Hårdrockarna anfaller
Nomads
Genre: SkräckFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Njutafilms, 2009
Ljud: Dolby digital 2.0
Bild: Widescreen 1.85:1
Det här är regissören John McTiernans debutfilm från 1986 som han de efterföljande två åren följde upp med klassiker som "Rovdjuret" och "Die Hard". "Nomads" är dock den enda film han även skrivit manus till, och det kanske har sin förklaringar.
Det är väl egentligen inget större fel på "Nomads" men den är hopplöst 80-tal så det skriker om det. Eller ylar snarare, hälften av alla scener förpestas nämligen med typisk "filmmusik-hårdrock" med burkiga och ylande gitarrer som spelar solo hela tiden. Musiken har sin charm, men i den här filmen blir den snabbt ett irritationsmoment.
Annars är upptakten till filmen spännande. En blodig man tas in på sjukhus. Man misstänker att han är drogpåverkad för han är aggressiv och speedad och rabblar franska i ett rasande tempo. Läkaren Flax (!) (Lesley-Anne Down) lyckas lugna ned honom, men när hon minst anar det attackerar han henne och viskar något i hennes öra innan han avlider.
Det visar sig att mannen (Pierce Brosnan) är en fransk atropolog som precis flyttat till Los Angeles med sin fru för att bli lärare. Fransmannen är expert på nomader som han dokumenterat både i varma och kalla klimat. Nu drabbas plötsligt doktor Flax av oflax (förlåt, jag var bara tvungen...) då hon på något mystiskt sätt fått fransmannens minnen och resten av storyn fortlöper genom hans minnen tills deras historier korsas.
Som nyinflyttad noterar han ett gäng hårdrockare i nitar och läder som terroriserar hans gata. Han ger sig iväg med kameran i högsta hugg och smygfotograferar dem tills han blir påkommen (bland annat i en ganska mystisk dansscen). Men när han framkallar filmrullen finns inga personer på bilderna. Med sin expertis som grund drar han slutsatsen att hårdrocksgänget är kringdrivande nomader, men de är samtidigt något annat, något farligt och frågan är nu om doktor Flax ska lyckas med det fransmannen misslyckades med, nämligen att undkomma dem...
Stundtals är "Nomads" en rätt okej psykologisk thriller där man inte är helt på det klara om fransmannen inbillar sig eller inte, men den är stöpt i en ganska förlegad och numera fånig form. Gäng i häftiga kläder är en relik från andra 80-talsfilmer och i kombination med den eviga och fullständigt värdelösa hårdrocken som spelas i filmen blir det långt ifrån otäckt.
Men annars är filmen godkänd med stabilt skådespel från de båda huvudrollsinnehavarana. Lyckligtvis gjorde John McTiernan betydligt bättre ifrån sig i sina uppföljande filmer som nog får räknas som två av 80-talets bästa actionfilmer.
Det är väl egentligen inget större fel på "Nomads" men den är hopplöst 80-tal så det skriker om det. Eller ylar snarare, hälften av alla scener förpestas nämligen med typisk "filmmusik-hårdrock" med burkiga och ylande gitarrer som spelar solo hela tiden. Musiken har sin charm, men i den här filmen blir den snabbt ett irritationsmoment.
Annars är upptakten till filmen spännande. En blodig man tas in på sjukhus. Man misstänker att han är drogpåverkad för han är aggressiv och speedad och rabblar franska i ett rasande tempo. Läkaren Flax (!) (Lesley-Anne Down) lyckas lugna ned honom, men när hon minst anar det attackerar han henne och viskar något i hennes öra innan han avlider.
Det visar sig att mannen (Pierce Brosnan) är en fransk atropolog som precis flyttat till Los Angeles med sin fru för att bli lärare. Fransmannen är expert på nomader som han dokumenterat både i varma och kalla klimat. Nu drabbas plötsligt doktor Flax av oflax (förlåt, jag var bara tvungen...) då hon på något mystiskt sätt fått fransmannens minnen och resten av storyn fortlöper genom hans minnen tills deras historier korsas.
Som nyinflyttad noterar han ett gäng hårdrockare i nitar och läder som terroriserar hans gata. Han ger sig iväg med kameran i högsta hugg och smygfotograferar dem tills han blir påkommen (bland annat i en ganska mystisk dansscen). Men när han framkallar filmrullen finns inga personer på bilderna. Med sin expertis som grund drar han slutsatsen att hårdrocksgänget är kringdrivande nomader, men de är samtidigt något annat, något farligt och frågan är nu om doktor Flax ska lyckas med det fransmannen misslyckades med, nämligen att undkomma dem...
Stundtals är "Nomads" en rätt okej psykologisk thriller där man inte är helt på det klara om fransmannen inbillar sig eller inte, men den är stöpt i en ganska förlegad och numera fånig form. Gäng i häftiga kläder är en relik från andra 80-talsfilmer och i kombination med den eviga och fullständigt värdelösa hårdrocken som spelas i filmen blir det långt ifrån otäckt.
Men annars är filmen godkänd med stabilt skådespel från de båda huvudrollsinnehavarana. Lyckligtvis gjorde John McTiernan betydligt bättre ifrån sig i sina uppföljande filmer som nog får räknas som två av 80-talets bästa actionfilmer.
EXTRAMATERIALET
Ingenting.
TRE SAKER
1. Musiken är gjord av Bill Conti, känd från bland annat "Rocky"- och "Karate Kid"-filmerna. Här har han samarbetat med galningen Ted Nugent som antagligen står för gitarrgnisslet.
2. En annan figur ur musikhistoriern - Adam Ant - spelar ledaren i nomadgänget.
3. Det är lite svårt att tro att den här filmen gav John McTiernan förtroendet att göra "Rovdjuret" och "Die Hard". Det finns för övrigt en scen i "Nomads" som på sätt och vis påminner om Alan Rickmans öde i "Die Hard", med betydligt sämre bluescreenjobb dock.
2. En annan figur ur musikhistoriern - Adam Ant - spelar ledaren i nomadgänget.
3. Det är lite svårt att tro att den här filmen gav John McTiernan förtroendet att göra "Rovdjuret" och "Die Hard". Det finns för övrigt en scen i "Nomads" som på sätt och vis påminner om Alan Rickmans öde i "Die Hard", med betydligt sämre bluescreenjobb dock.
ANDERS JAKOBSON (2009-03-11)