Stundtals briljant och rå no name-thriller
The Prodigy
Genre: ThrillerFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Njutafilms, 2009
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Widescreen 1.85:1
Har man sett mycket film så identifierar man en tv-film väldigt enkelt. Det är något i känslan man får som inte känns "riktig film". Men det finns även en typ av andra filmer som inte heller känns riktigt riktiga. I brist på ett bättre ord kallar jag dem "no name-filmer". Det är en no name-regissör, en bunt no name-skådespelare och allting är en produktion av ett no name-bolag. Jag tror ni vet vad jag pratar om.
En sådan film är "The Prodigy" från 2005 - en våldsam thriller av och med folk man aldrig hört talas om. Men "The Prodigy" är samtidigt en av de där filmerna som bryter sig ur sin no name-status och stundtals är riktigt briljant. Vad man hade önskat är att manuset fått gått ett varv hos några etablerade författare, att en lite mer visionär regissör hade filmat den och att några namnkunniga skådespelare hade tagit över några roller och givit lite stuns åt dialogerna.
Truman (Holt Boggs) är en hitman åt en lokal maffialiknande skurk. När Truman och några kollegor ska blåsa några andra skurkar och står i en klassisk Mexican stand off med en spänning man kan ta på i luften, dyker plötsligt en maskerad man upp och mejar ned alla inblandade. Utom Truman så klart, som hamnar i ett häftigt slagsmål med den maskerade mannen och tror sig vara the last man standing efter en final i ett badkar.
En månad senare har Truman lappat alla sår och är redo att börja jobba igen. Det första som händer är att hans boss visar upp en videotejp där en maskerad man tar sig in i bossens lägenhet, mejar ned allihop och sticker därifrån med bossen brorson som trofé. Truman lägger inte ihop 1 och 1 än, men ju mer han börjar forska i det hela, ju mer framstår den maskerade mannen som en nästan omänsklig person, och snart ska det visa sig att allting är personligt - men varför?
Bitvis är filmen briljant som sagt, där den maskerade mannen framstår som en mycket välskriven och effektiv psykopat, där inspiration troligtvis plockats från både "När lammen tystnar" och "Saw". Ett par partier i filmen är snudd på vansinnigt spännande och alla bitar faller på plats. Men det stora problemet är att vissa skådespelare är så sjukt okarismatiska att man mest irriterar sig på dem. Holt Boggs är dock riktigt bra i huvudrollen, medan Matt Beckham, som spelar hans närmaste man, är jobbigt dålig. Han ser ut en kille som aldrig platsade i det gamla boybandet Color Me Badd, men ändå behållt frisyren från 90-talet. Jag irriterar mig något fruktansvärt på både karaktären och skådespelaren.
Men: filmen har ett otroligt potential och är långt från någon kalkon. Även om jag tidigare i recensionen förordade att alla borde bytas ut så måste jag ändå säga att filmen så klart funkar i det här utförandet. Budgeten har varit begränsad, men den känns inte lågbudget på något vis. Storyn flyter på hyfsat smidigt, miljöerna är bra och till och med actionsekvenserna är helt okej exekverade, men samtidigt känner jag hur bra den här filmen hade varit om den hade gjorts på rätt sätt av rätt människor.
"The Prodigy" må vara en no name-film, men samtidigt en väldigt bra sådan som bör få lite extra uppmärksamhet. Det kan mycket väl vara så att filmens brister är helt obetydliga för andra människor, och i så fall har man en riktigt bra film att sätta tänderna i.
En sådan film är "The Prodigy" från 2005 - en våldsam thriller av och med folk man aldrig hört talas om. Men "The Prodigy" är samtidigt en av de där filmerna som bryter sig ur sin no name-status och stundtals är riktigt briljant. Vad man hade önskat är att manuset fått gått ett varv hos några etablerade författare, att en lite mer visionär regissör hade filmat den och att några namnkunniga skådespelare hade tagit över några roller och givit lite stuns åt dialogerna.
Truman (Holt Boggs) är en hitman åt en lokal maffialiknande skurk. När Truman och några kollegor ska blåsa några andra skurkar och står i en klassisk Mexican stand off med en spänning man kan ta på i luften, dyker plötsligt en maskerad man upp och mejar ned alla inblandade. Utom Truman så klart, som hamnar i ett häftigt slagsmål med den maskerade mannen och tror sig vara the last man standing efter en final i ett badkar.
En månad senare har Truman lappat alla sår och är redo att börja jobba igen. Det första som händer är att hans boss visar upp en videotejp där en maskerad man tar sig in i bossens lägenhet, mejar ned allihop och sticker därifrån med bossen brorson som trofé. Truman lägger inte ihop 1 och 1 än, men ju mer han börjar forska i det hela, ju mer framstår den maskerade mannen som en nästan omänsklig person, och snart ska det visa sig att allting är personligt - men varför?
Bitvis är filmen briljant som sagt, där den maskerade mannen framstår som en mycket välskriven och effektiv psykopat, där inspiration troligtvis plockats från både "När lammen tystnar" och "Saw". Ett par partier i filmen är snudd på vansinnigt spännande och alla bitar faller på plats. Men det stora problemet är att vissa skådespelare är så sjukt okarismatiska att man mest irriterar sig på dem. Holt Boggs är dock riktigt bra i huvudrollen, medan Matt Beckham, som spelar hans närmaste man, är jobbigt dålig. Han ser ut en kille som aldrig platsade i det gamla boybandet Color Me Badd, men ändå behållt frisyren från 90-talet. Jag irriterar mig något fruktansvärt på både karaktären och skådespelaren.
Men: filmen har ett otroligt potential och är långt från någon kalkon. Även om jag tidigare i recensionen förordade att alla borde bytas ut så måste jag ändå säga att filmen så klart funkar i det här utförandet. Budgeten har varit begränsad, men den känns inte lågbudget på något vis. Storyn flyter på hyfsat smidigt, miljöerna är bra och till och med actionsekvenserna är helt okej exekverade, men samtidigt känner jag hur bra den här filmen hade varit om den hade gjorts på rätt sätt av rätt människor.
"The Prodigy" må vara en no name-film, men samtidigt en väldigt bra sådan som bör få lite extra uppmärksamhet. Det kan mycket väl vara så att filmens brister är helt obetydliga för andra människor, och i så fall har man en riktigt bra film att sätta tänderna i.
EXTRAMATERIALET
Ingenting.
TRE SAKER
1. Det är bara på film som maskerade psykopater sitter maskerade även när de är helt ensamma...
2. Holt Boggs och Matt Beckham är inte bara huvudrollsinnehavare i filmen, de har även skrivit manuset tillsammans med regissören William Kaufman, en bedrift som - i Beckhams fall åtminstone - är mer imponerande än skådespeleriet.
3. Ljudet i filmen är dovt och burkigt och klart under någon som helst vettig standard. Känns mer som ett produktionsfel än att det faktiskt ska vara så.
2. Holt Boggs och Matt Beckham är inte bara huvudrollsinnehavare i filmen, de har även skrivit manuset tillsammans med regissören William Kaufman, en bedrift som - i Beckhams fall åtminstone - är mer imponerande än skådespeleriet.
3. Ljudet i filmen är dovt och burkigt och klart under någon som helst vettig standard. Känns mer som ett produktionsfel än att det faktiskt ska vara så.
ANDERS JAKOBSON (2009-05-01)