Ett toppenäventyr för en annan målgrupp
FILMENVikingabyn Berk har ett annorlunda problem. Det är en jättefin by på en underbart vacker plats, men man blir ständigt attackerade av drakar. Hövdingasonen Hicke drömmer om att bli en stor drakdödare, men är bara klumpig och i vägen. I stället jobbar han i smedjan, där han försöker uppfinna vapen att använda mot drakarna. Helst av allt vill han döda den mystiska Nattfasan som ingen har sett. Tuffa Astrid och de andra skrattar bara åt hans drömmar.
När drakarna som vanligt en dag attackerar byn, lyckas Hicke se något på himlen och skjuter med sitt hembyggda vapen... och träffar. Ingen tror honom förstås när han berättar att han skjutit ner en Nattfasa, men när han följer spåren i skogen så hittar han den skadade draken. När Hicke möter den så ändrar han sig och vill inte längre döda drakar. I stället försöker han långsamt vinna drakens förtroende, hjälpa honom och kanske bli hans vän? Snart inser han att drakarna kanske inte alls är elaka och mordiska, utan styrs av någonting som ingen hade förväntat sig...
Nyinspelningen av "Draktränaren" kommer femton år efter den första filmen, som sedan fick två uppföljare, två tv-serier och en julspecial. Jag har inte sett dem, men då kan jag å andra sidan bedöma den här versionen på sina egna meriter. Intressant nog är det samma regissör här som gjorde de tidigare filmerna.
Det är bra, men det blir liksom inte bättre än "bra". Det är fantasifullt, välgjort och storyn fungerar. Skådisarna är bra och effekterna är toppen, men det är också helt befriat från överraskningar och speltiden på över två timmar är lite för lång. Jag är väl inte den direkta målgruppen, och en yngre publik lär definitivt vara mindre krävande än jag. Mig gjorde den inte något större intryck på, men för familjer med barn i tioårsåldern så är det säkert ett toppenäventyr att se tillsammans.
När drakarna som vanligt en dag attackerar byn, lyckas Hicke se något på himlen och skjuter med sitt hembyggda vapen... och träffar. Ingen tror honom förstås när han berättar att han skjutit ner en Nattfasa, men när han följer spåren i skogen så hittar han den skadade draken. När Hicke möter den så ändrar han sig och vill inte längre döda drakar. I stället försöker han långsamt vinna drakens förtroende, hjälpa honom och kanske bli hans vän? Snart inser han att drakarna kanske inte alls är elaka och mordiska, utan styrs av någonting som ingen hade förväntat sig...
Nyinspelningen av "Draktränaren" kommer femton år efter den första filmen, som sedan fick två uppföljare, två tv-serier och en julspecial. Jag har inte sett dem, men då kan jag å andra sidan bedöma den här versionen på sina egna meriter. Intressant nog är det samma regissör här som gjorde de tidigare filmerna.
Det är bra, men det blir liksom inte bättre än "bra". Det är fantasifullt, välgjort och storyn fungerar. Skådisarna är bra och effekterna är toppen, men det är också helt befriat från överraskningar och speltiden på över två timmar är lite för lång. Jag är väl inte den direkta målgruppen, och en yngre publik lär definitivt vara mindre krävande än jag. Mig gjorde den inte något större intryck på, men för familjer med barn i tioårsåldern så är det säkert ett toppenäventyr att se tillsammans.
EXTRAMATERIALET
Först av allt, "Love and legacy" (45 minuter) som gör mig lite orolig. Det är konstant ryggdunkande och självgratulerande, men efter ungefär 20 minuter kommer man mer på produktionen och det blir intressant. Vi får se tre bortklippta scener, där jag ändå tycker att man borde behållit en. Hicke smyger in i byn med draken, men springer på Astrid och måste låtsas som ingenting. Lite kul och spännande ändå. Visst finns det en hel del datorgenererade aspekter av det vi ser, men i "Building Berk" (8 min) så får vi se de enorma och otroligt detaljerade scenerna man byggt upp för filmen. Mycket mer än jag trodde är faktiskt inspelat "på plats".
I "Dreaming up the dragons" (8 min) får vi en genomgång av de olika drakarna och hur man designat dem, och vi får se de fysiska dockor och manicker som använts vid filmningen. "Forbidden friendship" (7 min) visar scenen där Hicke möter draken Tandlös, fast helt utan effekter. Kul att se en skådespelare knalla runt med ett stort dockhuvud och agera drake. Ett liknande upplägg finns i "Test drive" där en scen visas i olika stadier från filmat material till färdiga specialeffekter. Dåligt är en "gag reel" som mest består av folk som skrattar, men i sammanhanget kan vi ignorera det. Tillsammans med ett kommentarsspår med regissören, så är det ett riktigt bra paket för ett fan av filmen.
I "Dreaming up the dragons" (8 min) får vi en genomgång av de olika drakarna och hur man designat dem, och vi får se de fysiska dockor och manicker som använts vid filmningen. "Forbidden friendship" (7 min) visar scenen där Hicke möter draken Tandlös, fast helt utan effekter. Kul att se en skådespelare knalla runt med ett stort dockhuvud och agera drake. Ett liknande upplägg finns i "Test drive" där en scen visas i olika stadier från filmat material till färdiga specialeffekter. Dåligt är en "gag reel" som mest består av folk som skrattar, men i sammanhanget kan vi ignorera det. Tillsammans med ett kommentarsspår med regissören, så är det ett riktigt bra paket för ett fan av filmen.
TRE SAKER
1. Det är intressant hur olika de nordiska länderna satt åldersgränsen. I Sverige är det 7 år, i Norge är det 9, i Danmark 11 och i Finland 12. Själv kan jag tycka att det blir lite för mycket för barn under 7 ibland.
2. Jag såg filmen på engelska, men provlyssnade lite på den svenska dubbningen. Lite tråkigt att alla talar rikssvenska, men å andra sidan talar folk alla möjliga dialekter i originalversionen så det fanns inte nån direkt röd tråd där. Gerard Butler är skotte, Mason Thames är från Texas, Nico Parker är från London och ingen verkar ha haft en tanke på att de rimligen bör tala likadant allihop...
3. Blu-rayen ger oss IMAX-versionen, som växlar mellan olika widescreenformat i olika scener.
2. Jag såg filmen på engelska, men provlyssnade lite på den svenska dubbningen. Lite tråkigt att alla talar rikssvenska, men å andra sidan talar folk alla möjliga dialekter i originalversionen så det fanns inte nån direkt röd tråd där. Gerard Butler är skotte, Mason Thames är från Texas, Nico Parker är från London och ingen verkar ha haft en tanke på att de rimligen bör tala likadant allihop...
3. Blu-rayen ger oss IMAX-versionen, som växlar mellan olika widescreenformat i olika scener.
HENRIK ANDERSSON (2025-10-06)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
