Visuell civilisationskritik
99 francs
Genre: DramakomediFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Pan Vision, 2009
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.35:1
Redan från öppningsscenen känner man att en rejält visuell resa ligger framför en i "99 francs". Den långa kameraåkningen, bildspåket och känslan luktar David Fincher och "Fight Club" (att filmens huvudperson har en voice-over genom hela storyn hjälper så klart till) och jag diggar det. Det känns modernt och fräscht även om just visuella grepp som dessa inte är något nytt.
Vi befinner oss 2001 i den franska reklamvärlden. Huvudpersonen Octave har allt en 30-något kille kan önska sig: framgång, rikedom, 200 kvadratmeter, kvinnor, kokain och så klart talang för det han sysslar med: att plocka fram reklamidéer. Livet är en enda lång fest där man kan ramla in på viktiga möten lite lagom sent och fortfarande sniffa bort de sista spåren av vitt pulver från näsan.
Just nu ska 12 000 ton yogurt säljas men kunden gillar inte den pitch Octave tagit fram, och innan han kläckt ur sig nästa händer allvarliga saker som får honom att omvärdera allt han tycker och tänker om reklamvärlden. Samtidigt har Octave kärat ned sig i en kvinna och gjort henne med barn, men kunde inte hantera tanken om att bli pappa, så förhållandet gick i kras. Ändå saknar han henne, för det där med kärlek verkar vara en helt ny känsla för honom.
Allting berättas rappt och djärvt med visuellt spektakulära lösningar. Det är stilbrott om vartannat, smarta övergångar, fria format, högt tempo och allmänt vansinne, som passar mycket bra in i den överliggande känslan i filmen. Och trots allt detta spretar det inte speciellt mycket utan känns bara naturligt.
Storyn är okej. Den är lite knepig att hänga med i och allting kluras till ett varv extra genom att filmen har två helt olika slut efter varandra. Det första slutet bryts av med en textskylt som säger att man är med i en testvisning, men jag tar för givet att allting är noga planerat och skrivet. Det är djärva kast även i manusförfattandet.
Meningen med filmen - om att man kanske (om man nu inte redan gör det) ska tänka till lite angående reklam, vad den säger och varför man konsumerar - är dock väldigt tydlig, och givetvis används reklamens bildspråk för att berätta detta. Ett ganska vanligt grepp som man dock har överseende med i och med att det görs på ett så snyggt sätt.
En spännande och annorlunda film.
Vi befinner oss 2001 i den franska reklamvärlden. Huvudpersonen Octave har allt en 30-något kille kan önska sig: framgång, rikedom, 200 kvadratmeter, kvinnor, kokain och så klart talang för det han sysslar med: att plocka fram reklamidéer. Livet är en enda lång fest där man kan ramla in på viktiga möten lite lagom sent och fortfarande sniffa bort de sista spåren av vitt pulver från näsan.
Just nu ska 12 000 ton yogurt säljas men kunden gillar inte den pitch Octave tagit fram, och innan han kläckt ur sig nästa händer allvarliga saker som får honom att omvärdera allt han tycker och tänker om reklamvärlden. Samtidigt har Octave kärat ned sig i en kvinna och gjort henne med barn, men kunde inte hantera tanken om att bli pappa, så förhållandet gick i kras. Ändå saknar han henne, för det där med kärlek verkar vara en helt ny känsla för honom.
Allting berättas rappt och djärvt med visuellt spektakulära lösningar. Det är stilbrott om vartannat, smarta övergångar, fria format, högt tempo och allmänt vansinne, som passar mycket bra in i den överliggande känslan i filmen. Och trots allt detta spretar det inte speciellt mycket utan känns bara naturligt.
Storyn är okej. Den är lite knepig att hänga med i och allting kluras till ett varv extra genom att filmen har två helt olika slut efter varandra. Det första slutet bryts av med en textskylt som säger att man är med i en testvisning, men jag tar för givet att allting är noga planerat och skrivet. Det är djärva kast även i manusförfattandet.
Meningen med filmen - om att man kanske (om man nu inte redan gör det) ska tänka till lite angående reklam, vad den säger och varför man konsumerar - är dock väldigt tydlig, och givetvis används reklamens bildspråk för att berätta detta. Ett ganska vanligt grepp som man dock har överseende med i och med att det görs på ett så snyggt sätt.
En spännande och annorlunda film.
EXTRAMATERIALET
Filmens trailer, kort och gott.
TRE SAKER
...man lär sig av den här filmen:
1. Om man vaknar upp efter en hård natt och känner att man måste spy i badkaret - se till att ingen ligger i det först.
2. Om man är på en tropisk ö, är svinhungrig och gräver upp en mystisk rot - ät den inte!
3. Att 500 miljarder dollar av världsbudgeten årligen går till reklam och att 10% av detta skulle hjälpa världshungern.
1. Om man vaknar upp efter en hård natt och känner att man måste spy i badkaret - se till att ingen ligger i det först.
2. Om man är på en tropisk ö, är svinhungrig och gräver upp en mystisk rot - ät den inte!
3. Att 500 miljarder dollar av världsbudgeten årligen går till reklam och att 10% av detta skulle hjälpa världshungern.
ANDERS JAKOBSON (2009-05-12)