Terroristskelettet roligast i julshowen
Jeff Dunham's Very Special Christmas Special
Genre: UnderhållningFormat: DVD, region 0, 2 skivor
Bolag: Playground, 2008
Ljud: Dolby digital 5.1 + 2.0
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
Det här var en positiv överraskning, att Jeff Dunhams julspecial letade sig ut i Sverige så tätt efter att den släpptes i USA.
Upplägget på DVD:n skiljer sig dock inte märkbart från den förra DVD:n jag recenserade med denna skickliga buktalare - han kör lite inledande skämt innan han tar fram sina dockor en efter en och kör på som vanligt. Innehållet är dock helt nytt, och som titeln avslöjar julanpassat.
Blott en docka skiljer sig från den förra DVD:n. Disneyliknande Melvin har utgått och bonnläppen Bubba Jr har tillkommit. Han har både eldat upp tomten och levt gott på en ren han sköt sedan förra julen.
I övrigt är det välbekanta karaktärer. Surgubben Walter och viktigpettermuppen Peanut (inklusive hans torra kompis José, jalapeñon på en pinne) är tillbaka och kör samma typ av skämt som tidigare.
Absolut roligast är dock Achmed den döda terroristen, här utpyntad med en rejäl tomteluva för att vara incognito. Jeff Dunham har verkligen lyckats med designen av Achmed för jag kan inte fatta hur det skäggiga benranglet kan vara så uttrycksfullt. Det blir lite extra spontan humor när Jeff plötsligt lyckas slita loss en av Achmeds armar, men skickligt nog tappar han aldrig fokus och improviserar vidare som om det ingick i showen.
I det stora hela lite varierande kvalitet på showen. Det är egentligen bara Achmed som jag tycker är riktigt rolig, de övriga karaktärerna/dockorna är faktiskt lite tjatiga. Men man kan återigen inte tvivla på Jeff Dunhams oerhörda skicklighet inom sitt yrke.
Upplägget på DVD:n skiljer sig dock inte märkbart från den förra DVD:n jag recenserade med denna skickliga buktalare - han kör lite inledande skämt innan han tar fram sina dockor en efter en och kör på som vanligt. Innehållet är dock helt nytt, och som titeln avslöjar julanpassat.
Blott en docka skiljer sig från den förra DVD:n. Disneyliknande Melvin har utgått och bonnläppen Bubba Jr har tillkommit. Han har både eldat upp tomten och levt gott på en ren han sköt sedan förra julen.
I övrigt är det välbekanta karaktärer. Surgubben Walter och viktigpettermuppen Peanut (inklusive hans torra kompis José, jalapeñon på en pinne) är tillbaka och kör samma typ av skämt som tidigare.
Absolut roligast är dock Achmed den döda terroristen, här utpyntad med en rejäl tomteluva för att vara incognito. Jeff Dunham har verkligen lyckats med designen av Achmed för jag kan inte fatta hur det skäggiga benranglet kan vara så uttrycksfullt. Det blir lite extra spontan humor när Jeff plötsligt lyckas slita loss en av Achmeds armar, men skickligt nog tappar han aldrig fokus och improviserar vidare som om det ingick i showen.
I det stora hela lite varierande kvalitet på showen. Det är egentligen bara Achmed som jag tycker är riktigt rolig, de övriga karaktärerna/dockorna är faktiskt lite tjatiga. Men man kan återigen inte tvivla på Jeff Dunhams oerhörda skicklighet inom sitt yrke.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet på DVD:n är mest av utfyllnadskaraktär. Precis som på den förra DVD:n finns det en frågestund med Walter, här iklädd tomtedräkt, och det finns även ett litet inslag där Jeff Dunham ger trevliga jultips till tittarna som karaktärerna sedan förvränger till något betydligt mer otrevligt.
Resten av DVD:n består av minimalistiska tittar bakom kulisserna från inspelningen av en inledande sketch, fotograferingen till omslaget och från själva showen.
På en separat ljud-CD finns dock hela 12 jullåtar som karaktärerna sjunger. Lite överkurs kan man tycka.
Resten av DVD:n består av minimalistiska tittar bakom kulisserna från inspelningen av en inledande sketch, fotograferingen till omslaget och från själva showen.
På en separat ljud-CD finns dock hela 12 jullåtar som karaktärerna sjunger. Lite överkurs kan man tycka.
TRE SAKER
1. Vid den här showen har Jeff Dunham sällskap på scenen av en gitarrist som då och då kommer upp och kompar när karaktärerna ska sjunga. Gitarristen har även ytterligare en funktion som bollplank och hackkyckling i vissa skämt. Detta är dock så inkört att Dunham vävt in lite improvisation för att få honom att skratta. Plötsligt står både Dunham och gitarristen och kämpar till sitt yttersta för att inte börja gapflabba, vilket är underhållande att se.
2. Under de inledande skämten, där Dunham pratar om sin 16-åriga dotter som tankade bilen för första gången, förvrängs hans röst då och då och låter som Bill Cosby. Jag vet inte om detta är med flit eller om det bara blir så, men det känns som om Dunham skulle kunna göra en riktigt bra Cosby-imitation.
3. Showen visades på amerikansk tv (Comedy Central) den 16/11 i år och släpptes på DVD två dagar senare. Och nu finns den här. Mycket raskt marscherat.
2. Under de inledande skämten, där Dunham pratar om sin 16-åriga dotter som tankade bilen för första gången, förvrängs hans röst då och då och låter som Bill Cosby. Jag vet inte om detta är med flit eller om det bara blir så, men det känns som om Dunham skulle kunna göra en riktigt bra Cosby-imitation.
3. Showen visades på amerikansk tv (Comedy Central) den 16/11 i år och släpptes på DVD två dagar senare. Och nu finns den här. Mycket raskt marscherat.
ANDERS JAKOBSON (2008-12-24)