Snusk varvat med hjärna och värjor
Virgin Territory
Genre: KomediFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Nordisk film, 2009
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.85:1
Å ena sidan är "Virgin Territory" en sexfixerad tramskomedi uppenbart ämnad för kåta tonåringar. Å andra sidan finns det en del sofistikerade humorpartier med betydligt mer hjärna än man kan tro. Å tredje sidan är filmen en rar, om än komplett oorginell kärlekshistoria. Å fjärde sidan är filmen ett klassiskt matinéäventyr med värjefajtande i riktigt tjusiga miljöer.
Med andra ord: en riktigt splittrad film som stundtals får mig att sucka djupt men ändå lämnar mig med någon sorts tillfredsställelse när den är över.
Grundhistorien är att den fagra Pampinea (Mischa Barton) har tre män efter sig som alla vill äkta henne: Den bestämda och enligt filmen inte så välutrustade Gerbino (Tim Roth), den ryska greven Dzerzhinsky (Matthew Rhys) som Pampineas far lovade bort henne till, och den smått kriminella Lorenzo (Hayden Christensen). Dzerzhinsky kommer in i handlingen först lite senare, men Gerbino vill ha Lorenzos huvud på ett spett så den unga rånaren tvingas fly fältet och hamnar i ett kloster där han spelar dövstum trädgårdsmästare. Nunnorna i det här klostret har en tendens att utnyttja sina dövstumma trädgårdsmästare för köttsliga behov så Lorenzo är klart nöjd.
Utan att han vet om det tar även Pampinea sin tillflykt till klostret och ger en med ögonbindel försedd Lorenzo en kyss som ska förändra allt. Men faktum kvarstår: Pampinea ska gifta sig, men med vem?
Utöver detta finns det en rad sidohistorier med andra karaktärer som mest känns som utfyllnad. Samtliga har mer eller mindre sexuella tongångar och det förvånar mig att mannen bakom manus och regi - britten David Leland - är född 1947 och närmast har hyllningskonserten "Concert for George" bakom sig som regissör. Jag får inte ihop det.
Men trots det överlag tramsiga upplägget så finns det något i den här filmen som ändå är bra. Den är välgjord och skådespelarinsatserna är inte alls tokiga. Kanske är det något uns av den brittiska humorn som ändå skjuter in lite hjärna i snusksoppan. Jag tror det.
Med andra ord: en riktigt splittrad film som stundtals får mig att sucka djupt men ändå lämnar mig med någon sorts tillfredsställelse när den är över.
Grundhistorien är att den fagra Pampinea (Mischa Barton) har tre män efter sig som alla vill äkta henne: Den bestämda och enligt filmen inte så välutrustade Gerbino (Tim Roth), den ryska greven Dzerzhinsky (Matthew Rhys) som Pampineas far lovade bort henne till, och den smått kriminella Lorenzo (Hayden Christensen). Dzerzhinsky kommer in i handlingen först lite senare, men Gerbino vill ha Lorenzos huvud på ett spett så den unga rånaren tvingas fly fältet och hamnar i ett kloster där han spelar dövstum trädgårdsmästare. Nunnorna i det här klostret har en tendens att utnyttja sina dövstumma trädgårdsmästare för köttsliga behov så Lorenzo är klart nöjd.
Utan att han vet om det tar även Pampinea sin tillflykt till klostret och ger en med ögonbindel försedd Lorenzo en kyss som ska förändra allt. Men faktum kvarstår: Pampinea ska gifta sig, men med vem?
Utöver detta finns det en rad sidohistorier med andra karaktärer som mest känns som utfyllnad. Samtliga har mer eller mindre sexuella tongångar och det förvånar mig att mannen bakom manus och regi - britten David Leland - är född 1947 och närmast har hyllningskonserten "Concert for George" bakom sig som regissör. Jag får inte ihop det.
Men trots det överlag tramsiga upplägget så finns det något i den här filmen som ändå är bra. Den är välgjord och skådespelarinsatserna är inte alls tokiga. Kanske är det något uns av den brittiska humorn som ändå skjuter in lite hjärna i snusksoppan. Jag tror det.
EXTRAMATERIALET
Ingenting.
TRE SAKER
1. Filmen berättas av Tindaro (Craig Parkinson), en man som i början av filmen målar änglarumpor i taket på kyrkan och sen förklär sig som präst. Parkinson har en naturlig komisk tajming och jag skulle gärna se mer av honom.
2. En av de roligaste scenerna är när Parkinsons karaktär ombes förhala bröllopet och gör ett riktigt bra jobb med att göra just det. En annan rolig scen är ett gästspel av "Little Britains" David Walliams tidigt i filmen.
3. Om du har en vulkansiskt brinnande längtan efter att se animerade penisar med änglavingar så ska du se den här filmen...
2. En av de roligaste scenerna är när Parkinsons karaktär ombes förhala bröllopet och gör ett riktigt bra jobb med att göra just det. En annan rolig scen är ett gästspel av "Little Britains" David Walliams tidigt i filmen.
3. Om du har en vulkansiskt brinnande längtan efter att se animerade penisar med änglavingar så ska du se den här filmen...
ANDERS JAKOBSON (2009-03-16)