Bra svensk action…
Noll tolerans
Genre: ActionFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: SF, 2000
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk Widescreen 1.85:1
Johan Falk är kriminalinspektör. Han har tidigare jobbat som polis i den internationella insatsstyrkan och är riktigt duktig och hängiven sitt jobb. Därför kan han inte låta bli att blanda sig i när han på självaste julafton ser vad som ser ut att vara ett rån i en juvelarbutik.
Det hela slutar med att Falk skjuter ihjäl rånaren samtidigt som dennes kumpan skjuter en oskyldig. Som tur är finns det tre vittnen till händelsen och alla tre kan med säkerhet peka ut Leo Gaut som den skyldige. Gaut har sedan tidigare ett gediget register hos polisen och man ser fallet som löst. Men när man sen tar in Gaut och ställer honom i en vittneskonfrontation känner inte allt vittnena igen honom. Falk misstänker att han skrämt vittnena till tystnad. Detta är dock inget han kan bevisa så en kväll åker han hem till Gaut för att skrämma honom… Det hela slutar med att han nästa dag anhålls för misshandel av Gaut och helt plötsligt är det Falk som riskerar fängelse.
Jag gillar karaktären Johan Falk, men jag vet inte om jag gillar Jakob Eklund som spelar honom. Ibland känns han klockren, men sen emellanåt känns hans agerande riktigt amatörmässigt. Jag har svårt att förklara varför det känns så men jag tror att det är när han ska visa känslor som han inte riktigt räcker till. Det är då hans agerande känns platt och lite amatörmässigt.
Filmen är annars riktigt bra med svenska mått mätt och innehåller allt från biljakter till skottlossning och är fyllt till bristningsgränsen med action. I rollen som Gaut ser vi Peter Andersson och han är ju som vanligt perfekt i rollen som elaking. Han har det där lilla extra som gör att han ser riktigt elak och sadistisk ut när han vill.
Sammanfattningsvis skulle jag vilja klassa "Noll tolerans" som en rätt typisk svensk film från slutet av 90-talet. Den har allt det där den förväntas ha men det känns ändå som om det fattas något. Man får aldrig riktigt den där actionkänslan som man får när man ser en amerikansk film. Varför det är så vet jag inte men kanske är det svårare för oss svenskar att tro på en actionhjälte som kör fort i Stockholms innerstad istället för på gatorna i New York. Att han dessutom skriker "upp med händerna" istället för "freeze" gör nog sitt till.
Det hela slutar med att Falk skjuter ihjäl rånaren samtidigt som dennes kumpan skjuter en oskyldig. Som tur är finns det tre vittnen till händelsen och alla tre kan med säkerhet peka ut Leo Gaut som den skyldige. Gaut har sedan tidigare ett gediget register hos polisen och man ser fallet som löst. Men när man sen tar in Gaut och ställer honom i en vittneskonfrontation känner inte allt vittnena igen honom. Falk misstänker att han skrämt vittnena till tystnad. Detta är dock inget han kan bevisa så en kväll åker han hem till Gaut för att skrämma honom… Det hela slutar med att han nästa dag anhålls för misshandel av Gaut och helt plötsligt är det Falk som riskerar fängelse.
Jag gillar karaktären Johan Falk, men jag vet inte om jag gillar Jakob Eklund som spelar honom. Ibland känns han klockren, men sen emellanåt känns hans agerande riktigt amatörmässigt. Jag har svårt att förklara varför det känns så men jag tror att det är när han ska visa känslor som han inte riktigt räcker till. Det är då hans agerande känns platt och lite amatörmässigt.
Filmen är annars riktigt bra med svenska mått mätt och innehåller allt från biljakter till skottlossning och är fyllt till bristningsgränsen med action. I rollen som Gaut ser vi Peter Andersson och han är ju som vanligt perfekt i rollen som elaking. Han har det där lilla extra som gör att han ser riktigt elak och sadistisk ut när han vill.
Sammanfattningsvis skulle jag vilja klassa "Noll tolerans" som en rätt typisk svensk film från slutet av 90-talet. Den har allt det där den förväntas ha men det känns ändå som om det fattas något. Man får aldrig riktigt den där actionkänslan som man får när man ser en amerikansk film. Varför det är så vet jag inte men kanske är det svårare för oss svenskar att tro på en actionhjälte som kör fort i Stockholms innerstad istället för på gatorna i New York. Att han dessutom skriker "upp med händerna" istället för "freeze" gör nog sitt till.
EXTRAMATERIALET
DVD-utgåvan är full med extramaterial. Förutom ett kommentarspår får vi även ett gäng trailers och teasers för filmen. Vi får också en bakomfilm som tyvärr handlar mest om fenomenet vittnen och den oro de kan känna inför att behöva vittna och eventuellt hotas. Sådär intressant och det hade varit roligare om det handlade om filmen men det som slår en mest när man ser den är hur otroligt osympatiska de myndighetspersoner som intervjuas är. De verkar inte ha någon förståelse för den rädsla vittnena känner.
Vi får även fem bortklippta scener som bland annat inkluderar en scen där Jacob Eklund ska ha sönder ett fönster som vägrar gå sönder och ett alternativt slut.
Utöver detta bjuds vi även på biografier och produktionsuppgifter som båda är i textformat och otroligt tråkiga. Sen får vi även något som går under beteckningen samarbetspartner men egentligen är en reklamfilm för Toyota. Smygreklam.
Vi får även fem bortklippta scener som bland annat inkluderar en scen där Jacob Eklund ska ha sönder ett fönster som vägrar gå sönder och ett alternativt slut.
Utöver detta bjuds vi även på biografier och produktionsuppgifter som båda är i textformat och otroligt tråkiga. Sen får vi även något som går under beteckningen samarbetspartner men egentligen är en reklamfilm för Toyota. Smygreklam.
TRE SAKER
1. I rollen som Gauts livvakt Urban ser vi Torkel Petersson och det går inte att låta bli att gilla honom. Han känns lite tafatt fast han ska spela tuff men jag gillar honom ändå.
2. Falks desperation för att få något av vittnena att säga sanningen känns något överdriven och på gränsen till icke trovärdig. Visst, han är desperat för att bli friad men ändå…
3. Det är lite kul att man valt namnet Johan Falk till filmens hjälte. Känns rätt vanligt…
2. Falks desperation för att få något av vittnena att säga sanningen känns något överdriven och på gränsen till icke trovärdig. Visst, han är desperat för att bli friad men ändå…
3. Det är lite kul att man valt namnet Johan Falk till filmens hjälte. Känns rätt vanligt…
HANS-ÅKE LILJA (2000-08-09)