Hans-Åke Liljas blogg

Alex Bergdahl och Carl Linnaeus släpper nu sin tredje bok om KISS och har man läst de två tidigare böckerna (och nu denna den tredje) så finns det ett tydligt mönster och det är att Alex och Carl blir mer och mer detaljerade. Det är lite som en tratt där de började i den vidaste delen med första boken för att i den andra glida ner en bit i tratten. Här i den senaste boken har man glidit ner i den smala delen av tratten och nu är man riktigt detaljerad. Den tredje boken har fått titeln ”Den sista dynastin: Historien om Dynasty & Unmasked” och som den antyder är det de två skivorna ”Dynasty” och ”Unmasked” som bokens fokus ligger på. Det och lite om trummisarna Peter Criss och Eric Carr.

Skivorna granskas in i minsta detalj. Hur de spelades in, vem skrev vad och låtarna synas ordentligt. Efter att ha läst boken känns det som om jag vet allt som finns att veta om dessa skivor även om vissa delar är lite för detaljerad för min smak och jag glömmer bort det nästan lika fort som jag läst det. Men det man fascineras över är hur dessa två herrar grottat ner sig i dessa skivor. De har pratat med folk som ingen pratat med tidigare och kan därför berätta allt som är värt att veta om skivorna och som i alla fall inte jag visste tidigare.

Det som jag tycker är mer intressant är skivorna i sig är faktiskt de detaljer vi får om vad som skedde i gruppen under denna period. Originaltrummisen Peter Criss får sparken från gruppen och man tar in den okände Paul Caravello, ger honom namnet Eric Carr och sminkar honom som en räv. Spelet bakom kulisserna och vem som var med när under inspelningen av skivorna är mer intressant än skivorna själva om ni frågar mig. Blir det en fjärde bok hoppas jag man fortsätter på det spåret och kanske grottar ner sig i KISS alla gitarrister. Det hände ju en hel del i gruppen när det gäller just gitarristerna mellan 1982 och 1984 då man hade inte mindre än fyra gitarrister.

Det enda som jag saknar är bilder. Visst det finns en del bilder men jag vill ha mer, massor av bilder på personer, omslag, ställen, ja allt som nämns. Jag vet att det förmodligen är svårt att få fram men det skulle ha varit perfekt för att illustrera allt det som Alex och Carl berättar om.

Till sist, tack Alex och Carl för en sjukt nördig (jag menar nördig som en bra sak här) bok med mer detaljer än jag trodde jag skulle behöva. Sätt nu igång med bok nummer fyra och skriv gärna om KISS gitarrister denna gång…