Deckargåtor under Botswanas heta sol
Damernas detektivbyrå
Genre: Dramakomedi, TV-serieFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Atlantic, 2009
Ljud: Dolby digital 2.0
Bild: Anamorfisk widescreen 1.77:1
"Damernas detektivbyrå" är givetvis baserad på den bestsäljande romanen/romanserien om något så originellt som en detektivbyrå driven av damer i Botswana. Jag har själv inte läst någon av böckerna men är väl medveten om dess popularitet, och det som är populärt i skrift brukar oftast filmas.
Inledningsvis får vi veta att Precious Ramotswe (Jill Scott) tränades av sin pappa i olika egenskaper som hon senare skulle få användning av när hon startar sin byrå. När pappan dör ärver hon en massa boskap som efter försäljning blir grundplåten till verksamheten. Knappt har hon avslöjat sina planer för en vänlig bilmek - Matekoni (Lucian Msamati) - som bärjar henne, då hon på sätt och vis kommer i kontakt med sitt första fall. En pojke är försvunnen, misstänks ligga i några lejons magar, men det är inte så barn försvinner i trakten. Det finns nämligen onda män som skapar "medicin" till andra onda män med hjälp av barndelar.
Men Fru Ramotswe skakar av sig detta och bygger upp sin verksamhet i huvudstaden Gaborone. Först går det trögt, och varken Ramotswe eller hennes otroligt nördiga och torra sekreterare Makutsi (Anika Noni Rose) har något att göra, men sen kommer uppdragen. Är mannen som påstår sig vara en kvinnas sedan länge försvunna far, verkligen hennes pappa? Är en annan man otrogen mot sin fru? Är det något lurt med mannen som vill ha ersättning för ett förlorat finger? Och så vidare.
Just det sistnämnda fallet och en upptäckt som meken Matekoni gör, blir anledning för Ramotswe att plocka upp fallet med den försvunna pojken igen, något som leder till ett mycket farligare uppdrag än vad hon hittills varit med om.
Det här är en varmhjärtad film med en del otroligt gulliga personer. I början av filmen är det så mycket vänlighet i rutan att man inte vet var man ska ta vägen. Det finns visserligen en slemmig advokat och Ramotswes dumma ex-man, men annars är det bara rara personer. Det visar sig till och med att en skurk hon utreder har otroligt vänliga avsikter med sitt brott. Det är alltså ingen bloddrypande historia på något sätt och vis.
Jag får dock en känsla av att filmen inte riktigt tolkar boken på ett helhjärtat sätt, men jag läser i ett forum en kommentar som menar att den hittat helt rätt i tonen. Jag ska inte utveckla mina tankar vidare, men det är ändå en känsla jag får.
Det bästa är dock miljön i Botswana, en miljö som känns skapligt exotisk för en nordbo som irriteras av sega minusgrader och snöfall när det borde vara varmt och soligt. I Botswana är det varmt och soligt och man kan se elefanter längs med vägarna. Bara en sådan sak.
"Damernas detektivbyrå" är en snälldeckare som säkert kommer att roa många, men jag hade förväntat mig något annat, fast jag kan inte riktigt säga vad.
Inledningsvis får vi veta att Precious Ramotswe (Jill Scott) tränades av sin pappa i olika egenskaper som hon senare skulle få användning av när hon startar sin byrå. När pappan dör ärver hon en massa boskap som efter försäljning blir grundplåten till verksamheten. Knappt har hon avslöjat sina planer för en vänlig bilmek - Matekoni (Lucian Msamati) - som bärjar henne, då hon på sätt och vis kommer i kontakt med sitt första fall. En pojke är försvunnen, misstänks ligga i några lejons magar, men det är inte så barn försvinner i trakten. Det finns nämligen onda män som skapar "medicin" till andra onda män med hjälp av barndelar.
Men Fru Ramotswe skakar av sig detta och bygger upp sin verksamhet i huvudstaden Gaborone. Först går det trögt, och varken Ramotswe eller hennes otroligt nördiga och torra sekreterare Makutsi (Anika Noni Rose) har något att göra, men sen kommer uppdragen. Är mannen som påstår sig vara en kvinnas sedan länge försvunna far, verkligen hennes pappa? Är en annan man otrogen mot sin fru? Är det något lurt med mannen som vill ha ersättning för ett förlorat finger? Och så vidare.
Just det sistnämnda fallet och en upptäckt som meken Matekoni gör, blir anledning för Ramotswe att plocka upp fallet med den försvunna pojken igen, något som leder till ett mycket farligare uppdrag än vad hon hittills varit med om.
Det här är en varmhjärtad film med en del otroligt gulliga personer. I början av filmen är det så mycket vänlighet i rutan att man inte vet var man ska ta vägen. Det finns visserligen en slemmig advokat och Ramotswes dumma ex-man, men annars är det bara rara personer. Det visar sig till och med att en skurk hon utreder har otroligt vänliga avsikter med sitt brott. Det är alltså ingen bloddrypande historia på något sätt och vis.
Jag får dock en känsla av att filmen inte riktigt tolkar boken på ett helhjärtat sätt, men jag läser i ett forum en kommentar som menar att den hittat helt rätt i tonen. Jag ska inte utveckla mina tankar vidare, men det är ändå en känsla jag får.
Det bästa är dock miljön i Botswana, en miljö som känns skapligt exotisk för en nordbo som irriteras av sega minusgrader och snöfall när det borde vara varmt och soligt. I Botswana är det varmt och soligt och man kan se elefanter längs med vägarna. Bara en sådan sak.
"Damernas detektivbyrå" är en snälldeckare som säkert kommer att roa många, men jag hade förväntat mig något annat, fast jag kan inte riktigt säga vad.
EXTRAMATERIALET
Ingenting.
TRE SAKER
1. Den här filmen är egentligen "episod 0", ett långfilmslångt pilotavsnitt från i fjol som i år, alldeles nyligen till och med, fortsatt i en tv-serie som visas på BBC och HBO. Vi får se om dessa letar sig till Sverige.
2. Den fullkomligt magiska Idris Elba gör ett inhopp i filmen som en riktigt ond man och är precis så briljant som bara han kan vara, trots att han sitter och käkar en tårta samtidigt som han är ond...
3. Filmen producerades av Richard Curtis och Sydney Pollack, två herrar som verkligen har fingertoppskänsla för bra och varma filmer. Dessvärre gick Pollack bort för inte så länge sedan. Hans sista roll som skådis var i "Brudens bäste man".
2. Den fullkomligt magiska Idris Elba gör ett inhopp i filmen som en riktigt ond man och är precis så briljant som bara han kan vara, trots att han sitter och käkar en tårta samtidigt som han är ond...
3. Filmen producerades av Richard Curtis och Sydney Pollack, två herrar som verkligen har fingertoppskänsla för bra och varma filmer. Dessvärre gick Pollack bort för inte så länge sedan. Hans sista roll som skådis var i "Brudens bäste man".
ANDERS JAKOBSON (2009-04-13)