Tiden går men Tron tuffar på
FILMENDet har gått 15 år sedan "Tron: Legacy". Det är ett lite jobbigt faktum för mig då jag inte trodde det hade gått så pass lång tid. Det innebär också att franchisen "Tron" varit en del av mitt liv precis lika länge. Jag hör nämligen inte till de som såg originalfilmen på 80-talet utan såg den först när den kom på blu-ray samtidigt som den moderna uppföljaren. Jag ser mig själv som ett halvfan. Konceptet har någonting, samtidigt som det är lite lätt fjantigt. Eller jättefjantigt, om man så vill.
Precis som till "Tron: Legacy" har ungefär samma tid som i verkligheten passerat till denna film, vilket innebär att det är helt andra aktörer vi har att göra med. Två konstanter finns dock - teknikföretagen ENCOM och Dillinger Systems. Båda jobbar för fullt med ett teknologiskt genombrott där det handlar om att flytta över digitala skapelser till den verkliga världen - med helt skilda motiv till detta. Det går men kruxet är att skapelserna sammanfaller efter 29 minuter.
I ena ringhörnan har vi Julian Dillinger (Evan Peters) som entusiastiskt och övertygande visar upp hur han för över sitt säkerhetsprogram Ares (Jared Leto) till verkligheten inför sugna investerare - givetvis för att avsluta presentationen innan 29 minuter har gått. I den andra ringhörnan finns ENCOM:s vd Eve Kim (Greta Lee) som tagit sig till Kevin Flynns (Jeff Bridges) utvecklingsstation i Alaska där hon hoppas hitta det som hennes numera döda syster letade efter - en beständighetskod som spränger 29-minutersgränsen. Och hon hittar den.
Parallellt börjar Ares i Dilligers version av "The Grid" (nätet) bete sig annorlunda. Ett annat program, Athena (Jodie Turner-Smith) börjar ana oro. Efter att Juilian använt Ares för att utföra en cyberattack mot ENCOM lyckas de hitta information som pekar på att Eve hittat koden och lokaliserar henne för att helt enkelt ta med henne till Dillingers nät. Ares, allt mer självmedveten, ställer sig på tvären och hjälper i stället Eve att fly och hitta en väg tillbaka till verkligheten, även om det sätter honom själv i fara. Inte minst för att Athena utan problem tar över hans roll och absolut tänker genomföra sitt direktiv till vilket pris som helst. Klockan tickar när den digitala världen materialiseras och blir ett allvarligt hot mot verkligheten.
Det lilla problemet för "Tron: Ares" är att det görs rätt mycket action med någon sorts futuristisk touch vilket gör att den kämpar lite i motvind i jämförelse med sina föregångare som inte riktigt hade samma konkurrens. Trots det har ju "Tron"-franchisen unika inslag som ändå gör filmen speciell. Vi får vistas i flera olika miljöer - ett par olika digitala och den verkliga världen - och det finns ett driv i filmen, mycket på grund av 29-minutersgränsen, som gör filmen ganska snabbtittad. För mig är det en fullt godkänd actionfilm.
Det framgår i extramaterialet att det här med ljuscyklar är otroligt viktigt för serien, men själv går jag inte riktigt igång på det lika mycket, men designen är snygg och det är klart att det blir lite extra rafflande när ljuscyklarna far runt i vår värld.
En liten krok för en uppföljare läggs upp i en bonusscen. Så var det även i förra filmen, dock enbart på den amerikanska blu-ray:en där Cillian Murphy dök upp som Edward Dillinger Jr, som jag antar är pappa till Julian. Han är inte med alls. En större gåta är dock varför filmen slarvade bort den talangfulla Cameron Monaghan i vad som känns som bara en scen. Det kan jag verkligen inte förstå!
Precis som till "Tron: Legacy" har ungefär samma tid som i verkligheten passerat till denna film, vilket innebär att det är helt andra aktörer vi har att göra med. Två konstanter finns dock - teknikföretagen ENCOM och Dillinger Systems. Båda jobbar för fullt med ett teknologiskt genombrott där det handlar om att flytta över digitala skapelser till den verkliga världen - med helt skilda motiv till detta. Det går men kruxet är att skapelserna sammanfaller efter 29 minuter.
I ena ringhörnan har vi Julian Dillinger (Evan Peters) som entusiastiskt och övertygande visar upp hur han för över sitt säkerhetsprogram Ares (Jared Leto) till verkligheten inför sugna investerare - givetvis för att avsluta presentationen innan 29 minuter har gått. I den andra ringhörnan finns ENCOM:s vd Eve Kim (Greta Lee) som tagit sig till Kevin Flynns (Jeff Bridges) utvecklingsstation i Alaska där hon hoppas hitta det som hennes numera döda syster letade efter - en beständighetskod som spränger 29-minutersgränsen. Och hon hittar den.
Parallellt börjar Ares i Dilligers version av "The Grid" (nätet) bete sig annorlunda. Ett annat program, Athena (Jodie Turner-Smith) börjar ana oro. Efter att Juilian använt Ares för att utföra en cyberattack mot ENCOM lyckas de hitta information som pekar på att Eve hittat koden och lokaliserar henne för att helt enkelt ta med henne till Dillingers nät. Ares, allt mer självmedveten, ställer sig på tvären och hjälper i stället Eve att fly och hitta en väg tillbaka till verkligheten, även om det sätter honom själv i fara. Inte minst för att Athena utan problem tar över hans roll och absolut tänker genomföra sitt direktiv till vilket pris som helst. Klockan tickar när den digitala världen materialiseras och blir ett allvarligt hot mot verkligheten.
Det lilla problemet för "Tron: Ares" är att det görs rätt mycket action med någon sorts futuristisk touch vilket gör att den kämpar lite i motvind i jämförelse med sina föregångare som inte riktigt hade samma konkurrens. Trots det har ju "Tron"-franchisen unika inslag som ändå gör filmen speciell. Vi får vistas i flera olika miljöer - ett par olika digitala och den verkliga världen - och det finns ett driv i filmen, mycket på grund av 29-minutersgränsen, som gör filmen ganska snabbtittad. För mig är det en fullt godkänd actionfilm.
Det framgår i extramaterialet att det här med ljuscyklar är otroligt viktigt för serien, men själv går jag inte riktigt igång på det lika mycket, men designen är snygg och det är klart att det blir lite extra rafflande när ljuscyklarna far runt i vår värld.
En liten krok för en uppföljare läggs upp i en bonusscen. Så var det även i förra filmen, dock enbart på den amerikanska blu-ray:en där Cillian Murphy dök upp som Edward Dillinger Jr, som jag antar är pappa till Julian. Han är inte med alls. En större gåta är dock varför filmen slarvade bort den talangfulla Cameron Monaghan i vad som känns som bara en scen. Det kan jag verkligen inte förstå!
EXTRAMATERIALET
Det är fyra featuretter med bakommaterial som irriterande nog innehåller väldigt mycket överlappande material. Undantaget är möjligen den sista där sex av skådespelarna sitter parvis och diskuterar upplevelser från inspelningen. Roligast här är att se Jared Leto fanboystirra på Jeff Bridges!
Men de övriga tre inslagen har som sagt en hel del klipp och citat som går igen. Det kan förklaras av att det första inslaget är lite mer heltäckande och de övriga är mer fokuserade på specifika detaljer, men det blir faktiskt lite tjatigt att titta på dem trots att de tillsammans bara är knappt 25 minuter.
Som inslag nummer fem får vi en genomgång av några påskägg och referenser till de tidigare filmerna och annat. Rätt underhållande faktiskt. Lustigt nog finns ett av de bästa påskäggen bland de tre bortklippta scenerna som ligger separat. Det är en sekvens där Eve och Ares stjäl en företagsbil av vanmodell och i lastutrymmet sitter Steven Lisberger, regissör till och skapare av "Tron". Lite märkligt att klippa bort honom ur filmen men jag antar att han på något vis var med på det.
Men de övriga tre inslagen har som sagt en hel del klipp och citat som går igen. Det kan förklaras av att det första inslaget är lite mer heltäckande och de övriga är mer fokuserade på specifika detaljer, men det blir faktiskt lite tjatigt att titta på dem trots att de tillsammans bara är knappt 25 minuter.
Som inslag nummer fem får vi en genomgång av några påskägg och referenser till de tidigare filmerna och annat. Rätt underhållande faktiskt. Lustigt nog finns ett av de bästa påskäggen bland de tre bortklippta scenerna som ligger separat. Det är en sekvens där Eve och Ares stjäl en företagsbil av vanmodell och i lastutrymmet sitter Steven Lisberger, regissör till och skapare av "Tron". Lite märkligt att klippa bort honom ur filmen men jag antar att han på något vis var med på det.
TRE SAKER
1. Filmens regissör Joachim Rønning som gjort en rätt fin Hollywood-karriär med bland annat "Pirates of the Caribbean: Salazar’s Revenge" och "Maleficent: Mistress of Evil" i bagaget. Men för mig smäller den norska pärlan "Max Manus" från tiden innan Hollywood högre.
2. I förra filmen stod Daft Punk för musiken i ett soundtrack som levde väldigt länge i min saliga iPod. Den här gång är det Nine Inch Nails som gjort musiken. Vi får se om deras soundtrack får samma rotation hos mig.
3. Åter igen är det lite bökigt att acceptera att filmen fortfarande heter något med "Tron" eftersom det är namnet på ett program som enbart är med i första filmen. Det hade varit fiffigare om "Tron" hade varit namnet på "The Grid". Nu betyder det ju inget längre.
2. I förra filmen stod Daft Punk för musiken i ett soundtrack som levde väldigt länge i min saliga iPod. Den här gång är det Nine Inch Nails som gjort musiken. Vi får se om deras soundtrack får samma rotation hos mig.
3. Åter igen är det lite bökigt att acceptera att filmen fortfarande heter något med "Tron" eftersom det är namnet på ett program som enbart är med i första filmen. Det hade varit fiffigare om "Tron" hade varit namnet på "The Grid". Nu betyder det ju inget längre.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
