Välgjort men kort skilsmässodrama
The Squid and the Whale
Genre: DramaFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Scanbox, 2006
Ljud: Dolby Digital 5.1, DTS
Bild: Anamorfisk widescreen 1.85:1
Familjen Berkman är en intelligent och kulturellt bevandrad familj. Pappa Bernard är publicerad författare och litteraturproffessor, och mamma Joan är på väg att få en egen författarkarriär samtidigt som Bernards är i stiltje.
Sönerna Walt och Frank växer upp vägledda av sina föräldrars intelligens, speciellt äldste sonen Walt som suger i allt hans pappa säger som en tvättsvamp.
Men det är ingen perfekt familj. Slitningar gör att Bernard och Joan ser sig tvungna att separera och inleda en delad vårdnad av barnen. En fin tanke, men den fungerar inte i praktiken och det hela ebbar ut i en kamp om barnens kärlek, samtidigt som barnen slits ner av sina egna problem.
"The Squid and the Whale" är ett mycket välskrivet och välgjort drama med ett strålande skådespel från hela rollbesättningen. Jeff Daniels, i ett snyggt skägg, briljerar som den frustrerade pappan som bara vill väl, men är för intelligent för att ha emotionella egenskaper, och Laura Linneys frigjorda mamma åsidosätter sin egen skuld för att hålla hårt på det nya upplägget.
Även sönerna spelade av Jesse Eisenberg och Owen Kline faller samman på olika sätt i detta nya liv.
Regissören/manusförfattaren Noah Baumbach ingår i liten grupp nya filmskapare tillsammans med bland annat Wes Anderson (som producerade filmen, och som Noah gjorde "The life aquatic with Steve Zissou" tillsammans med) som skriver om dysfunktionella familjer och förhållanden som går i kras, alltid ur en okonventionell synvinkel.
Det enda felet på filmen är att den är oväntat kort, blott 75 minuter lång. En film som känns så stark kunde gärna ha fortsatt i minst en halvtimme till.
Sönerna Walt och Frank växer upp vägledda av sina föräldrars intelligens, speciellt äldste sonen Walt som suger i allt hans pappa säger som en tvättsvamp.
Men det är ingen perfekt familj. Slitningar gör att Bernard och Joan ser sig tvungna att separera och inleda en delad vårdnad av barnen. En fin tanke, men den fungerar inte i praktiken och det hela ebbar ut i en kamp om barnens kärlek, samtidigt som barnen slits ner av sina egna problem.
"The Squid and the Whale" är ett mycket välskrivet och välgjort drama med ett strålande skådespel från hela rollbesättningen. Jeff Daniels, i ett snyggt skägg, briljerar som den frustrerade pappan som bara vill väl, men är för intelligent för att ha emotionella egenskaper, och Laura Linneys frigjorda mamma åsidosätter sin egen skuld för att hålla hårt på det nya upplägget.
Även sönerna spelade av Jesse Eisenberg och Owen Kline faller samman på olika sätt i detta nya liv.
Regissören/manusförfattaren Noah Baumbach ingår i liten grupp nya filmskapare tillsammans med bland annat Wes Anderson (som producerade filmen, och som Noah gjorde "The life aquatic with Steve Zissou" tillsammans med) som skriver om dysfunktionella familjer och förhållanden som går i kras, alltid ur en okonventionell synvinkel.
Det enda felet på filmen är att den är oväntat kort, blott 75 minuter lång. En film som känns så stark kunde gärna ha fortsatt i minst en halvtimme till.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet på "The Squid and the Whale" är annorlunda. Kanske inte i sak, men i innehåll. Först ut är en kort bakomfilm som skiljer sig en del från andra liknande filmer då den visar mycket av regissörens arbete, även om det givetvis är kommentarer från skådespelarna också. Det är kul att få en lite mer matnyttig inblick i hur Noah jobbar med sina skådespelare.
Vidare ett ganska långt samtal mellan Noah och filmkritikern/författaren Phillip Lopate där de verkligen dissekerar filmens teman och tankar in i minsta detalj. Det här är också annorlunda mot andra filmers extramaterial, men det är klart att "The Squid and the Whale" är en film där det känns lite mer motiverarat med en sådan grundlig genomgång jämfört med till exempel "American pie".
Slutligen en trailer och några trailers till andra filmer. Det finns också ett kommentatorspår med Noah som jag sparar till en annan gång.
Vidare ett ganska långt samtal mellan Noah och filmkritikern/författaren Phillip Lopate där de verkligen dissekerar filmens teman och tankar in i minsta detalj. Det här är också annorlunda mot andra filmers extramaterial, men det är klart att "The Squid and the Whale" är en film där det känns lite mer motiverarat med en sådan grundlig genomgång jämfört med till exempel "American pie".
Slutligen en trailer och några trailers till andra filmer. Det finns också ett kommentatorspår med Noah som jag sparar till en annan gång.
TRE SAKER
1. Filmen ska utspela sig 1986 och lyckas med enkla medel ta oss 20 år tillbaka i tiden.
2. Pink Floyd-låten "Hey you" används snyggt i filmen. Dels vinner sonen Walt en talangtävling där han påstår att låten är hans egen, och dels får vi höra den i original där den passar perfekt in i filmen. Och då tror jag att låten egentligen ersatte en annan låt som de inte fick rättigheterna till.
3. Jag vill än en gång belysa Jeff Daniels insats och dessutom berömma hans mycket fina skägg.
2. Pink Floyd-låten "Hey you" används snyggt i filmen. Dels vinner sonen Walt en talangtävling där han påstår att låten är hans egen, och dels får vi höra den i original där den passar perfekt in i filmen. Och då tror jag att låten egentligen ersatte en annan låt som de inte fick rättigheterna till.
3. Jag vill än en gång belysa Jeff Daniels insats och dessutom berömma hans mycket fina skägg.
ANDERS JAKOBSON (2006-12-27)