Mediokert, Carrey!
Yes Man
Genre: KomediFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Warner Bros., 2009
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk Widescreen 2.40:1
Jim Carrey spelar här Carl Allen, en man som för tre år sedan lämnades av sin fru och sedan dess isolerat sig och tackat nej till i stort sett allt som dykt upp. Hans vänner tröttnar mer och mer på att han aldrig svarar i telefonen, aldrig hänger med ut, alltid försöker undvika dem. När han så missar sin bästa väns förlovningsfest är måttet rågat. De ger upp och Carl inser att han måste göra något.
Lösningen blir att nappa på ett erbjudande han fått några dagar tidigare av en annan vän. Han går på en "YES!"-föreläsning. Där uppmärksammas han av föreläsaren, den karismatiske Terrence Bundley, som övertygar Carl att säga "Ja!" till allt han ställs inför. Han övertygar Carl att han ingått ett förbund med sig själv om att säga "Ja!" till allt och att han kommer att råka illa ut om han ljuger för sig själv.
Sagt och gjort, redan utanför mötet ber en hemlös man Carl om skjuts till den park där han bor. Carl säger "Ja!" och lånar också ut sin mobiltelefon varpå luffaren gör slut på allt batteri. Naturligtvis får Carl sen soppatorsk på vägen därifrån och tvingas gå till närmsta mack för att hämta bensin. Man kan lugnt säga att Carl inte gillar sin premiär av att säga "Ja!" till allt. Men, när det ser som mörkast ut dyker Allison upp och erbjuder honom skjuts tillbaka till bilen. Tycke uppstår och allt ser genast ljusare ut.
Såhär fortsätter sen filmen. Carl hamnar i den ena konstiga situationen efter den andra och tvingas nu säga "Ja!" till allt och det är även i det filmens svaghet ligger. Att han säger "Ja!" till saker som bungyjump, att ordna möhippor och så vidare känns helt i linje med vart filmen borde gå men när han inte kan säga nej till att ta undan skräpet efter att han och hans vän ätit blir det för mycket. Carl går så helt in för att säga "Ja!" till allt att det till slut blir löjligt.
Filmens andra svaghet är att den emellanåt blir lite för seriös. Carl och Allisons förhållande går naturligtvis inte smärtfritt och då blir det som sagt lite för seriöst. Jag hade väntat mig skratt rakt igenom filmen… men så blir det tyvärr inte.
Jim Carrey är Jim Carrey så där finns det inte mycket att säga. Han är som han är i de flesta av sina filmer, gillar man honom gör man det också här. Som Allison ser vi Zooey Deschanel och även hon gör riktigt bra ifrån sig. Roligast är dock Rhys Darby som Carls "Harry Potter"-tokige chef Norman. Han är så töntig att man inte vet om man ska skratta eller tycka synd om honom.
Med andra ord är alltså "Yes Man" en rätt typisk Jim Carrey-film som dock tyvärr är lite för seriös. Det i kombination med att den är liiite för lång gör att det inte riktigt når ända upp till det man förväntar sig av Carrey. Lite mediokert med andra ord.
Lösningen blir att nappa på ett erbjudande han fått några dagar tidigare av en annan vän. Han går på en "YES!"-föreläsning. Där uppmärksammas han av föreläsaren, den karismatiske Terrence Bundley, som övertygar Carl att säga "Ja!" till allt han ställs inför. Han övertygar Carl att han ingått ett förbund med sig själv om att säga "Ja!" till allt och att han kommer att råka illa ut om han ljuger för sig själv.
Sagt och gjort, redan utanför mötet ber en hemlös man Carl om skjuts till den park där han bor. Carl säger "Ja!" och lånar också ut sin mobiltelefon varpå luffaren gör slut på allt batteri. Naturligtvis får Carl sen soppatorsk på vägen därifrån och tvingas gå till närmsta mack för att hämta bensin. Man kan lugnt säga att Carl inte gillar sin premiär av att säga "Ja!" till allt. Men, när det ser som mörkast ut dyker Allison upp och erbjuder honom skjuts tillbaka till bilen. Tycke uppstår och allt ser genast ljusare ut.
Såhär fortsätter sen filmen. Carl hamnar i den ena konstiga situationen efter den andra och tvingas nu säga "Ja!" till allt och det är även i det filmens svaghet ligger. Att han säger "Ja!" till saker som bungyjump, att ordna möhippor och så vidare känns helt i linje med vart filmen borde gå men när han inte kan säga nej till att ta undan skräpet efter att han och hans vän ätit blir det för mycket. Carl går så helt in för att säga "Ja!" till allt att det till slut blir löjligt.
Filmens andra svaghet är att den emellanåt blir lite för seriös. Carl och Allisons förhållande går naturligtvis inte smärtfritt och då blir det som sagt lite för seriöst. Jag hade väntat mig skratt rakt igenom filmen… men så blir det tyvärr inte.
Jim Carrey är Jim Carrey så där finns det inte mycket att säga. Han är som han är i de flesta av sina filmer, gillar man honom gör man det också här. Som Allison ser vi Zooey Deschanel och även hon gör riktigt bra ifrån sig. Roligast är dock Rhys Darby som Carls "Harry Potter"-tokige chef Norman. Han är så töntig att man inte vet om man ska skratta eller tycka synd om honom.
Med andra ord är alltså "Yes Man" en rätt typisk Jim Carrey-film som dock tyvärr är lite för seriös. Det i kombination med att den är liiite för lång gör att det inte riktigt når ända upp till det man förväntar sig av Carrey. Lite mediokert med andra ord.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet består dels av två bakom kulisserna-filmer. Den ena som ska handla om själva inspelningen handlar mest om att Jim Carrey ska få visa upp sig. Och det gör han. Han skämtar som vi är vana att se honom göra men personligen hade jag föredragit att se lite mer om själva inspelningen. Den andra handlar om stunttricksen i filmen och hur de spelades in. Här blir det mer bakom kulisserna och riktigt intressant.
Förutom detta får vi se en fejkdokumentär om bandet Munchausen by proxy, bandet som Allison i filmen spelar i. Vi får även se alla låtar från filmen samt ett Gag Reel (diverse misstag och felsägningar) som känns lite sådär. Tyvärr inte alls så roligt som man kunnat tro…
Förutom detta får vi se en fejkdokumentär om bandet Munchausen by proxy, bandet som Allison i filmen spelar i. Vi får även se alla låtar från filmen samt ett Gag Reel (diverse misstag och felsägningar) som känns lite sådär. Tyvärr inte alls så roligt som man kunnat tro…
TRE SAKER
1. En scen när Carl inte kan säga nej till granntanten är lite för mycket. Inte alls så rolig som den förmodligen var i manuset.
2. Tro det eller ej men filmen är baserad på en biografisk bok av författaren, producenten och journalisten Danny Wallance. Under sex månader svarade han "Ja!" på alla frågor och förslag och dokumenterade sedan resultatet.
3. När Carl är i videoaffären kan man dels se Jim Carrey filmen "The Number 23" i bakgrunden och andra gången han är där hyr han "Cable Guy" som också är en Carrey-film.
2. Tro det eller ej men filmen är baserad på en biografisk bok av författaren, producenten och journalisten Danny Wallance. Under sex månader svarade han "Ja!" på alla frågor och förslag och dokumenterade sedan resultatet.
3. När Carl är i videoaffären kan man dels se Jim Carrey filmen "The Number 23" i bakgrunden och andra gången han är där hyr han "Cable Guy" som också är en Carrey-film.
HANS-ÅKE LILJA (2009-05-07)