Iskall och skräckinjagande hämnare
Dead Man's Shoes
Genre: DramaFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Pan Vision, 2007
Ljud: Dolby digital stereo
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
Hämnd och uppgörelse med det förflutna är ett vanligt återkommande tema i filmer. Här på DVDKritik.se har vi recenserat en mängd sådana filmer. Engelska "Dead Man's Shoes" är ytterligare en på temat.
När Richard återvänder efter militärtjänstgöring har ett gäng lokala småbusar trakasserat hans cp-skadade lillebror Anthony, och Richard vill hämnas. Hämnden går från hot till handling och Richard sätter skräck i busgänget och tar till hårdaste tänkbara artilleri för att slutföra hämnden.
Taget ur sitt sammanhang låter kanske "Dead Man’s Shoes" som en typisk våldsfilm, och våldet är visserligen påtagligt och ibland snudd på överdrivet, men det finns en twist i det hela som gör att filmen mer känns som ett tragiskt drama än den psykologiska thriller den egentligen är.
Miljön är den engelska landsbygden. I ett idylliskt landskap, bland gröna kullar med slottsruiner ligger en håla som dryper av engelsk misär. Grått och värdelöst, skitigt och kargt. Att Sonny och hans underhuggare lever på att langa knark till ungdomar är en självklarhet. De utnyttjar Anthony, leker och driver med honom för att han inte vet bättre. Riktigt hur långt deras trakasserier gått avslöjas inte förrän långt in i filmen.
Paddy Considine är fullkomligt stenhård i rollen som Richard. När de övriga karaktärerna i de flesta fall har något humoristiskt karaktärsdrag finns det inget sådant i Richard. Iskall, hårdkokt, fokuserad och skräckinjagande – en fantastisk rollprestation. Allt som filmen rullar på utkristalliserar sig mer om hans förhållande till sin bror, något som ligger till grund för hans handlingar.
Trots allt det våldsamma finns det en gripande historia där inne. Kanske kunde den ha poängterats ytterligare. Under den första halvtimmen sugs man in i storyn med en stor nyfikenhet om vad som ska hända, under halvtimmen i mitten trubbas man av lite av våldet, och under den sista halvtimmen börjar man förstå mer, se sammanhangen, lägga ihop ledtrådarna och inse hur det kommer att sluta.
En stark film med kantiga karaktärer och en briljant insats av Considine.
När Richard återvänder efter militärtjänstgöring har ett gäng lokala småbusar trakasserat hans cp-skadade lillebror Anthony, och Richard vill hämnas. Hämnden går från hot till handling och Richard sätter skräck i busgänget och tar till hårdaste tänkbara artilleri för att slutföra hämnden.
Taget ur sitt sammanhang låter kanske "Dead Man’s Shoes" som en typisk våldsfilm, och våldet är visserligen påtagligt och ibland snudd på överdrivet, men det finns en twist i det hela som gör att filmen mer känns som ett tragiskt drama än den psykologiska thriller den egentligen är.
Miljön är den engelska landsbygden. I ett idylliskt landskap, bland gröna kullar med slottsruiner ligger en håla som dryper av engelsk misär. Grått och värdelöst, skitigt och kargt. Att Sonny och hans underhuggare lever på att langa knark till ungdomar är en självklarhet. De utnyttjar Anthony, leker och driver med honom för att han inte vet bättre. Riktigt hur långt deras trakasserier gått avslöjas inte förrän långt in i filmen.
Paddy Considine är fullkomligt stenhård i rollen som Richard. När de övriga karaktärerna i de flesta fall har något humoristiskt karaktärsdrag finns det inget sådant i Richard. Iskall, hårdkokt, fokuserad och skräckinjagande – en fantastisk rollprestation. Allt som filmen rullar på utkristalliserar sig mer om hans förhållande till sin bror, något som ligger till grund för hans handlingar.
Trots allt det våldsamma finns det en gripande historia där inne. Kanske kunde den ha poängterats ytterligare. Under den första halvtimmen sugs man in i storyn med en stor nyfikenhet om vad som ska hända, under halvtimmen i mitten trubbas man av lite av våldet, och under den sista halvtimmen börjar man förstå mer, se sammanhangen, lägga ihop ledtrådarna och inse hur det kommer att sluta.
En stark film med kantiga karaktärer och en briljant insats av Considine.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet är blott en animerad musikvideo med Danger Mouse & Gemini till en låt som inte är med i filmen (de har två andra låtar med i den). Det känns ju lite märkligt.
Ett så starkt drama som "Dead Man's Shoes" kopplar jag inte direkt ihop med lätt sexistisk hiphop, utan snarare med den lågmälda musik av bland annat Will Oldham och M Ward som har betydligt större del av filmen.
Faktum är att jag faktiskt tycker att den här videon svärtar ned helhetsintrycket av filmen en smula. Tur att man kan låta bli att se den!
Ett så starkt drama som "Dead Man's Shoes" kopplar jag inte direkt ihop med lätt sexistisk hiphop, utan snarare med den lågmälda musik av bland annat Will Oldham och M Ward som har betydligt större del av filmen.
Faktum är att jag faktiskt tycker att den här videon svärtar ned helhetsintrycket av filmen en smula. Tur att man kan låta bli att se den!
TRE SAKER
1. När Richard börja sätta skräck i busarna bryter han sig in i en lägenhet och sprayar frasen "Cheyne Stoking" på väggen. Det är namnet på ett andningsmönster hos mycket sjuka patienter när slutet är nära. Snacka om stenhårt!
2. Scenerna där vi får se hur Anthony utnyttjas skildras finurligt i svart-vitt, filmat med Super-8 för att förstärka att det handlar om tillbakablickar. Eller möjligtvis Richards vision av hur allt gick till.
3. Jag såg faktiskt den här filmen på bio. Jag var helt ensam i biosalongen! Inte en endast medmänniska i synhåll. Det kändes som jag var med i ett avsnitt av MTV:s "Cribs"...
2. Scenerna där vi får se hur Anthony utnyttjas skildras finurligt i svart-vitt, filmat med Super-8 för att förstärka att det handlar om tillbakablickar. Eller möjligtvis Richards vision av hur allt gick till.
3. Jag såg faktiskt den här filmen på bio. Jag var helt ensam i biosalongen! Inte en endast medmänniska i synhåll. Det kändes som jag var med i ett avsnitt av MTV:s "Cribs"...
ANDERS JAKOBSON (2007-01-18)