Näst sista filmen, snälla...
Saw V
Genre: SkräckFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Scanbox, 2009
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
Skräckserien "Saw" har med sina nu fem filmer (en ny kommer ju som bekant varje år lagom till Halloween) blivit en av de största succéerna genom tiderna inom genren. Filmerna har sedan starten bjudit på våldsam skräck kombinerat med luriga plottwistar och på något sätt har man lyckats hitta nya sätt att komma vidare i den här mörka sagan om den djävulska rättskiparen Jigsaw, som själv menar att han aldrig dödat någon, även om han stoppat in dem i livsfarliga fällor som i nästan samtliga fall inneburit deras död. "Rehabilitering", menar Jigsaw och går vidare med sitt spel.
Trots fyra tidigare filmer så har historien mest stått och stampat på samma tidpunkt då många av filmerna utspelat sig samtidigt, fast ur olika synvinklar. Del fem tar några få myrsteg framåt, men filmens poäng verkar vara att fylla i lite luckor från de tidigare filmerna samt bygga upp något inför framtiden, för – visst – del 6 är på gång.
I slutet på förra filmen fick tittaren reda på att polisen Hoffman samarbetat med Jigsaw och nu ska föra traditionen vidare. Grunden till detta samarbete utvecklas i ett antal flashbacks, så att Jigsaw fortfarande ska få vara kvar i serien. Rent historiskt dog han redan i den tredje filmen, men har lyckats hålla sig kvar i storyn i alla fall. Nu har Hoffman en FBI-agent efter sig som verkar vara honom på spåren.
Samtidigt får vi, likt i den andra filmen, följa en samling människor som hamnat i Jigsaw/Hoffmans våld och får ta sig igenom ett antal perverterade "Fångarna på fortet"-celler för att eventuellt klara sig. Hur allt hänger ihop förklaras som vanligt i slutet av filmen.
"Saw V" är i mitt tycke den klart sämsta delen i serien och känns som en fantasilös transportsträcka i en serie som kanske borde börja tänka på refrängen och göra en riktigt bra avslutande del som spiken i kistan. En mystisk låda är en ledtråd inför framtiden, men just den här filmen står mest och stampar på samma ställe och ger oss svar på frågor vi inte ens visste att vi ville ställa.
En klar pluspoäng är dock att hela "Saw"-serien känns väldigt sammanhållen och de flashbacks vi får se känns uttänkta, nästan som om de var inspelade för flera år sedan. Det gör att serien framstår som en enda lång film, men efter fem delar börjar man tappa sugen. Även om del fem, likt de tidigare fyra filmerna, inte egentligen är någon upprepning så känns det lite tomt och substanslöst.
Jag vet inte om det planerats något stopp på serien – det är väl pengarna som styr det, men som tittare tycker jag det är dags att sätta punkt nu.
Trots fyra tidigare filmer så har historien mest stått och stampat på samma tidpunkt då många av filmerna utspelat sig samtidigt, fast ur olika synvinklar. Del fem tar några få myrsteg framåt, men filmens poäng verkar vara att fylla i lite luckor från de tidigare filmerna samt bygga upp något inför framtiden, för – visst – del 6 är på gång.
I slutet på förra filmen fick tittaren reda på att polisen Hoffman samarbetat med Jigsaw och nu ska föra traditionen vidare. Grunden till detta samarbete utvecklas i ett antal flashbacks, så att Jigsaw fortfarande ska få vara kvar i serien. Rent historiskt dog han redan i den tredje filmen, men har lyckats hålla sig kvar i storyn i alla fall. Nu har Hoffman en FBI-agent efter sig som verkar vara honom på spåren.
Samtidigt får vi, likt i den andra filmen, följa en samling människor som hamnat i Jigsaw/Hoffmans våld och får ta sig igenom ett antal perverterade "Fångarna på fortet"-celler för att eventuellt klara sig. Hur allt hänger ihop förklaras som vanligt i slutet av filmen.
"Saw V" är i mitt tycke den klart sämsta delen i serien och känns som en fantasilös transportsträcka i en serie som kanske borde börja tänka på refrängen och göra en riktigt bra avslutande del som spiken i kistan. En mystisk låda är en ledtråd inför framtiden, men just den här filmen står mest och stampar på samma ställe och ger oss svar på frågor vi inte ens visste att vi ville ställa.
En klar pluspoäng är dock att hela "Saw"-serien känns väldigt sammanhållen och de flashbacks vi får se känns uttänkta, nästan som om de var inspelade för flera år sedan. Det gör att serien framstår som en enda lång film, men efter fem delar börjar man tappa sugen. Även om del fem, likt de tidigare fyra filmerna, inte egentligen är någon upprepning så känns det lite tomt och substanslöst.
Jag vet inte om det planerats något stopp på serien – det är väl pengarna som styr det, men som tittare tycker jag det är dags att sätta punkt nu.
EXTRAMATERIALET
Bland extramaterial finns två kommentarspår att lyssna på, vilket jag inte gjort. Dessutom finns det - i vanlig ordning, vågar jag numera säga - genomgångar av de olika fällorna som är med i filmen.
Det är som vanligt med stor upphetsning filmmakarna pratar om dessa, men det finns även några smårara försäkringar om att allt är säkert och så.
Dessutom får vi se en special om hur en av scenerna klipptes för att bli så bra som möjligt.
Det är som vanligt med stor upphetsning filmmakarna pratar om dessa, men det finns även några smårara försäkringar om att allt är säkert och så.
Dessutom får vi se en special om hur en av scenerna klipptes för att bli så bra som möjligt.
TRE SAKER
1. Taglinen till del 6 är "Game over", så då kan man ju hoppas att det verkligen blir den sista delen, även om det inte finns några försäkringar om det än.
2. Den där mystiska lådan som jag nämnde i förbifarten känns oerhört spännande. En välplanterad ledtråd i denna film.
3. Den här utgåvan, med genomskinligt plastöverdag och inget riktigt omslag, är "uncut" och har riktigt grisiga scener, men tjusningen i dessa har lagt sig en smula och bakom det finns polisscener som aldrig känts speciellt geniuna.
2. Den där mystiska lådan som jag nämnde i förbifarten känns oerhört spännande. En välplanterad ledtråd i denna film.
3. Den här utgåvan, med genomskinligt plastöverdag och inget riktigt omslag, är "uncut" och har riktigt grisiga scener, men tjusningen i dessa har lagt sig en smula och bakom det finns polisscener som aldrig känts speciellt geniuna.
ANDERS JAKOBSON (2009-02-10)