adversaries: The Matrix Remixed, Matrix 4 Life, I Still Know Kung Fu, The Matrix Reactions
Köp filmen hos:
Delning:
RECENSERAT DENNA DAG (2/10):
Alla recensioner från denna dag
NIO TIPS FRÅN AUGUSTI
12 SENASTE
BARN- & FAMILJEFILMERNA