Mörk passion i fri tolkning av klassiker
FILMENJag utgår från att det finns en klick av människor som håller Emily Brontës "Wuthering Heights" som ett heligt mästerverk som man inte får behandla hur som helst. Jag har själv ingen relation alls till verket men när jag läser på efter att ha sett den senaste filmatiseringen av många så inser jag att Emerald Fennell tagit vissa friheter med materialet. Hon säger i extramaterialet att hon försökt fånga känslan av en tonårstjej som läser boken för första gången, med utgångspunkt i sig själv. Hon kallar sin film en syster till romanen, vilket är ett fiffigt sätt att svära sig fri från en traditionell adaption. Resultatet blir en annorlunda kostymfilm med gott om passion men även en del lätt skruvade inslag.
Emerald Fennells förra film var "Saltburn" och nog finns det spår av den speciella tonen även i "Wuthering Heights". En lite obehaglig ton kan jag tycka. Det tar fart redan i öppningsscenen där en folkmassa kollektivt kåtar upp sig under en hängning. Så kan man också börja en film.
Det är även här vi först träffar Cathy som ung flicka. Hon bor tillsammans med sin far i gården Wuthering Heights på hedarna i Yorkshire. Pappan (Martin Clunes) är suput och spelare som inte har många slantar över. Ändå öppnar han sitt hem för en hemlös pojke i ungefär samma ålder som Cathy. Husets anställda undrar hur de ska kunna mätta en mun till men Cathy blir överlycklig och ger pojken namnet Heathcliff. De blir som ler och långhalm men aldrig jämlika. Heathcliff hamnar hierarkiskt under Cathy, speciellt efter han tagit skulden för något de gjort tillsammans, vilket ledde till den första pryglingen av många.
När de växt upp finns det en oundviklig sexuell spänning mellan Cathy (Margot Robbie) och Heathcliff (Jacob Elordi) som aldrig hinner blomma ut. För att rädda familjen undan ruinens skapta brant intresserar sig Cathy för den nyinflyttade och rika grannen Edgar Lindon (Shazad Latif) som bor tillsammans med sin yngre syster Isabella (Alison Oliver). När Cathy accepterar ett frieri lämnar Heathcliff Wuthering Heights i raseri och med krossat hjärta, och utan att veta hela sanningen då Cathys hjärta bultar egentligen för honom. Han återvänder efter ett antal år, nu som en rik och framgångsrik man och allting ställs på ända.
Jag är inte helt kompis med filmen. I allmänhet har jag lite svårt för kostymfilmer även om "Wuthering Heights" sticker ut i mängden. Det är inte en dålig film men jag känner inte att jag riktigt hör till den huvudsakliga publiken.
Samtidigt kan jag inte låta bli att ändå gå i gång lite på Emerald Fennells känsla och tydliga profil som filmskapare. Hon har ett eget id som man säger och det blöder över i det visuella uttrycket där väldigt mycket är genomtänkt och därmed snyggt. På sätt och vis är jag lite sugen på att ge filmen en andra chans och försöka se den med lite andra ögon.
Emerald Fennells förra film var "Saltburn" och nog finns det spår av den speciella tonen även i "Wuthering Heights". En lite obehaglig ton kan jag tycka. Det tar fart redan i öppningsscenen där en folkmassa kollektivt kåtar upp sig under en hängning. Så kan man också börja en film.
Det är även här vi först träffar Cathy som ung flicka. Hon bor tillsammans med sin far i gården Wuthering Heights på hedarna i Yorkshire. Pappan (Martin Clunes) är suput och spelare som inte har många slantar över. Ändå öppnar han sitt hem för en hemlös pojke i ungefär samma ålder som Cathy. Husets anställda undrar hur de ska kunna mätta en mun till men Cathy blir överlycklig och ger pojken namnet Heathcliff. De blir som ler och långhalm men aldrig jämlika. Heathcliff hamnar hierarkiskt under Cathy, speciellt efter han tagit skulden för något de gjort tillsammans, vilket ledde till den första pryglingen av många.
När de växt upp finns det en oundviklig sexuell spänning mellan Cathy (Margot Robbie) och Heathcliff (Jacob Elordi) som aldrig hinner blomma ut. För att rädda familjen undan ruinens skapta brant intresserar sig Cathy för den nyinflyttade och rika grannen Edgar Lindon (Shazad Latif) som bor tillsammans med sin yngre syster Isabella (Alison Oliver). När Cathy accepterar ett frieri lämnar Heathcliff Wuthering Heights i raseri och med krossat hjärta, och utan att veta hela sanningen då Cathys hjärta bultar egentligen för honom. Han återvänder efter ett antal år, nu som en rik och framgångsrik man och allting ställs på ända.
Jag är inte helt kompis med filmen. I allmänhet har jag lite svårt för kostymfilmer även om "Wuthering Heights" sticker ut i mängden. Det är inte en dålig film men jag känner inte att jag riktigt hör till den huvudsakliga publiken.
Samtidigt kan jag inte låta bli att ändå gå i gång lite på Emerald Fennells känsla och tydliga profil som filmskapare. Hon har ett eget id som man säger och det blöder över i det visuella uttrycket där väldigt mycket är genomtänkt och därmed snyggt. På sätt och vis är jag lite sugen på att ge filmen en andra chans och försöka se den med lite andra ögon.
EXTRAMATERIALET
Den som verkligen vill fördjupa sig kan slå på ett kommentarspår med Emerald Fennell som jag utgår ifrån är givande att lyssna på. Utöver det finns det tre featuretter som känns lite som de presenteras i fel ordning.
Den första handlar om kostymerna, den andra om berättelsen, boken och filmen och den sista om designen. Men oavsett om de kanske hade varit mer logiska att se i en annan ordning så är det bra bakomfilmer som ger mervärde.
Den första handlar om kostymerna, den andra om berättelsen, boken och filmen och den sista om designen. Men oavsett om de kanske hade varit mer logiska att se i en annan ordning så är det bra bakomfilmer som ger mervärde.
TRE SAKER
1. Ett av de märkligaste designinslagen är Cathys sovrum som målats i samma nyans som hennes hud, och faktiskt ÄR hennes hud med inslag av fräknar, blodkärl och skiftningar. Det är i själva verket Margot Robbies hud som avbildats i extrem förstoring.
2. Sekvensen där filmens titel skrivs ut är stop-motion-animation där Margot Robbies och Jacob Elordis hår har använts.
3. Som synes av omslaget står titeln inom citattecken, vilket är gjort för att ytterligare signalera att det inte är en trogen adaption av romanen.
2. Sekvensen där filmens titel skrivs ut är stop-motion-animation där Margot Robbies och Jacob Elordis hår har använts.
3. Som synes av omslaget står titeln inom citattecken, vilket är gjort för att ytterligare signalera att det inte är en trogen adaption av romanen.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
